Minskad arbetslöshet bland unga och utlandsfödda

Utrikes födda 15-74 år efter arbetskraftstillhörighet 2014

Under första kvartalet år 2015 ökade sysselsättningsgraden i riket till 65,5%. Ökningen bestod främst av utrikes födda. Antalet sysselsatta mellan 15-74 år uppgick till över 4,7 miljoner människor, en ökning med 80 000 sysselsatta jämfört med samma kvartal 2014.

Det totala antalet personer i arbetskraften, där både sysselsatta och arbetslösa mellan 15-74 år ingår, uppgick till drygt 5,1 miljoner. Jämfört med första kvartalet år 2014 är det en ökning med nästan 70 000 personer. Arbetskraften bland utrikes födda uppgick till 975 000 personer.

Under första kvartalet 2015 ökade även antalet anställda, med drygt 70 000 personer jämfört med första kvartalet året innan. Ungefär 70% av ökningen bestod av fasta anställningar, medan personer som arbetar kort deltid (1-19 timmar i veckan) utgjorde 28% av ökningen.

Samtidigt minskande den totala arbetslösheten med 0,4 procentenheter, och antalet arbetslösa uppgick till 425 000 vid första kvartalets arbetskraftsundersökning. I åldersgruppen 15-24 år minskade antalet arbetslösa med 13 000 personer. Totalt var drygt 140 000 ungdomar arbetslösa, varav 86 000 var heltidsstuderande.

Referenser

SCB: Arbetskraftsundersökningarna första kvartalet 2015 (2015-05-12) http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Arbetsmarknad/Arbetskraftsundersokningar/Arbetskraftsundersokningarna-AKU/23265/23272/Behallare-for-Press/389819/

SCB: Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen, första kvartalet 2015 http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0401/2015K01J/AM04012015K01JSM_AM11SM1502.pdf (pdf)

SCB: Befolkningen efter arbetskraftstillhörighet, inrikes/utrikes födda http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/STARTAM__AM0401AM0401R/NAKUBefInrUtrJmfAr/table/tableViewLayout1/?rxid=c3927e6d-5ab4-4397-8282-c2e4c61ff9c8 Gör egna uttag ur databasen

Andelen utrikesfödda förtroendevalda i riksdagen har ökat

Andel utrikes födda förtroendevalda 2014

Andelen utrikes födda förtroendevalda i riksdag, kommun och landsting har med åren ökat långsamt jämfört med hur befolkningens sammansättning förändrats. Idag är cirka 16 % av Sveriges befolkning födda utomlands, medan endast 8,3 % av riksdagsledamöterna är det.

Andelen utrikes födda i kommunfullmäktige varierar från kommun till kommun, men ligger i de tre storstadskommunerna på ungefär samma nivå, omkring 12 % i Stockholm och Malmö, och strax under 15 % i Göteborgs kommun. Skillnaderna är dock större runt om i landet, läs mer om det här.

Även valdeltagandet skiljer sig åt mellan olika grupper av röstberättigade. I riksdagsvalet 2014 röstade 89 % av de inrikes födda, och 72 % av de utrikes födda. Av alla röstberättigade var 12 % födda utomlands. Det bör nämnas att antalet utrikes födda i riket har ökat sedan valet 2010, och att de som nyligen fått svenskt medborgarskap röstar i lägre grad än de som varit svenska medborgare en längre tid.

Däremot ökade valdeltagandet bland utrikes födda i valet till Europaparlamentet 2014, trots att endast 39 % röstade. Jämförelsevis var valdeltagandet bland inrikes födda 54 %. Totalt röstade drygt 51 % av de röstberättigade i Europaparlamentsvalet, det är första gången någonsin som över hälften av alla röstberättigade har deltagit i ett svenskt EU-val.

Referenser

Remitteringar – nya siffror från Världsbanken

Utländska remitteringar stod år 2014 för 436 miljarder USD, vilket är en ökning med 4,4 procent jämfört med året innan. För 2015 förutspås en ökning på endast 0,9 procent, en tredjedel av ökningen de tidigare tre åren. De främsta skälen till den minskade ökningen är en svag ekonomi i Europa, att låga oljepriser slår mot utvecklingen i Ryssland och Mellanöstern samt att dollarn förstärkts. Uttryckt i andra valutor är ökningen snabbare än vad Världsbanken anger.

För åren 2016-2017 bedöms remitteringarna åter öka med 4,3 procent per år. Detta sammantaget betyder enligt Världsbankens analytiker att remitteringarna är betydligt mer stabila och recessionssäkrade än både biståndet och de direkta utlandsinvesteringarna. Remitteringarna är också drygt tre gånger så stort som biståndet (135 miljarder USD), och större än de utländska direktinvesteringarna om man undantar Kina.

Störst mottagarland för remitteringar är Indien med 70 miljarder USD, före Kina, men räknat som andel av BNP är remitteringarna viktigast för Tadjzikistan, där det står för 49 procent av BNP, före Kirgizistan med 32 procent och Nepal med 29 procent.

Kostnaden för att överföra remitteringarna är i genomsnitt 8 procent, hela 12 procent i Afrika söder om Sahara, alltså långt över G20:s mål på 3 procent för år 2030. Världsbankens expertpanel angav vid Världsbankens vårmöte i april 2015 att minskade kostnader för överföringar är det enklaste sättet att öka de faktiska remitteringarna. De pekar också på vikten av att minska avgifterna som lågutbildad arbetskraft måste betala för att få ett arbete i utlandet; de kan motsvara mer än en hel årslön och fördröjer därmed överföringen av remitteringar till hemlandet.

Läs hela rapporten här

Ändringar i medborgarskapslagen 2015

Nya medborgarskap 2014 efter medborgarskapsland

*Med statslös menas en person som inte innehar medborgarskap i något land.

Den 1 april 2015 ändrades lagen om svenskt medborgarskap. Lagändringen innebär bland annat att kvinnor och män jämnställs när det gäller att föra över det svenska medborgarskapet till sina barn. För barn som är födda efter 1 april i år överförs medborgarskapet automatiskt, oavsett om det är mamman eller pappan som har svenskt medborgarskap.

Innan år 2001 var dubbla medborgarskap inte tillåtet i Sverige, personer som fick medborgarskap i ett annat land blev därför av med sitt svenska medborgarskap. I och med den nya lagändringen blir det nu möjligt för personer som förlorat sitt svenska medborgarskap att ansöka om att få tillbaka det. Det innebär även att en person som får svenskt medborgarskap och redan har ett medborgarskap i sitt hemland kan behålla det, förutsatt att hemlandet tillåter detta.

Därtill har tidsperioden för anmälan om svenskt medborgarskap förlängts för barn som vid födseln inte erhåller medborgarskap i något annat land, det vill säga barn som är statslösa. Tidigare skulle anmälan göras innan barnet fyllt fem, men från och med 1 april 2015 kan anmälan lämnas in fram till den dag då barnet fyller 18 år, förutsatt att barnet har permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Det svenska medborgarskapet är ett juridiskt förhållande mellan staten och dig som medborgare. Det innebär både friheter, rättigheter och skyldigheter. Enligt den nya lagen måste alla kommuner ordna så kallade medborgarskapsceremonier minst en gång om året för att formellt välkomna de nya medborgarna och uppmärksamma medborgarskapets betydelse för gemenskap och tillhörighet i samhället. Innan lagändringen genomförde endast hälften av Sveriges kommuner liknande ceremonier.

Referenser

Senast ändrat 2012-11-15
Använd statistiken och diagrammen i en presentation eller ett skolarbete!

FORES - Forum för reformer och entreprenörskap, är en grön och liberal tankesmedja som vill förnya debatten i Sverige med tro på entreprenörskap och människors möjligheter att själva forma sitt liv.

Migrationsinfo.se presenterar forskning och statistik om integration och migration i Sverige. Syftet är att göra information om invandring och integration mer tillgänglig och på så sätt bidra till att öka kunskapsnivån om invandring och slå hål på myter som hörs i debatten. Informationen berör många olika delar av samhällslivet. Under varje tema presenteras jämförelser mellan utrikes och inrikes födda, forskning av invandringens effekter och paralleller med internationell statistik.

Saknar du någon information, eller har ett tips, hör av dig till kontakt@migrationsinfo.se