Diskriminering på arbetsmarknaden

Senast ändrad 13 April 2016

I samtliga västländer har utrikes födda i genomsnitt lägre arbetsinkomster än inrikes födda som har motsvarande utbildning och arbetslivserfarenhet. Detta i sig utgör inte bevis för förekomsten eller graden av diskriminering på arbetsmarknaden. Det finns dock gott om indikationer på att diskrimineringen av personer av utländskt ursprung är relativt omfattande.

Att utrikes födda också i genomsnitt har lägre kunskaper om landet, språket och kulturen utgör tänkbara förklaringar till att de presterar i genomsnitt sämre på arbetsmarknaden. För flyktingar kan traumatiska upplevelser av krig eller förföljelse läggas till listan. Det finns emellertid gott om indikationer på att diskrimineringen av personer av utländskt ursprung är relativt omfattande, både i Sverige och i andra västländer. Vem som diskriminerar vem och på vilket sätt är förstås en unik situation i varje land. Den här texten fokuserar därför på forskning om diskriminering i Sverige. Liknande erfarenheter och resultat finns dock från flera andra västländer.1

Också andra generationen diskrimineras sannolikt

Ett resultat som kan tolkas som en indikation på diskriminering i Sverige är att den markant sämre prestationen på arbetsmarknaden inte bara gäller de utrikesfödda själva utan också deras svenskfödda barn. En studie av data från 1998 visade att den som var född i Sverige men vars båda föräldrar var födda utanför Europa hade nästan tre gånger så hög sannolikhet att vara arbetslös och tjänade en i genomsnitt 25 procent lägre lön jämfört med en i övrigt jämförbar person med två svenskfödda föräldrar.2

Det är visserligen teoretiskt möjligt att andra faktorer än diskriminering spelar in i att förklara det här mönstret. Men det förefaller osannolikt att skillnaderna skulle kunna bli så stora utan att det också förekom en omfattande diskriminering.

Större sannolikhet att “Maria” får bostad än “Mohammed”

De enligt många mest övertygande bevisen gällande förekomsten av diskriminering av personer av utländskt ursprung är emellertid experimentella. En svensk studie undersökte frågan genom att skicka ansökningar från två påhittade personer till ett stort antal utlysta riktiga jobb. Dessa två påhittade personer hade likadana kvalifikationer, men den ene hade ett svenskklingande namn medan den andres namn skulle föra tankarna till Mellanöstern. Sannolikheten att arbetsgivaren över huvud taget skulle höra av sig visade sig vara 50 högre för den med ett svenskklingande namn.3 Och då innefattade studien ändå bara ett led bland flera i den totala urvalsprocessen.

Minst lika omfattande diskriminering har experimentellt påvisats på den svenska bostadsmarknaden. En liknande studie skickade intresseanmälningar till utannonserade hyreslägenheter från tre påhittade personer: Maria Andersson, Erik Johansson och Mohammed Rashid. Medan Maria inbjöds till fortsatta kontakter eller att komma på visning i 53 procent av fallen och Erik i 41 procent gällde detsamma endast i 18 procent av fallen för Mohammed.4

Experimentella studier har visat sig effektiva i att påvisa förekomsten av diskriminering. Vi vet med närmast full säkerhet att diskriminering hindrar många människor från att få ett meningsfullt arbete och en bra lön som de annars skulle kunna ha fått. Sannolikt utgör diskrimineringen också en betydande kostnad för samhället i stort. De utrikesföddas sysselsättning och löner är i genomsnitt långt lägre än infödda svenskars och de ekonomiska vinsterna av att utjämna gapet skulle vara betydande. I den mån diskriminering förklarar en stor del av gapet finns det alltså även stora vinster att göra på att bekämpa den – inte bara för de utrikesfödda själva. Det är dock svårt att kvantifiera diskrimineringens sammanlagda betydelse för ekonomin i stort. Resultaten från experimentella studier är effektiva i att påvisa förekomsten i diskriminering. Men de är svåra att omsätta i exempelvis skattningar av hur stor del av det totala sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda som förklaras av diskriminering respektive av övriga faktorer.

  1.  En omfattande, om än några år gammal, sammanfattning utgörs av texterna i William Rodgers (2006), Handbook on the economics of discrimination, Edward Elgar Publishing
  2.  Jan Ekberg och Dan-Olof Rooth (2003), ”Unemployment and earnings for second-generation immigrants in Sweden. Ethnic background and parent composition”, Journal of Population Economics, 16: 787-814
  3.  Magnus Carlsson och Dan-Olof Rooth (2007), ”Evidence of ethnic discrimination in the Swedish labor market using experimental data”, Labour Economics, 14:716-729
  4.  Ali Ahmed och Mats Hammarstedt (2008), ”Discrimination in the rental housing market: a field experiment on the Internet”, Journal of Urban Economics, 64:362-372