![]() |
|
|
Hem > Arbetsmarknad > Etableringsreformen
EtableringsreformenEtableringsreformen infördes den 1 december 2010 och syftar till att underlätta nyanländas etablering i arbetslivet. De nyanlända har rätt att välja så kallade etableringslotsar vars uppdrag är att underlätta etableringen på arbetsmarknaden. Till och med juni 2011 har 4 134 personer emottagits som omfattas av etableringsreformen, varav 3 323 följer en utarbetad etableringsplan. Av dessa har 2 235 fått en etableringslots. Den 1 december 2010 trädde lagen (2010:197) om etableringsinsatser i kraft. I egenskap av den nya lagen övertog Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret från kommunerna för etableringsinsatser för nyanlända i den så kallade etableringsreformen. Syftet med etableringsreformen är att påskynda och underlätta nyanländas etablering i arbetslivet. Etableringsreformen omfattar nyanlända i arbetsför ålder (20-64) samt nyanlända i åldern 18-19 år utan föräldrar i Sverige med uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande. Lagen omfattar även anhörig som ansökt om uppehållstillstånd inom två år från det att personen som han eller hon har anknytning till togs emot i en kommun. Etableringsreformen ska underlätta samarbetet mellan olika myndigheter och underlätta processen för den nyanlände med att hitta arbete, bostad, barnomsorg, utbildning och försörjning. Etableringsplanen Efter att den nyanlände beviljats uppehållstillstånd ska Arbetsförmedlingen träda in så fort som möjligt för att hålla etableringssamtal. Under vilka en etableringsplan (EPA) utarbetad efter den nyanländes specifika egenskaper och preferenser skapas. Etableringsplanen ska vara upprättad inom två månader från datum för uppehållstillståndet och i regel vara på heltid motsvarande 40 timmar per vecka. Vidare skall den omfatta högst 24 månader, innehålla svenska för invandrare (SFI), samhällsorientering, arbetsförberedande aktiviteter* och/eller arbetsmarknadspolitiska program*. I juni 2011 hade 3 323 utarbetat en etableringsplan. Etableringslotsen Etableringslotsens uppdrag är att vara ett professionellt stöd under den nyanländes etablering. Utifrån den etableringsplan som Arbetsförmedlingen och den nyanlände upprättar ska lotsen genom sin kompetens, sin bransch- och omvärldskunskap samt sina olika nätverk påskynda den nyanländes etablering på arbetsmarknaden. Enligt lagen om valfrihetssystem (2008:962) har den nyanlände rätt att själv välja lots. Ersättningen till lotsen består av en startersättning och en månatlig ersättning. Dessutom erhåller lotsen en resultatersättning när den nyanlände etableras i arbete eller studier. Lotsarna får inte tacka nej. I juni i år hade 2 235 av 3 323, eller 67 procent av de nyanlända inlett samarbete med en etableringslots. Den genomsnittliga ledtiden mellan beslut om etableringsplan till val av lots är 23 dagar. Det finns ca 151 lotsföretag på drygt 784 olika verksamhetsadresser. Arbetsförmedlingen strävar efter att så många nyanlända som möjligt väljer att använda sig av lotsar i etableringsprocessen. *Arbetsförberedande aktiviteter består framförallt av stöd och vägledning i arbetssökande, olika typer av rehabilitering samt sociala aktiviteter inför arbete. *Arbetsmarknadspolitiska program består bland annat av arbetspraktik, praktisk kompetensutveckling, stöd till start av näringsverksamhet, projekt och yrkeskompetensbedömning. Referenser: Arbetsförmedlingen (2011) ‘Nyanländas etablering - reformens första sju månader’ Webbadress till den här sidan: |
|
||||||||||
| FORES 2012 - Återanvända webbsidan? | ||||||||||||