Remitteringar – nya siffror från Världsbanken

Utländska remitteringar stod år 2014 för 436 miljarder USD, vilket är en ökning med 4,4 procent jämfört med året innan. För 2015 förutspås en ökning på endast 0,9 procent, en tredjedel av ökningen de tidigare tre åren. De främsta skälen till den minskade ökningen är en svag ekonomi i Europa, att låga oljepriser slår mot utvecklingen i Ryssland och Mellanöstern samt att dollarn förstärkts. Uttryckt i andra valutor är ökningen snabbare än vad Världsbanken anger.

För åren 2016-2017 bedöms remitteringarna åter öka med 4,3 procent per år. Detta sammantaget betyder enligt Världsbankens analytiker att remitteringarna är betydligt mer stabila och recessionssäkrade än både biståndet och de direkta utlandsinvesteringarna. Remitteringarna är också drygt tre gånger så stort som biståndet (135 miljarder USD), och större än de utländska direktinvesteringarna om man undantar Kina.

Störst mottagarland för remitteringar är Indien med 70 miljarder USD, före Kina, men räknat som andel av BNP är remitteringarna viktigast för Tadjzikistan, där det står för 49 procent av BNP, före Kirgizistan med 32 procent och Nepal med 29 procent.

Kostnaden för att överföra remitteringarna är i genomsnitt 8 procent, hela 12 procent i Afrika söder om Sahara, alltså långt över G20:s mål på 3 procent för år 2030. Världsbankens expertpanel angav vid Världsbankens vårmöte i april 2015 att minskade kostnader för överföringar är det enklaste sättet att öka de faktiska remitteringarna. De pekar också på vikten av att minska avgifterna som lågutbildad arbetskraft måste betala för att få ett arbete i utlandet; de kan motsvara mer än en hel årslön och fördröjer därmed överföringen av remitteringar till hemlandet.

Läs hela rapporten här

Ändringar i medborgarskapslagen 2015

Nya medborgarskap 2014 efter medborgarskapsland

*Med statslös menas en person som inte innehar medborgarskap i något land.

Den 1 april 2015 ändrades lagen om svenskt medborgarskap. Lagändringen innebär bland annat att kvinnor och män jämnställs när det gäller att föra över det svenska medborgarskapet till sina barn. För barn som är födda efter 1 april i år överförs medborgarskapet automatiskt, oavsett om det är mamman eller pappan som har svenskt medborgarskap.

Innan år 2001 var dubbla medborgarskap inte tillåtet i Sverige, personer som fick medborgarskap i ett annat land blev därför av med sitt svenska medborgarskap. I och med den nya lagändringen blir det nu möjligt för personer som förlorat sitt svenska medborgarskap att ansöka om att få tillbaka det. Det innebär även att en person som får svenskt medborgarskap och redan har ett medborgarskap i sitt hemland kan behålla det, förutsatt att hemlandet tillåter detta.

Därtill har tidsperioden för anmälan om svenskt medborgarskap förlängts för barn som vid födseln inte erhåller medborgarskap i något annat land, det vill säga barn som är statslösa. Tidigare skulle anmälan göras innan barnet fyllt fem, men från och med 1 april 2015 kan anmälan lämnas in fram till den dag då barnet fyller 18 år, förutsatt att barnet har permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Det svenska medborgarskapet är ett juridiskt förhållande mellan staten och dig som medborgare. Det innebär både friheter, rättigheter och skyldigheter. Enligt den nya lagen måste alla kommuner ordna så kallade medborgarskapsceremonier minst en gång om året för att formellt välkomna de nya medborgarna och uppmärksamma medborgarskapets betydelse för gemenskap och tillhörighet i samhället. Innan lagändringen genomförde endast hälften av Sveriges kommuner liknande ceremonier.

Referenser

Behovet av boendeplatser för asylsökande ökar

Personer inskrivna i migrationsverkets mottagningssystem

Sedan 2010 har antalet asylsökande i Sverige mer än fördubblats, enligt prognosen från Migrationsverket är huvudscenariot för 2015 omkring 90 000 asylsökande. Ett av Migrationsverkets uppdrag är att erbjuda boende under väntetiden till de som ansöker om asyl i Sverige, så kallade asylboenden. De asylsökande erbjuds i första hand lägenheter, men även tillfälliga boenden så som vandrarhem och stugbyar ingår i begreppet anläggningsboende (ABO). Med eget boende (EBO) menas att den asylsökande ordnat boende på egen hand, exempelvis hos släkt eller vänner.

Vid årsskiftet 2015 var cirka 79 000 personer boende i Migrationsverkets mottagningssystem, varav drygt 12 000 hade giltigt uppehållstillstånd. Asylsökande ska ingå i Migrationsverkets mottagningssystem tills de fått ett beslut på sin ansökan, därefter ska personer som fått uppehållstillstånd flytta från asylboendet och ingå i en kommuns folkbokföring.

Det är inte första gången som det är många människor som söker asyl i Sverige på kort tid, 1992 sökte 82 000 personer skydd i Sverige som ett resultat av de krig som pågick i f.d. Jugoslavien. Pågående och långvariga konflikter runt om i världen gör att antalet människor som söker skydd i Sverige inte förväntas minska under 2015. Behovet av boendeplatser är därmed fortsatt stort, cirka 15 000 nya platser kommer enligt prognosen att behövas runt om i landet.

Med anledning av det ökade behovet har Migrationsverket föreslagit en ny modell för upphandling av boendeplatser. Genom att i större utsträckning kunna styra var nya asylboenden upprättas förväntas modellen även kunna användas för att avlasta de kommuner som idag tar ett stort ansvar för asylmottagandet. Tillsammans med ett antal kommuner har Migrationsverket också utvecklat en idé som går ut på att kommunerna tillåter byggandet av modulbaserade bostäder som ska vara anpassningsbara för olika behov. Anpassningsbara bostäder skulle underlätta kommunernas och Migrationsverkets planeringsförmåga och förbättra mottagandet av de asylsökande. I dagsläget har förberedande arbete inletts i Västervik, och förhoppningen är att fler kommuner ska ta efter.

Referenser

Färre uppehållstillstånd 2014

Förra året beviljades över 110 000 personer uppehållstillstånd i Sverige, nästan 6 000 färre än 2013. Statistiken inkluderar samtliga kategorier av uppehållstillstånd och uppehållsrätter, bland annat underkategorier som gästforskare, egenföretagare, adoptivbarn och flyktingar. Jämfört med 2013 minskade antalet personer som kom till Sverige som anhöriga eller för att studera eller arbeta, medan antalet som fick uppehållstillstånd av asylskäl ökade.

Beviljade uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter 2014

Kategorin arbetsmarknad avser tillstånd som personer utanför EU/ESS området behöver för att arbeta i Sverige. Totalt fick närmare 16 000 personer uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl år 2014, varav drygt 12 000 kom hit som arbetstagare och cirka 230 fick det som egna företagare. För att få uppehållstillstånd som arbetstagare krävs ett erbjudande om anställning innan personen kommer till Sverige.

Under januari 2015 beviljades drygt 800 uppehållstillstånd för arbetstagare utanför EU. Den största yrkesgruppen för dessa var IT-arkitekter och systemutvecklare där över 300 fått anställning, följt av skogsarbetare (71) och civilingenjörsyrken (54). De två största yrkesgrupperna för helåret 2014 var “medhjälpare inom jordbruk, skogsbruk och fiske”, samt dataspecialister, med drygt 2800 respektive 2500 arbetstagare.

Som en del av den fria rörligheten inom EU behöver inte EU-medborgare uppehållstillstånd för att vistas i Sverige, då man automatisk har en så kallad uppehållsrätt. Efter fem år kan uppehållsrätten övergå till permanent uppehållsrätt. Sedan 1 maj 2014 behöver EU-medborgare inte längre registrera sig hos Migrationsverket för att bo, studera eller arbeta i Sverige i längre än tre månader. Man kan stanna längre om man är student, pensionär, arbetssökande, självförsörjande med en heltäckande sjukförsäkring eller om man ska arbeta eller starta eget.

Referenser

Senast ändrat 2012-11-15
Använd statistiken och diagrammen i en presentation eller ett skolarbete!

FORES - Forum för reformer och entreprenörskap, är en grön och liberal tankesmedja som vill förnya debatten i Sverige med tro på entreprenörskap och människors möjligheter att själva forma sitt liv.

Migrationsinfo.se presenterar forskning och statistik om integration och migration i Sverige. Syftet är att göra information om invandring och integration mer tillgänglig och på så sätt bidra till att öka kunskapsnivån om invandring och slå hål på myter som hörs i debatten. Informationen berör många olika delar av samhällslivet. Under varje tema presenteras jämförelser mellan utrikes och inrikes födda, forskning av invandringens effekter och paralleller med internationell statistik.

Saknar du någon information, eller har ett tips, hör av dig till kontakt@migrationsinfo.se