Etableringsprogrammet

Senast ändrad 21 June 2018

När nyanlända får uppehållstillstånd i Sverige ska de snabbt komma i sysselsättning. För detta finns etableringsprogrammet för nyanlända som sköts av Arbetsförmedlingen. Syftet med programmet är att påskynda nyanländas etablering på arbetsmarknaden.1

Etableringsreformen infördes den 1 december 2010 i syfte att underlätta nyanländas etablering i Sverige. Ett nytt regelverk infördes för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet den 1 januari 2018 för att minska detaljstyrningen i lag samt minska administrationen. Detta genom att Arbetsförmedlingens arbete effektiviseras då reglerna liknar Arbetsförmedlingens övriga verksamhet mer. För de som har inlett en etableringsplan före den 1 januari 2018 gäller dock fortfarande etableringsreformen från 2010.2

Vad ingår i etableringsprogrammet?

Etableringsprogrammet omfattar nyanlända invandrare i arbetsför ålder (20-64 år) med uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande. Lagen omfattar även anhörig till flykting eller skyddsbehövande med uppehållstillstånd. Etableringsprogrammet syftar till att snabba på nyanländas väg till arbete eller studier. Det är Arbetsförmedlingen som har det samordnande ansvaret för etableringen.3 I mars 2018 deltog 67 780 i etableringsuppdraget varav 46 procent var kvinnor och 54 procent var män.4

Efter att den nyanlände beviljats uppehållstillstånd ska Arbetsförmedlingen träda in så fort som möjligt för att hålla etableringssamtal. Arbetsförmedlingen upprättar en individuell planering tillsammans med den nyanlände och i samverkan med berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer. En kartläggning av personens erfarenheter och kompetenser görs. En etableringsplan ska alltid innehålla SFI (svenska för invandrare), arbetsförberedande insatser och information om det svenska samhället, så kallad samhällsorientering. Exempel på arbetsförberedande insatser är aktiviteter som kan underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbetslivet såsom rehabilitering, kompletterande gymnasieutbildning eller högskoleförberedande studier.5 Etableringsplanen ska normalt omfatta aktiviteter på heltid. De personer som aktivt deltar i en etableringsplan har rätt till etableringsersättning under högst två år. Etableringsersättningen betalas ut av Försäkringskassan.6

Läs mer om etableringsersättning här.

Nyanländas etablering från 2018

Den 1 december 2010 trädde lagen om etableringsinsatser i kraft, den så kallade etableringsreformen. Arbetsförmedlingen övertog det samordnande ansvaret för nyanlända från kommunerna. Syftet med etableringsreformen var att påskynda och underlätta nyanländas etablering i arbetslivet.7

Ett nytt regelverk infördes för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet den 1 januari 2018. De nya reglerna innebär bland annat att regelverket för nyanländas etablering blir mer likt det som gäller för övriga arbetssökande och att den nyanländes ansvar att etablera sig själv förstärks. Det nya regelverket infördes bland annat för att minska detaljstyrningen i lag. Detta för att öka flexibiliteten och för att tydliggöra individens ansvar att etablera sig själv. Enligt regeringen ska den minskade detaljstyrningen även göra etableringsarbetet effektivare genom att minska den administrativa arbetsbördan för Arbetsförmedlingen.

De nya reglerna innebär att:

  • målgruppen justeras till åldern 20-64 år.
  • nyanlända kommer likt övriga arbetssökande att få en individuell handlingsplan som sedan tilldelas till den insats som bedöms leda till arbete.
  • ansvaret för att dela ut etableringsersättning flyttas till Försäkringskassan.
  • varningar kan utfärdas och ersättningen dras in delvis eller helt om den nyanlände inte deltar i insatserna som han eller hon ska.8

Även en utbildningsplikt för nyanlända infördes den 1 januari 2018. Utbildningsplikten omfattar personer som deltar i etableringsuppdraget och som bedöms vara i behov av utbildning för att kunna skaffa sig ett arbete. Kravet på att utbilda sig berör därmed främst nyanlända som har kort utbildning och särskilt de som saknar grundskolekompetens. Utbildningsplikten innebär att sanktioner, det vill säga varningar och i förlängningen indragen ersättning, kan införas för den som inte har sökt anvisad utbildning, accepterat en erbjuden utbildningsplats eller deltagit i anvisad utbildning.9

Nedan följer en bild som illustrerar skillnaderna mellan etableringsreformen från 2010 och etableringsprogrammet från 2018.