Här presenteras forskning och statistik inom en rad områden med anknytning till migration och integration. Sidan uppdateras kontinuerligt med ny statistik och de senaste forskningsresultaten.
Tillsammans med Tyskland, Storbritannien, Norge och Belgien är Sverige ett av de länder som tar emot flest ensamkommande barn i Europa. Sverige är det land i Europa som har gett skydd till flest ensamkommande barn de senaste åren. Dock har det inte alltid varit så, år 2009 tog exempelvis Storbritannien emot fler ensamkommande barn.
Antalet ensamkommande barn och ungdomar som sökt skydd i Sverige har ökat sedan år 2009. Antalet som får beviljad asyl har ökat i förhållande till antalet avgjorda ärenden hos Migrationsverket. De flesta år har kring 65% av de ärenden som gällt asyl för ensamkommande barn fått bifall, med andra ord har dessa personers ansökningar beviljats. År 2011 var andelen som fick bifall högre, den låg då på 74%. Totalt under perioden 2009-2012 har 9 300 ärenden om asyl för ensamkommande barn beslutats om av Migrationsverket, 6 263 av dessa har fått sina ansökningar beviljade. De ansökningar som inte blivit beviljade har antingen fått avslag, hänsvisats till annat land genom Dublinförordningen eller så har ansökan inte prövats av Migrationsverket av andra skäl som till exempel att personen dragit tillbaka ansökan eller att personen inte finns kvar i Sverige.
Kommunerna kan teckna två typer av avtal med Migrationsverket, antingen som ankomstkommun eller som anvisningskommun. Ankomstkommun betyder att kommunen är ansvarig för mottagande och ska erbjuda omsorg och boende tills barnen placeras ut i annan kommun och boende i dessa kommuner är tänkta att vara tillfälligt. Idag finns nio stycken ankomstkommuner där Migrationsverket har kontor och ensamkommande barn kan ansöka om asyl: Malmö, Sigtuna, Solna, Mölndal, Örebro, Skellefteå, Norrköping, Gävle och Umeå. Alla kommuner kan dock bli ankomstkommuner, detta beror helt enkelt på i vilken kommun som personen först kommer i kontakt med en myndighet. De kommuner som barnen sedan placeras ut till för permanent boende kallas för anvisningskommuner. I april år 2013 hade 231 av Sveriges 290 kommuner avtal med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande barn som anvisningskommuner, genom dessa avtal har kommunerna rätt till ersättning från staten.
Nyligen kom ett nytt förslag från Regeringen om att Migrationsverket ska ha tillåtelse att placera ut ensamkommande barn till kommuner för permanent boende trots att kommunen i fråga inte har överenskommelse som anvisningskommun. Detta på grund av att brist på platser i de anvisningskommuner som redan finns, vilket gör att många barn inte omplaceras och måste stanna kvar i ankomstkommunerna.
Referenser:
Migrationsverket: Kommunernas ansvar
Migrationsverket: Aktuellt om ensamkommande barn barn och ungdomar (pdf)
Migrationsverket: Avgjorda asylärenden 2009 (pdf)
Migrationsverket: Avgjorda asylärenden 2010 (pdf)
Migrationsverket: Avgjorda asylärenden 2011 (pdf)
Migrationsverket: Avgjorda asylärenden 2012 (pdf)
Regeringen: Om lagförslaget (pdf)
I början av 2012 tillsatte integrationsminister Erik Ullenhag en medborgarskapsutredning (SOU 2013:29) som i dagarna blev klar. Syftet med utredning var att undersöka hur man på bästa sätt ska kunna använda sig av det svenska medborgarskapet för att främja integrationsprocessen.
Utredningen skulle bland annat:
Några av förslagen i utredningen är att alla kommuner ska anordna medborgarskapsceremonier för att välkomna de nya svenskarna. I dagsläget gör redan ungefär hälften av Sveriges 290 kommuner detta. Ceremonierna är dels ett sätt att välkomna nya medborgare men också för att tydliggöra medborgarskapets betydelse, deltagande rekommenderas dock att vara frivilligt. Ett annat förlag är barn som är födda i Sverige ska få svensk medborgarskap, även om föräldrarna inte är födda i Sverige. Idag är huvudregeln att medborgarskapet följer föräldrarnas medborgarskap, men utredningen föreslår ett undantag från denna huvudregel. I länder som USA, Australien och Kanada är huvudregeln istället att man förvärvar medborgarskap genom att man är född i landet. En så kallad Språkbonus föreslås också för att belöna personer som lärt sig svenska snabbt. Genom att nå till nivå D i Svenska för invandrare (SFI) med godkända betyg, kan man söka om medborgarskap ett år tidigare än vad man annars skulle ha möjlighet till. Detta skulle dock inte gälla för nordiska medborgare.
De vanligaste tidigare medborgarskapslandet för nya svenska medborgare 2012 var Irak, Finland, samt Thailand. Totalt förvärvade drygt 50 000 personer svenskt medborgarskap år 2012.
För att kunna ansöka om svenskt medborgarskap idag gäller generellt att personen ska ha varit bosatt i Sverige i minst fem år innan man kan ansöka om ett medborgarskap. Undantag är det för statslösa och flyktingar som ska ha varit bosatt i Sverige i minst fyra år. Om du har varit gift eller levt i ett så kallat registrerat partnerskap i minst två år är det möjligt att söka medborgarskap efter tre år. För nordiska medborgare är det två.
Referenser:
30 862 personer anhöriginvandrade till Sverige år 2012 och av dessa utgjorde ungefär 62% nyetablerade anknytningar, en ökning med 7% jämfört med 2011.
Nyetablerade anknytningar kallas ofta för “kärleksinvandring” och innebär en nyligen registrerad relation till någon i Sverige, i regel ska relationen vara yngre än 2 år. År 2012 var det ungefär 3000 fler kvinnor än män som fick uppehållstillstånd som nyetablerad anknytning.
Etablerade anknytningar beskriver registrerade relationer till personer som bor i Sverige, som i regel ska ha varat i mer än 2 år. Med registrerade relationer menas till exempel äktenskap, samboförhållanden eller registrerade partnerskap.
Flest anhöriginvandrare år 2012 kom från Somalia, varav 60% var etablerade anknytningar och drygt 30% ensamkommande barn eller föräldrar till ensamkommande. Genom en dom i Migrationsdomstolen i januari 2012 ändrades kraven för hur en person kan styrka sin identitet i samband med ansökan om uppehållstillstånd. Tidigare har man endast kunnat styrka sin identitet genom godkänt pass eller annan id-handling, men somaliska pass som är utfärdade efter 1991 är inte godkända i Sverige.
I och med den nya domen kan barn som inte kan styrka sin identitet ändå få uppehållstillstånd för att flytta till en förälder i Sverige. Det gäller om det, genom DNA-analys, är bevisat att barnet och föräldern är släkt. Detta gäller även för en förälder som ska följa med barnet till Sverige eller en förälder som vill flytta till ett barn som redan bor i Sverige.
Näst flest anhöriginvandrare kom från Thailand, varav 75 % var nyetablerade anknytningar till personer i Sverige. Thailändska medborgare utgjorde även den största andelen av anhöriga som fick uppehållstillstånd som nyetablerad anknytning, följt av irakiska medborgare.
Referenser:
Det finns ett tydligt samband mellan tid till insats och sannolikheten att vara sysselsatt fem år efter invandring. Ju senare en anländande får ta del av etableringsinsatser desto lägre är sannolikheten att den kommer in på arbetsmarknaden. Diagrammet nedan visar hur sannolikheten att vara sysselsatt minskar desto längre tid det tar till insats i jämförelse med personer som fått insats redan det första året efter invandring.
*Kommentar: Diagrammet visar utrikes födda som invandrat till Sverige åren 2000 och 2005 på grund av skyddsbehov eller familjeband.
Samhällets stöd för etablering når inte nyanlända kvinnor och övriga anhöriginvandrare. Nyanlända kvinnor, oavsett om de är skyddsbehövande eller anhöriginvandrare, får ett svagare stöd jämfört med nyanlända män. Kvinnor registreras senare på arbetsförmedlingen och påbörjar senare sitt deltagande på SFI. Bland alla nyanlända med en etableringsplan är instegsjobb dubbelt så vanliga bland män och de deltar i arbetsmarknadsutbildning tre gånger så ofta som kvinnor.
Skyddsbehövande och deras anhöriga erbjuds särskilda etableringsinsatser under den första tiden i Sverige. Övriga anhöriginvandrare är tänkta att få stöd för etablering inom ramen för de generella insatser som erbjuds alla arbetssökande. Målgruppen tar dock i låg utsträckning del av detta stöd i dag. Cirka en av fyra arbetslösa anhöriginvandrare är inskrivna på Arbetsförmedlingen under de första åren i Sverige. Av dem som är inskrivna är det under tio procent som har anvisats till en arbetsförberedande insats vid första inskrivningstillfället.
Utredningen pekar på flera faktorer som försvårar för nyanlända att tillgodogöra sig stöd för etablering på arbetsmarknaden. Kvinnor och män erbjuds inte insatser efter individuella behov, samverkan saknas mellan de mottagande aktörerna och det saknas relevanta insatser för korttidsutbildade. Upplevelsen av hur stor sannolikheten är att få ett jobb och känslan att insatserna för detta är meningsfulla påverkar den individuella motivationen i hög grad. Kvinnor och män som varit arbetssökande länge upplever hur motivationen och framtidstron sjunker ju längre tid de deltar i insatser utan att få något arbete.
Läs hela utredningen och mer om vilka förbättringar som föreslås via länken nedan.
Referenser:
Senast ändrat 2012-11-15
Använd statistiken och diagrammen i en presentation eller ett skolarbete!
FORES - Forum för reformer och entreprenörskap, är en grön och liberal tankesmedja som vill förnya debatten i Sverige med tro på entreprenörskap och människors möjligheter att själva forma sitt liv.
Migrationsinfo.se presenterar forskning och statistik om integration och migration i Sverige. Syftet är att göra information om invandring och integration mer tillgänglig och på så sätt bidra till att öka kunskapsnivån om invandring och slå hål på myter som hörs i debatten. Informationen berör många olika delar av samhällslivet. Under varje tema presenteras jämförelser mellan utrikes och inrikes födda, forskning av invandringens effekter och paralleller med internationell statistik.
Saknar du någon information, eller har ett tips, hör av dig till kontakt@migrationsinfo.se
