Påverkan på sysselsättning

Invandring har generellt sett små effekter på arbetsmarknaden eftersom invandrare är konsumenter och skattebetalare på samma sätt som den inhemska befolkningen. Invandrare kompletterar oftast den inrikes födda arbetskraften - de konkurrerar alltså inte om samma jobb.

Det finns mycket internationell forskning kring invandringens effekter på arbetsmarknaden, men ett mer begränsat utbud när det gäller Sverige. De generella slutsatser man kan dra är att invandring har små eller inga effekter på sysselsättningsnivån. I en studie från 2005 där man har jämfört forskning från flera olika OECD-länder konstateras att, i genomsnitt, om invandringen ökar med 1 % så minskar sysselsättningen bland den inhemska befolkningen med 0,02 %. En annan studie från FN:s utvecklingsorgan UNDP som gjorts 2009 och använt sig av datamaterial från 14 OECD-länder mellan 1980 och 2005 visar att arbetsmarknaden snabbt anpassar sig efter invandring och att nya jobb skapas.

Det bör dock påpekas att det pågår en akademisk debatt huruvida invandringen har en positiv eller negativ effekt på sysselsättningen för den inrikes födda befolkningen. Siffrorna presenterade ovan är alltså ett genomsnitt av ett flertal studier och det finns ganska stora skillnader i vad de har kommit fram till. De två huvudsakliga sidorna i debatten representeras av å enda sidan amerikanen George Borjas, som menar att invandringen till USA är negativ för framförallt de lågutbildade, och å andra sidan kanadensaren David Card, som menar att invandringen har positiv eller ingen inverkan på sysselsättningen.

Om det sker en stor ökning av andel invandrare på arbetsmarknaden har vissa studier kunnat påvisa att detta ökar arbetslösheten bland den inhemska befolkningen under de första åren. Invandrare är ju också konsumenter och skattebetalare, vilket förklarar varför invandring har visat sig ha små effekter på arbetsmarknaden. Deras konsumtion bidrar till att efterfrågan ökar, fler företag skapas och därmed skapas också fler jobb. Om det sker en snabb ökning av andelen invandrare tar det dock ett tag för detta att ske. Därför kan invandring öka arbetslösheten bland den inhemska befolkningen, men bara under de allra första åren.

De studier som visat att invandring minskar arbetslösheten bland den inhemska befolkningen inledningsvis förklara detta genom att invandrare snabbare blir konsumenter än arbetstagare. Därför ökar deras närvaro efterfrågan på arbetskraft.

Invandringen kan ha viss varierande effekt på olika inkomst- och utbildningsgrupper. En vanlig slutsats är att arbetslösheten bland de lågutbildade inrikes födda ökar lite mer än bland de högutbildade som en initial konsekvens av ökad invandring. Förklaringen är att invandrare antingen oftare är lågutbildade, eller att de tar jobb som kräver en lägre utbildningsnivå än vad de egentligen har. Därför konkurrerar de oftare med lågutbildad arbetskraft än med högutbildad. Skillnaden är dock liten; 0,02 procentenheter i en studie från 2005.

Olika regleringar på arbetsmarknaden samt hur arbetslöshetsersättningar är utformade, påverkar också vilken effekt invandringen får på den infödda befolkningens sysselsättning. Exakt hur dessa faktorer spelar in finns det dock inget entydigt svar på. Flera studier pekar mot att en mer flexibel arbetsmarknad ökar invandringens positiva effekter på sysselsättningen.

Av OECD:s senaste studie av migration till och från medlemsstaterna framgår att i genomsnitt stod internationell migration för 39 % av tillväxten i sysselsättning.

Också när EU utvidgades 2004 och 2007 bidrog invandringen från de nya medlemsländerna till att arbetsmarknaderna i hela EU expanderade stort, alltså att fler jobb skapades. Invandrarna har oftast fungerat som komplement till den inhemska arbetskraften och har därmed varit viktiga för många branscher som haft brist på arbetskraft. De som invandrat har tenderat att vara anställda i de yrken där efterfrågan på arbetskraft varit som störst, framförallt i yrken som enbart kräver en låg utbildningsnivå.

Referenser:

OECD (2010), ‘International Migration Outlook’, SOPEMI 2010

Ortega, F. och Peri, O. (2009), ‘The Causes and Effects of International Labour Mobility: Evidence from OECD Countries 1980-2005’, Human Development Research Paper 6 (pdf)

Longhi, S., Nijkamp, P. och Poot, J. (2006), ’The Impact of Immigration on the Employment of Natives in Regional Labour Markets: A Meta-Analysis’, ISER Working Paper 10

Jean, S. And Jiménez, M. (2007), ’The unemplyment impact of immigration in OECD countries’, Economics department working paper No. 563

Borjas, J.G. (2003), ’The Labour Demand Curve Is Downward Sloping: Reexamining the Impact of Immigration on the Labour Market’, The Quarterly Journal of Economics 118 (4), s. 1335-1374

Card, D. (2005), ’Is the New Immigration Really So Bad?’, Economic Journal 115 (507), s. 300-323

Lowenstein, R. (2006), ’The Immigration Equation’, The New York Times, July 9

Reed, H., and Latorre, M. (2009), ’The Economic Impacts of Migration on the UK Labour Market’, Economics of Migration Working Paper 3, Institute for Public Policy Research (pdf)

Ekberg, Jan (2009), ’Invandringen och de offentliga finanserna’, ESO 1

Kugler, A. D. (2003), ’Protective or Counter-Productive? Labour Market Institutions and the Effect of Immigration on EU Natives’, The Economic Journal 113, Nr. 118, s. 302-331

Europeiska kommisionen (2008), ‘Employment in Europe 2008’, MEMO/08/719 (pdf)

Nima, Sanandaji -Fredrik, Bergström -Robert, Gidehag -Stefan Fölster (2010), Sverige vs Kanada, Samhällsförlaget

The Conference Board of Canada, ‘Immigrants as Innovators - Boosting Canada’s Glabal Competitiveness’(2010)

Webbadress till den här sidan:
http://www.migrationsinfo.se/arbetsmarknad/paverkan-pa-sysselsattning/