Behovet av boendeplatser för asylsökande ökar

Personer inskrivna i migrationsverkets mottagningssystem

Sedan 2010 har antalet asylsökande i Sverige mer än fördubblats, enligt prognosen från Migrationsverket är huvudscenariot för 2015 omkring 90 000 asylsökande. Ett av Migrationsverkets uppdrag är att erbjuda boende under väntetiden till de som ansöker om asyl i Sverige, så kallade asylboenden. De asylsökande erbjuds i första hand lägenheter, men även tillfälliga boenden så som vandrarhem och stugbyar ingår i begreppet anläggningsboende (ABO). Med eget boende (EBO) menas att den asylsökande ordnat boende på egen hand, exempelvis hos släkt eller vänner.

Vid årsskiftet 2015 var cirka 79 000 personer boende i Migrationsverkets [mottagning]ssystem, varav drygt 12 000 hade giltigt uppehållstillstånd. Asylsökande ska ingå i Migrationsverkets mottagningssystem tills de fått ett beslut på sin ansökan, därefter ska personer som fått uppehållstillstånd flytta från asylboendet och ingå i en kommuns folkbokföring.

Det är inte första gången som det är många människor som söker asyl i Sverige på kort tid, 1992 sökte 82 000 personer skydd i Sverige som ett resultat av de krig som pågick i f.d. Jugoslavien. Pågående och långvariga konflikter runt om i världen gör att antalet människor som söker skydd i Sverige inte förväntas minska under 2015. Behovet av boendeplatser är därmed fortsatt stort, cirka 15 000 nya platser kommer enligt prognosen att behövas runt om i landet.

Med anledning av det ökade behovet har Migrationsverket föreslagit en ny modell för upphandling av boendeplatser. Genom att i större utsträckning kunna styra var nya asylboenden upprättas förväntas modellen även kunna användas för att avlasta de kommuner som idag tar ett stort ansvar för asylmottagandet. Tillsammans med ett antal kommuner har Migrationsverket också utvecklat en idé som går ut på att kommunerna tillåter byggandet av modulbaserade bostäder som ska vara anpassningsbara för olika behov. Anpassningsbara bostäder skulle underlätta kommunernas och Migrationsverkets planeringsförmåga och förbättra mottagandet av de asylsökande. I dagsläget har förberedande arbete inletts i Västervik, och förhoppningen är att fler kommuner ska ta efter.

Referenser

Färre uppehållstillstånd 2014

Förra året beviljades över 110 000 personer uppehållstillstånd i Sverige, nästan 6 000 färre än 2013. Statistiken inkluderar samtliga kategorier av uppehållstillstånd och uppehållsrätter, bland annat underkategorier som gästforskare, egenföretagare, adoptivbarn och flyktingar. Jämfört med 2013 minskade antalet personer som kom till Sverige som anhöriga eller för att studera eller arbeta, medan antalet som fick uppehållstillstånd av asylskäl ökade.

Beviljade uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter 2014

Kategorin arbetsmarknad avser tillstånd som personer utanför EU/ESS området behöver för att arbeta i Sverige. Totalt fick närmare 16 000 personer uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl år 2014, varav drygt 12 000 kom hit som arbetstagare och cirka 230 fick det som egna företagare. För att få uppehållstillstånd som arbetstagare krävs ett erbjudande om anställning innan personen kommer till Sverige.

Under januari 2015 beviljades drygt 800 uppehållstillstånd för arbetstagare utanför EU. Den största yrkesgruppen för dessa var IT-arkitekter och systemutvecklare där över 300 fått anställning, följt av skogsarbetare (71) och civilingenjörsyrken (54). De två största yrkesgrupperna för helåret 2014 var “medhjälpare inom jordbruk, skogsbruk och fiske”, samt dataspecialister, med drygt 2800 respektive 2500 arbetstagare.

Som en del av den fria rörligheten inom EU behöver inte EU-medborgare uppehållstillstånd för att vistas i Sverige, då man automatisk har en så kallad uppehållsrätt. Efter fem år kan uppehållsrätten övergå till permanent uppehållsrätt. Sedan 1 maj 2014 behöver EU-medborgare inte längre registrera sig hos Migrationsverket för att bo, studera eller arbeta i Sverige i längre än tre månader. Man kan stanna längre om man är student, pensionär, arbetssökande, självförsörjande med en heltäckande sjukförsäkring eller om man ska arbeta eller starta eget.

Referenser

Fler ensamkommande barn söker asyl i Sverige

Totalt ansökte 7 049 ensamkommande barn och ungdomar om asyl i Sverige under 2014, en ökning med drygt 80% jämfört med 2013. Av dessa beviljades drygt 3 200 barn uppehållstillstånd, vilket motsvarar 75% av de ärenden som avgjordes samma år.

ensamkommande barn i förhållande till asylsökande

Av det totala antalet asylsökande 2014 var 8% ensamkommande barn och ungdomar, år 2013 var 7% av alla asylsökande ensamkommande. De flesta av de ensamkommande barnen kom från Syrien och Eritrea, därefter Afghanistan och Somalia. Samma länder var även vanligast bland de vuxna asylsökande till Sverige under 2014.

Av hela gruppen ensamkommande barn som kom till Sverige 2014 var 81% pojkar och 19% flickor. De allra flesta var mellan 13-17 år gamla, ungefär 89% av det totala antalet. Resterande del av de ensamkommande barnen var under 13 år, varav ungefär 3% (ca 200 barn) var yngre än 7 år.

Sedan den 1 januari 2014 gäller en ändring av Dublinförordningen som gör det lättare för barnen att överklaga ett beslut från Migrationsverket. En lagändring från 2014 har dessutom gett Migrationsverket större möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun som ska ansvara för barnets boende och omsorg. Vid årsskiftet 2015 var över 3000 ensamkommande barn kommunmottagna. Med kommunmottagen menas att barnet fått uppehållstillstånd och inte längre är asylsökande, därmed ingår barnet i kommunens folkbokföring istället för att räknas in i Migrationsverkets mottagningssystem.

Referenser

Invandringen till Sverige ökade 2013

Folkökningen mellan år 2012 och 2013 var den största som uppmätts antalsmässigt mellan två enskilda år sedan 1946. Ökningen berodde främst på två faktorer, dels ett födelseöverskott och dels på grund av ett invandringsöverskott (det vill säga att det var fler som invandrade än utvandrade 2013). Invandringsöverskottet uppgick till cirka 65 000 personer varav ungefär 31 900 är kvinnor och 33 300 är män.

Totalt invandrade 115 845 personer till Sverige 2013. Den största gruppen, 18%, var återinvandrade svenskar. Ökningen av antalet invandrare berodde till stor del på att invandringen från Syrien och Somalia ökade med cirka 13 000 personer jämfört med föregående år. Detta är delvis en följd av ökade oroligheter i hemländerna samt en ökad anhöriginvandring.

Invandringen från Syrien har under åren 2000 – 2011 varierat mellan 400-700 personer per år. Denna utveckling ändrades i takt med att situationen i Syrien förvärrades. Antalet syriska asylsökande under 2012 var tolv gånger fler än antalet 2011. Under 2013 fördubblades antalet asylsökande jämfört med antalet som sökte asyl under 2012. Migrationsverket har beslutat att i normalfallet ge flyktingarna från Syrien permanenta uppehållstillstånd, alternativt tillfälligt uppehållstillstånd på 3 år. Av de avgjorda asylärendena under 2013 gav Migrationsverket 86 % av alla Syrier rätt till asyl och därmed uppehållstillstånd.

Samtidigt har antalet asylansökningar från Somaliska medborgare minskat med 30 % mellan 2012 och 2013. Andelen uppehållstillstånd beviljade av anhörigskäl ökade med 51 % under samma år. Denna ökning är ett resultat av det beslut som genomfördes 2012 av Migrationsdomstolen vilket ändrade kraven för hur en person från Somalia kan styrka sin identitet för att anhöriginvandra. Antalet personer som anhöriginvandrade under 2013 till följd av domslutet var dock färre än beräknat.

Referenser:

Senast ändrat 2012-11-15
Använd statistiken och diagrammen i en presentation eller ett skolarbete!

FORES - Forum för reformer och entreprenörskap, är en grön och liberal tankesmedja som vill förnya debatten i Sverige med tro på entreprenörskap och människors möjligheter att själva forma sitt liv.

Migrationsinfo.se presenterar forskning och statistik om integration och migration i Sverige. Syftet är att göra information om invandring och integration mer tillgänglig och på så sätt bidra till att öka kunskapsnivån om invandring och slå hål på myter som hörs i debatten. Informationen berör många olika delar av samhällslivet. Under varje tema presenteras jämförelser mellan utrikes och inrikes födda, forskning av invandringens effekter och paralleller med internationell statistik.

Saknar du någon information, eller har ett tips, hör av dig till kontakt@migrationsinfo.se