FN: över 60 miljoner människor på flykt

UNHCR:s rapport Mid-Year Trends 2015 visar att för första gången sedan 1992 är nu antalet flyktingar i världen fler än 60 miljoner. De allra flesta, 34 miljoner, är på flykt inom sina egna länder. Det är 2 miljoner fler jämfört med 2014. Antalet asylsökande i världen har under den här perioden blivit 78 procent fler än året innan. I juni 2015 hade 2,6 miljoner människor lämnat in en asylansökan, varav nästan en miljon människor som tagit sig över Medelhavet för att söka asyl i Europa.

Rapporten täcker perioden januari till och med juni 2015 och inkluderar både flyktingar, asylsökande och människor som tvingats fly inom sitt eget lands gränser.1

Läs mer om asylsökande i världen

Läs mer om internflyktingar

Vem räknas som flykting?
UNHCR bevakar och rapporterar om alla människor som är på flykt; forcibly displaced persons på engelska. Detta begrepp inkluderar människor som är på flykt utom och inom sina länder. Begreppet inkluderar även asylsökande, statslösa och flyktingar som återvänt till sina ursprungsländer. UNHCR hjälper alla dessa grupper, men deras formella mandat att ge skydd inkluderar dock endast gruppen flyktingar.

Så vem räknas som flykting? FN:s definition av en flykting är en person som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av etnicitet, nationalitet, politisk eller religiös åskådning eller grupptillhörighet, som befinner sig utanför sitt land och som inte kan eller vill återvända hem. Flykting är även den som lever i flyktingliknande situationer.3

Enligt FN:s definition räknas man inte som flykting om man till exempel flyr undan klimat- och miljöförändringar eller migrerar av enbart ekonomiska anledningar.

Läs mer om Flyktingkonventionen

Läs mer om flyktingar i världen

En global trend
Det stora antalet människor på flykt beror till allra största delen på kriget i Syrien som bröt ut 2011. Över 4 miljoner syrier har flytt ut ur landet medan fler än 7 miljoner är på flykt inom Syrien.

UNHCR anger att man, även om man bortser från alla människor som flyr kriget i Syrien, ser en global trend där allt fler tvingas lämna sina hem, på grund av både nya och utdragna konflikter i världen. Ett stort antal människor flyr våldet i Afghanistan, Somalia, Sydsudan och Irak, liksom Burundi, Centralafrikanska republiken och Ukraina. I Jemen har nästan en miljon människor tvingats på flykt sedan inbördeskriget bröt ut i mars 2015.1

Allt färre kan återvända hem
Rapporten pekar också på att allt färre människor har möjlighet att återvända till sina hem. UNHCR bedömer att chanserna för dagens flyktingar att kunna återvända hem är lägre än på 30 år. Därför kommer väldigt många flyktingar och asylsökande stanna kvar i sina värdländer och UNHCR varnar för växande missnöje och politisering av nyanlända om inte mottagandet förbättras.2

Angränsande länder tar största ansvaret
De länder som gränsar till konfliktområden tar globalt sett fortfarande emot den allra största andelen flyktingar. Många av dessa länder är utvecklingsländer i Afrika söder om Sahara. Som enskilt land är Turkiet världens största värdland för flyktingar; till och med juni 2015 hade landet tagit emot 1,8 miljoner människor på flykt. Räknat på andelen flyktingar av befolkningen tar Libanon störst ansvar globalt, utgår man ifrån storleken på landets ekonomi är Etiopien det land som tar störst ekonomiskt ansvar för flyktingar.1

Linda Jacobsson

Referenser

  1. UNHCR Mid-Year Trends 2015

  2. UNHCR Press Release 18 december 2015, “UNHCR report confirms worldwide rise in forced displacement in first half 2015”

  3. UNric; FN:s flyktingkommissarie UNHCR

Tio frågor och svar om ID-kontrollerna

1. Varför införs kontrollerna?
Regeringen bedömer att det med dagens flyktingströmmar råder en sådan ”allvarlig fara för den allmänna ordningen” att det finns lagstöd för ID-kontroller. Syftet är att kraftigt minska antalet flyktingar som kommer till Sverige. ”Dessa åtgärder bedöms få en positiv inverkan på möjligheten att upprätthålla ordning och säkerhet och minskar trycket på samhällsfunktionerna i stort”, skriver regeringen på sin hemsida.1

2. När gäller ID-kontrollerna?
Bestämmelsen om ID-kontroller träder i kraft under måndagen den 4 januari. Den är en del av en lag som ska gälla i tre år, det vill säga till och med 2018. Inom den perioden får ID-kontroller tillämpas upp till sex månader åt gången. Regeringen kan också besluta att upphäva bestämmelserna om förutsättningarna ändras och man bedömer att det inte längre finns något allvarligt hot mot den allmänna säkerheten.2

Läs Förordningen om vissa identitetskontroller vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet i sin helhet.

3. Vilka berörs av ID-kontrollerna?
Alla passagerare som reser med buss, tåg och färja från Danmark till Sverige berörs. Barn som reser med föräldrar som kan uppvisa giltig ID-handling omfattas inte av kontrollerna. Däremot måste barn som reser ensamma kunna visa giltigt ID.

4. Vad händer med de som inte har giltiga ID-handlingar?
Personer som inte har en giltig ID-handling ska enligt förordningen nekas att åka med över Sveriges gräns. Regeringen skriver på sin hemsida att det är transportörens ansvar att ”hänvisa dem till att söka hjälp i det land de befinner sig i”. Vill de kliva på ett tåg till Sverige i Danmark utan giltig ID-handling ska de alltså stoppas och hänvisas att söka asyl i Danmark.1

5. Är ID-kontrollerna förenliga med asylrätten?
Asylrätten innebär rätten att söka asyl i det land man befinner sig. Så även om förordningen om ID-kontroller försvårar för människor utan giltiga ID-handlingar att ta sig till Sverige, förhindrar den inte någon som väl har tagit sig till Sverige att söka asyl. Bestämmelserna strider alltså inte mot asylrätten.

6. Är kontrollerna förenliga med EU-rätten?
Regeringen har infört bestämmelserna om ID-kontroller med hänvisning till att EU-rätten inte hindrar ”att en medlemsstat vidtar de åtgärder som krävs för att upprätthålla lag och ordning och skydda den inre säkerheten om det föreligger ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen”. Det är alltså en form av undantagslagstiftning, vilket förklarar varför den måste omprövas efter 6 månader.1

7. Vem ansvarar för att utföra ID-kontrollerna?
Det är transportörernas ansvar att kontrollera att alla passagerare som ska till Sverige har en giltig ID-handling. Företag som kör tåg, bussar eller färjor till Sverige från Danmark måste alltså kontrollera att passagerarna har giltiga ID-handlingar. Polisen ska i sin tur kontrollera att transportörerna utför kontrollerna som de ska.3

8. Vad händer om transportörerna inte uppfyller sin skyldighet?
Bevisbördan för att kontrollerna genomförs ligger hos transportören. Därför måste denne kunna visa upp dokumentation där det framgår vilken typ av ID-handling som visats upp, att personen som uppvisat handlingen är den person som handlingen avser, tillsammans med handlingens serienummer. Transportörer som inte kan visa att ID-kontrollen har genomförts riskerar böter på 50 000 kronor. För att transportören ska anses ha brustit i sin kontroll ska det ha varit uppenbart att ID-handlingen inte var giltig.3

9. Hur ska ID-kontrollerna gå till i praktiken?
Bestämmelserna reglerar inte närmare hur kontrollen ska gå till, vilket innebär att transportörerna själva får avgöra hur detta ska genomföras i praktiken. Det kan exempelvis ske genom att ID visas upp vid biljettkontrollen eller genom att ID-kontroller görs separat. Kontroller kan göras innan passageraren släpps ombord eller under resan.3 För tågresenärer sker ID-kontrollerna på Kastrups tågstation. Där finns fem kontrollområden och 34 kontrollslussar.

10. Vad räknas som en giltig ID-handling?
Enligt polisen ska en ID-handling vara ”officiellt utfärdad i syfte att fastställa innehavarens identitet” för att den ska anses vara giltig. ID-handlingen ska innehålla foto, fullständigt namn, personnummer eller födelsedatum, serienummer, innehavarens underskrift, giltighetstid och utfärdande myndighet.3

Linda Jacobsson

Referenser

  1. Regeringen, Frågor och svar: Lag och förordning om identitetskontroller vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet

  2. Lag om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet, SFS 2015:1073.

  3. Polisen, Polisens roll vid ID-kontroller

2015 var migrationens år

Hur många människor är på flykt i världen? Hur många har sökt asyl i Sverige i år? Varifrån kommer de? Hur går det för de ensamkommande barnen? Vilka skäl, förutom skyddsskäl, har människor för att söka sig till Sverige? Vad jobbar de flesta invandrare med? Få svar på dessa frågor och några till när vi summerar året som gått.

Migrationen i siffror

Migrationen i siffror2

Klicka på bilderna för att förstora eller ladda ner.

Hittar du inte svaren du söker här så klicka dig vidare på sajten eller ladda ner boken Migrationsinfo för alla genom att klicka på länken här intill.

Linda Jacobsson

Frågor och svar om etableringsersättningen

Etableringsersättning ges till nyanlända som aktivt deltar i en etableringsplan hos Arbetsförmedlingen. Etableringsersättningen är alltså inte en rättighet utan förutsätter en motprestation från den nyanlände i form av studier eller praktik. Etableringsersättningen betalas ut under max två år.

Vem kan få etableringsersättning och hur mycket kan man få?
För att få etableringsersättning ska den nyanlända vara mellan 20 och 65 år och ha uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting eller skyddsbehövande. Därför kan alltså inte asylsökande eller andra invandrare få etableringsersättning. Etableringsersättningen betalas ut av Försäkringskassan, fem dagar i veckan, och varierar beroende på i vilken utsträckning den nyanlända deltar i etableringsplanen.

Hur länge kan man få etableringsersättning?
En etableringsplan kan som högst sträcka sig över 2 år. Därmed är ersättningen också begränsad till två år.

Vilka bidrag kan man få samtidigt som etableringsersättningen?
Etableringstillägg
En nyanländ som får etableringsersättning och har barn som bor hemma kan även få etableringstillägg. Barnen måste vara under 20 år, vara bosatta och folkbokförda i samma bostad, stå eller har stått under den nyanländas vårdnad och inte försörja sig själva. Storleken på etableringstillägget beror på antal barn och barnens ålder.

Som mest går det att få etableringstillägg för tre barn. Om en person har fler än tre barn räknas de tre äldsta. Etableringstillägget är maximalt 4500 kr/månad och delas bara ut så länge som etableringsersättningen delas ut, det vill säga under max två år.1

Bostadsersättning
Nyanlända som bor ensamma i egen bostad har möjlighet att få bostadsersättning. Det är även möjligt att få bostadsersättning om man har barn som bara bor hos en ibland. Om man delar bostad eller är inneboende hos någon har man inte rätt till bostadsersättning. Bostadsersättningen är lika mycket som hyran minus 1 800 kr upp till det maximala beloppet. 3 900 kr/månad är det maximala belopp som betalas ut. Det går inte att få bostadsersättning om hyran överstiger 5 700 kr/månad. Kombinerar man bostadsersättning och bostadsbidrag sänks bostadsersättningen med lika mycket som man får i bostadsbidrag.

Bidrag som inte är specifika för nyanlända men går att kombinera med etableringsersättningen
Alla med svenskt medborgarskap eller uppehållstillstånd i Sverige har rätt att söka underhållsstöd, bostadsbidrag och barnbidrag och dessa är alltså inte på något sätt exklusiva för människor som nyligen har invandrat till Sverige.

Underhållsstöd
Underhållsstöd är pengar som en förälder kan ansöka om när den förälder som ska betala underhållsbidrag inte betalar. Underhållsstödet per barn ligger på 1 573 kr/månad. Får man underhållsstöd för två barn blir etableringstillägget lägre. Om man får underhållsstöd för tre barn betalas endast etableringstillägg för de två äldsta barnen, för 4 eller 5 barn får man endast underhållsstöd för det äldsta. För fler än sex barn går det inte att få etableringstillägg.2

Bostadsbidrag
Om en person, oberoende om de har invandrat eller ej, har låga inkomster kan han/hon ha rätt till att få hjälp med sin boendekostnad. Får man bostadsersättning sänks denna med lika mycket som man får i bostadsbidrag.

Barnbidrag
Barnbidrag är ett ekonomiskt stöd som automatiskt betalas ut till föräldrar som bor och har barn i Sverige. Barnbidraget betalas ut oavsett om man får etableringsersättning eller ej.

Vilka bidrag kan man inte få samtidigt?
En vanlig missuppfattning är att det går att kombinera etableringsersättningen med alla andra bidrag, detta är inte fallet.3 Det går inte att få etableringsersättning och föräldrapenning samtidigt. Man kan heller inte få etableringsersättning om man får något av följande bidrag eller ersättningar:

Stämmer det att man även får SFI-bonus efter avklarad kurs?
Nej, SFI-bonusen är avskaffad sedan 1 augusti 2014.5

Kan man få föräldrapenning retroaktivt?
Föräldrapenningen förändrades den 1 januari 2014 och får nu ges högst 90 dagar retroaktivt från det att en ansökan är mottagen av Försäkringskassan om inte synnerliga skäl föreligger. Om barnet är 4 år eller äldre betalas det endast ut föräldrapenning under 96 dagar. Detta för att koncentrera barnets omvårdnad på heltid till de lägre åldrarna.6

Kan man ha ett jobb och samtidigt få etableringsersättning?
Om arbete ingår som aktivitet i etableringsplanen får man behålla etableringsersättningen utöver sin lön under sammanlagt sex månader. Efter sex månader minskar etableringsersättningen i samma omfattning som personen arbetar. till exempel, om man arbetar 25 procent minskar ersättningen med 25 procent. Om ett arbete inte ingår i etableringsplanen påverkas inte etableringsersättningen.7

Oskar Adenfelt och Linda Jacobsson

Referenser:

  1. Försäkringskassan: Etableringsersättningen

  2. Försäkringskassan: Underhållsstöd

  3. Försäkringskassan: Etableringsersättningen

  4. Arbetsförmdelingen: Etableringsersättningen

  5. Sveriges riksdag: Betänkande 2013/14:AU9 Insatser för vissa nyanlända invandrares etablering m.m.

  6. Försäkringskassan: Regeländringar 2014

  7. Arbetsförmedlingen: Etableringsersättningen

Senast ändrat 2012-11-15
Använd statistiken och diagrammen i en presentation eller ett skolarbete!

FORES - Forum för reformer och entreprenörskap, är en grön och liberal tankesmedja som vill förnya debatten i Sverige med tro på entreprenörskap och människors möjligheter att själva forma sitt liv.

Migrationsinfo.se presenterar forskning och statistik om integration och migration i Sverige. Syftet är att göra information om invandring och integration mer tillgänglig och på så sätt bidra till att öka kunskapsnivån om invandring och slå hål på myter som hörs i debatten. Informationen berör många olika delar av samhällslivet. Under varje tema presenteras jämförelser mellan utrikes och inrikes födda, forskning av invandringens effekter och paralleller med internationell statistik.

Saknar du någon information, eller har ett tips, hör av dig till kontakt@migrationsinfo.se