Åldersbedömningar

Senast ändrad 13 June 2017

När en person ansöker om asyl i Sverige kan man för enkelhetens skull sägas att två parallella processer inleds för att hantera personens ärende. Det ena är en praktisk process som förhåller sig till frågor om saker som boende, god man och eventuell skolgång. Det andra är den juridiska processen för bedömningen av om personen är i behov av skydd i Sverige.

När en asylsökande ansöker om asyl hos Migrationsverket får denne lämna ett antal uppgifter om sig själv och sina skäl för att söka asyl. I detta skede registrerar Migrationsverket de uppgifter som sökanden själv lämnar om sin identitet. Om den sökande berättar att denne är under 18 registrerar tjänstemannen den sökande i enlighet med den ålder som uppgivits, så länge det inte är uppenbart att personen inte är den ålder denne påstår. Om det anses uppenbart att den sökande är äldre, ”skrivs åldern upp”, och den sökande registreras som över 18 år 1 JO har även vid flera tillfällen riktat kritik mot Migrationsverket gällande detta,2.

Om en sökande registrerats som under 18 tilldelas denne en god man, placeras på ett boende anpassat för barn, samt ges plats i en skola i väntan på att få sina asylskäl prövade.

Här är det viktigt att göra skillnad på hur åldern registreras inledningsvis – när ingen egentlig prövning görs av uppgiften –  och hur Migrationsverket bedömer denna fråga inom ramen för den juridiska prövningen gällande personens asylskäl.

När Migrationsverket prövar en sökandes asylansökan är dennes identitet – inklusive ålder – en del av det som den sökande ska ”göra sannolikt”, det vill säga bevisa, för Migrationsverket. Det är den sökande som har bevisbördan i asylärendet, även vad gäller dennes identitet. Det betyder att det är den sökande som måste ge tillräckligt med bevisning som stöd för att den åldern denne uppgivit är korrekt, annars bedömer Migrationsverket att personen är över 18 (se Migrationsöverdomstolens dom 2014:1).

För att en asylsökande ska göra sin identitet – inklusive ålder – sannolik finns några saker en sökande kan göra:

Den asylsökande kan lämna in identitetshandlingar som pass eller andra dokument som visar på dennes ålder, ex. vaccinationskort, skolintyg och liknande. Ett problem gällande detta är att det i länder med bristfälliga myndighetssystem, till exempel Afghanistan, kan vara svårt att få fram handlingar som Migrationsverket bedömer vara tillräckligt pålitliga för att kunna ge något stöd för en uppgiven ålder.

Under asylutredningen får den asylsökande svara på frågor om ålder, skolgång och dylikt, vilket – om uppgifterna anses pålitliga – kan ge stöd för att den sökande är den ålder som denne uppgett. Det är dock svårt att göra sin identitet sannolik enbart med stöd av de muntliga uppgifter en person lämnat under en asylutredning.

Har den sökande inte kunnat göra sin ålder sannolik med stöd i de uppgifter eller handlingar de lämnat, finns möjligheten för denne att genomgå en medicinsk åldersbedömning. En sådan bedömning genomförs sedan våren 2017 av Rättsmedicinalverket (RMV). Idag finns det ingen medicinsk metod som exakt kan fastställa en persons ålder och vad RMV gör är att bedöma om den utförda undersökningen talar för att den undersökta personen är under eller över 18 år. Då en sådan bedömning inte kan besvara sökandes exakta ålder, ska resultatet från en medicinsk åldersbedömning utgöra ett av flera underlag för vilken Migrationsverket gör en samlad åldersbedömning 3 För mer info se: Regeringens uppdrag till Rättsmedicinalverket att genomföra medicinska åldersbedömningar.

Därför är en medicinsk åldersbedömning framförallt relevant när en sökande inte har kunnat göra sin ålder sannolik. I en situation där den sökande valt att inte genomgå en medicinsk åldersbedömning och Migrationsverket bedömer att den sökande med övriga uppgifter inte har kunnat göra sin ålder sannolik, kommer den sökande att bedömas som över 18. Att inte genomgå en medicinsk åldersbedömning får alltså inte till följd att Migrationsverket godtar den ålder som den asylsökande uppgivit.

Att det finns brister i möjligheterna att ge tillräcklig bevisning till stöd för sin ålder blir, med anledning av bevisbördans placering i den juridiska processen, framförallt ett problem för den asylsökande själv.

Det kan ta lång tid mellan att asylansökan registrerats och asylutredningarna, vilket har lett till en lagändring för när de åldersbedömningarna som nämnts ska göras. För de som registrerat sin asylansökan efter 1 februari 2017 kommer en åldersbedömning att göras så snart som möjligt om det finns skäl att ifrågasätta att sökanden är under 18 år. Man kommer alltså inte längre vänta med en bedömning innanför asylprocessen, istället kommer ett tillfälligt beslut om ålder att fattas så tidigt som möjligt efter att ansökan gjorts. Om det är uppenbart att den sökande är 18 år eller äldre krävs fortfarande inte någon sådan åldersbedömning innan åldern skrivs upp 4.

Avslutningsvis ska nämnas att en asylsökande som har gjort det sannolikt att denne är under 18 inte automatiskt beviljas asyl i Sverige. Även barn måste göra sitt personliga behov av skydd i Sverige sannolikt för att de ska anses ha skyddsstatus 5.

  1. Migrationsverkets rättsliga kommentar SR 30/2015 länk: http://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=35053
  2. JO 2016/17 s 643, JO 2013/14 s. 361, dnr 4107-2011, och JO 2015/16 s. 361, dnr 6942-2013.
  3. RMV: Medicinsk åldersbedömning https://www.rmv.se/verksamheter/medicinska-aldersbedomningar/
  4. Utlänningslagen 13 kap. 17 § genom SFS 2017:258, för förarbetena till lagen se regeringens proposition 2016/17:121
  5. Utlänningslagen 4 kap. 1 och 2 §§