SFI-utredning betonar valfrihet och flexibilitet

År 2011 tillsatte Regeringen en utredning i syfte att uppnå ökad flexibilitet, individuell anpassning och valfrihet inom SFI. Utredningen leddes av Christer Hallerby och presenterades den 31 oktober i år.

Utredningen rekommenderar att SFI och SvA (Svenska som Andra språk) ska samordnas, då de i nuläget utgör två olika utbildningsformer med samma syfte. Tanken är då att SFI, som har en starkare anknytning till arbetslivet, ska utgöra grunden för svenskundervisning för vuxna och medan SvA kommer fungera som en fristående fortsättning på SFI. Det föreslås att SFI-utbildningen ska placeras inom ramen för Komvux, som då kommer att utgöras av tre olika delar: grundläggande nivå, gymnasial nivå och SFI. I nuläget finns det i de flesta fall krav på att eleven ska ha klarat av SFI-utbildningen innan de kan gå vidare till grundläggande Komvuxutbildning, och först därefter har eleverna möjlighet att läsa på gymnasial nivå. Utredarna menar dock att eleven själv borde få möjligheten att välja sin utbildning utifrån sina egna förutsättningar och att Komvuxutbildningarna därför borde vara fristående från varandra och inte nödvändigtvis måste genomföras i en viss ordning. Utredningen fastställer även att SFI måste utformas så upplägget är förenligt med flödet av nya elever som ständigt inkommer. Detta kan innebära att konceptet med sammanhållna klasser behöver frångås.

Utredningen betonar att SFI-undervisningen bör präglas av flexibilitet och individanpassning, vilket enligt utredarna bör fastställas i Skollagen. Språkstudierna måste vara upplagda på så vis att de går att kombinera med exempelvis deltidsarbete. Detta innebär att det måste finnas alternativ till schemalagd undervisning under dagtid. Det ska vara möjligt att ta uppehåll och växla tempo i undervisningen för att på så vis ta hänsyn till elevens arbetssituation (exempelvis för att underlätta vid tillfälliga anställningar). Enligt utredningen är det också viktigt att eleverna ska ha valmöjligheter när det gäller utbildningssamordnare. Privata aktörer som erbjuder SFI-undervisning ska finansieras genom en så kallad SFI-peng från kommunen som är baserad på antalet elever. Vidare föreslås det att SFI-elevernas ersättning ska utbetalas mer successivt utefter de uppnår godkända resultat i SFI kurser.

Referenser:

Färre studenter från tredje land i Sverige

Höstterminen 2011 införde Sverige anmälnings- och studieavgifter för så kallade freemover-studenter, som kommer från länder utanför EU/EES-regionen och ordnar sina studier på egen hand. Detta har lett till att antalet studenter från tredjeland minskat och inverkat negativt på mångfalden vid svenska universitet.

Då studenter som är involverade i utbytesprogram inte berörs av avgifterna oavsett var de kommer ifrån har antalet utbytesstudenter fortsatt att stiga. Dock har svenska universitet generellt inte alls en lika omfattande utbytesverksamhet med universitet utanför EU/EES och Schweiz som med länder som ingår i samarbetet, vilket bidragit till att det totala antalet studenter från tredjeland sjunkit kraftigt. Denna minskning är mest tydligt beträffande studenter från länder i Afrika och Asien, där en genomsnittlig minskning på 70% skett sedan avgiften infördes. Kinesiska studenter har minskat mest i antal då 1000 fler studenter med kinesiskt medborgarskap studerade i Sverige under läsåret 2010/11 i jämförelse med 2011/12.

Antalet studenter från länder i Europa som står utan för EU/EES samt Schweiz har minskat med omkring 40% och detsamma gäller studenter från Sydamerika. Studenterna från Nordamerika har blivit 25% färre medan antalet studenter från Oceanien sjunkit med 10%.

I och med införandet av avgifter har det även skett en minskning i antal studenter från utvecklingsländer. Bland de 12 utvecklingsländer där Sverige bedriver långsiktigt utvecklingsarbete har det skett en minskning från 971 studenter 2010 till 170 studenter 2012, vilket innebär en minskning på 89%. Antalet har sjunkit kraftigt - detta trots att Sverige infört statliga stipendieprogram som riktar sig till studenter i de utvecklingsländer Sverige samarbetar med på lång sikt. Exempelvis har det skett en stor förändring gällande studenter från Bangladesh där antalet sjunkit från 574 studenter år 2010 till 43 stycken år 2012.

Läs mer om internationella studenter här.

Referenser

Fler flyktingar till följd av våldet i Syrien

44 000 människor sökte asyl i Sverige 2012, vilket är 48 procent fler än 2011. Ökningen är till stor del en konsekvens av inbördeskriget i Syrien som försatt nära 2 miljoner syrier på flykt från sitt hemland.

Antalet syrier som ansökt om asyl i Sverige har tidigare varit förhållandevis lågt och under åren 2000-2011 rört sig mellan 400-700 människor per år. Siffrorna har förändrats i takt med att situationen i Syrien förvärrats. Antalet syriska asylsökande under 2012 är mer än 12 gånger så många som 2011. Hittills har cirka 14 700 syrier ansökt om asyl i Sverige 2012 och 2013.

De syrier som ansökt om asyl i Sverige under det gångna året har antingen beviljats permanenta uppehållstillstånd, alternativt fått tillfälligt uppehållstillstånd på 3 år. Beslut om detta har tagits med hänsyn till om det har ansetts att personen i fråga har ett generellt skyddsbehov till följ av den konflikt som pågår och de allmänna risker det medför, eller om denne har ett individuellt skyddsbehov där personen i fråga riskerar utsättas för personlig förföljelse. Baserat på den nuvarande situationen i det krigshärjade Syrien och det faktum att en diplomatisk lösning på konflikten tycks vara långt borta har Migrationsverket nu tagit ett rättsligt ställningstagande som innebär att samtliga syriska flyktingar i normalfallet beviljas permanenta uppehållstillstånd. Detta beslut inkluderar även de som tidigare bedömts ha ett generellt skyddsbehov och därför endast beviljats ett treårigt uppehållstillstånd.

Referenser:

Ensamkommande barn och ungdomar

Tillsammans med Tyskland, Storbritannien, Norge och Belgien är Sverige ett av de länder som tar emot flest ensamkommande barn i Europa. Sverige är det land i Europa som har gett skydd till flest ensamkommande barn de senaste åren. Dock har det inte alltid varit så, år 2009 tog exempelvis Storbritannien emot fler ensamkommande barn.

Antalet ensamkommande barn och ungdomar som sökt skydd i Sverige har ökat sedan år 2009. Antalet som får beviljad asyl har ökat i förhållande till antalet avgjorda ärenden hos Migrationsverket. De flesta år har kring 65% av de ärenden som gällt asyl för ensamkommande barn fått bifall, med andra ord har dessa personers ansökningar beviljats. År 2011 var andelen som fick bifall högre, den låg då på 74%. Totalt under perioden 2009-2012 har 9 300 ärenden om asyl för ensamkommande barn beslutats om av Migrationsverket, 6 263 av dessa har fått sina ansökningar beviljade. De ansökningar som inte blivit beviljade har antingen fått avslag, hänsvisats till annat land genom Dublinförordningen eller så har ansökan inte prövats av Migrationsverket av andra skäl som till exempel att personen dragit tillbaka ansökan eller att personen inte finns kvar i Sverige.

Kommunerna kan teckna två typer av avtal med Migrationsverket, antingen som ankomstkommun eller som anvisningskommun. Ankomstkommun betyder att kommunen är ansvarig för mottagande och ska erbjuda omsorg och boende tills barnen placeras ut i annan kommun och boende i dessa kommuner är tänkta att vara tillfälligt. Idag finns nio stycken ankomstkommuner där Migrationsverket har kontor och ensamkommande barn kan ansöka om asyl: Malmö, Sigtuna, Solna, Mölndal, Örebro, Skellefteå, Norrköping, Gävle och Umeå. Alla kommuner kan dock bli ankomstkommuner, detta beror helt enkelt på i vilken kommun som personen först kommer i kontakt med en myndighet. De kommuner som barnen sedan placeras ut till för permanent boende kallas för anvisningskommuner. I april år 2013 hade 231 av Sveriges 290 kommuner avtal med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande barn som anvisningskommuner, genom dessa avtal har kommunerna rätt till ersättning från staten.

Nyligen kom ett nytt förslag från Regeringen om att Migrationsverket ska ha tillåtelse att placera ut ensamkommande barn till kommuner för permanent boende trots att kommunen i fråga inte har överenskommelse som anvisningskommun. Detta på grund av att brist på platser i de anvisningskommuner som redan finns, vilket gör att många barn inte omplaceras och måste stanna kvar i ankomstkommunerna.

Referenser:

Senast ändrat 2012-11-15
Använd statistiken och diagrammen i en presentation eller ett skolarbete!

FORES - Forum för reformer och entreprenörskap, är en grön och liberal tankesmedja som vill förnya debatten i Sverige med tro på entreprenörskap och människors möjligheter att själva forma sitt liv.

Migrationsinfo.se presenterar forskning och statistik om integration och migration i Sverige. Syftet är att göra information om invandring och integration mer tillgänglig och på så sätt bidra till att öka kunskapsnivån om invandring och slå hål på myter som hörs i debatten. Informationen berör många olika delar av samhällslivet. Under varje tema presenteras jämförelser mellan utrikes och inrikes födda, forskning av invandringens effekter och paralleller med internationell statistik.

Saknar du någon information, eller har ett tips, hör av dig till kontakt@migrationsinfo.se