|
|
|
Hem > Arbetsmarknad > Ökad sysselsättning bland utrikes födda
Sysselsättning bland utrikes föddaSysselsättningen bland utrikes födda är lägre än bland inrikes födda, men skillnaden har minskat de senaste åren. Tiden i Sverige och anledningen till att personen kom hit är sådant som påverkar sannolikheten att personen har ett arbete. 2009 var 56,2 % av alla utrikes födda mellan 15-74 år sysselsatta. Motsvarande siffra för den infödda befolkningen var 66,3 %.* Under andra kvartalet 2010 var sysselsättningen 54,6 % för utrikes födda och 67 % för inrikes födda. Under tredje kvartalet 2011 ökade sysselsättningen för både de inrikes och utrikes födda. Av ökningen på 90 000 var 35 000 av dessa utrikesfödda. Detta är tredje kvartalet i rad som det har skett en ökning i sysselsättningen bland utrikes födda. Den registerbaserade statistiken (RAMS), som inte återgetts ovan men som ofta används i forskningssammanhang, är problematisk på grund av att sysselsättningen bland utrikes födda är mycket underskattad då utvandring inte registreras i sin rätta omfattning. Många som har återvandrat finns alltså fortfarande med i registren som bosatta i Sverige och som icke sysselsatta. I själva verket är det alltså fler av de utrikes födda i förvärvsarbetande ålder som faktiskt arbetar än vad statistiken visar. Detta blir extra tydligt på regional nivå, där till exempel universitetsstäder har många utländska studenter som registreras som icke sysselsatta. Ett annat exempel är Malmö där många invandrare arbetar i Köpenhamn, vilket inte syns i den svenska statistiken. Kommentar: Gäller för personer 20-64 år. För 2010 personer 16-64 år. Sysselsättningen bland utrikes födda minskade mycket under 1990-tals krisen. Dessförinnan var den i nivå med sysselsättningsgraden för inrikes födda. Sedan slutet på 1990-talet har den successivt ökat och närmat sig nivån för inrikes födda. Samtidigt har antalet utrikes födda i befolkningen ökat. Sedan finanskrisen har dock sysselsättningsnivån för både inrikes och utrikes födda minskat. Under 50-, 60- och 70-talen var sysselsättningsgraden högre bland utrikes än inrikes födda, till exempel 10 procent högre 1967. Hur många av invandrarna som arbetar beror till stor del på hur länge de varit i landet. Bland de som varit här i två år eller kortare var 22,1 % sysselsatta 2008, medan nästan 70 % av de som varit här i mer än 10 år var det. År 2007 var andelen utrikes födda bland samtliga sysselsatta 12 %. Samma år var andelen utrikes födda bland den totala befolkningen 13,4 %. År 2009 var andelen utrikes födda bland den totala befolkningen 14,3 % samtidigt som de utgjorde 17 % av alla mellan 16-64 år. Det finns stora skillnader mellan olika grupper. Tid i landet, ålder, kön, vart i Sverige man bor och ursprungsland är alla faktorer som påverkar sannolikheten att man som invandrare ska ha ett jobb. Den största skillnaden återfinns mellan invandrare som varit i Sverige olika lång tid. Högst sysselsättningsgrad har personer från Norden, Sydamerika och EU, medan de grupper med lägst kommer från Asien och Afrika. Flest invandrare med arbete finns att finna i Stockholm-Solna området, medan Malmö-Lund har den lägsta sysselsättningsgraden bland invandrare jämfört med Stockholm och Göteborg. Det finns stora skillnader mellan sysselsättningsgraden i Sveriges kommuner bland invandrare (även om dessa siffror måste ses mot bakgrund av att underskattningen av sysselsättningsnivån är speciellt problematisk på kommunnivå). En studie av bosniers arbetsmarknadsintegrering visar att 2003 var 91,9 % av alla bosnier i Sigtuna sysselsatta. I Gnosjö, där bosnierna utgjorde 5,5 % av befolkningen, var 89,9 % sysselsatta. Samma år var sysselsättningen bland bosnier i till exempel Malmö 52,6 % och i Stockholm 70,5 %. De med högre utbildning är sysselsatta i något högre grad än de med enbart förgymnasial utbildning. Bland de utrikes födda med högskoleutbildning som varit i Sverige en längre tid är 80 % sysselsatta. *Tidigare räknades som arbetsför ålder 16-64, istället för dagens 15-74, vilket man bör tänka på när man jämför med äldre statistik. År 2009 var sysselsättningsgraden bland inrikes födda 16-64 år 75,7 % och 62,5 % för utrikes födda. Referenser: SCB Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen 15–74 år, AKU tredje kvartalet 2011.(pdf) SCB (2011) ‘Arbetskraftundersökningarna 2011 andra kvartalet SCB (2010) ‘Arbetskraftsundersökningen 2009 grundtabeller’ (Diagram s. 74) (pdf) SCB (2010) ‘AKU grundtabeller april 2010’ (pdf) SCB (2010) ‘AKU grundtabeller 2:a kvartalet 2010’ (pdf) Svenskt Näringsliv och SACO (2010), ‘Arbetsmarknad och integration’ (pdf) SCB (2009), ‘Integration - utrikes födda på arbetsmarknaden’, Inegrationsrapport 2 (Diagram s. 56, 110, 135 och 139) (pdf) Carlsson, Benny (2007), ’En plats för bosnier’, Invandrare & Minoriteter 6 Ekberg, J. (2007), ’Fungerar integrationspolitiken?’, Ekonomisk Debatt 3 Gerdes, C. och Wadensjö, E. (2009), ‘Post-Enlargement Migration and Labour Market Impact in Sweden’ i Martin Kahanec och Klaus F. Zimmermann (red.), EU Labor Markets After Post-Enlargement Migration, Springer Verlag: Berlin Karlsson, T. (2010), ‘Beskrivning av statistiken’, SCB (pdf) Ekberg, J. (2009), ‘Invandringen och de offentliga finanserna’, ESO 1 (Index s. 38) (pdf) Ekberg, J. och Nilsson, Å. (2005), ‘Svensk folkmängd felräknad med 100 000 invånare’, DN Debatt Webbadress till den här sidan: |
|
||||||||||
| FORES 2012 - Återanvända webbsidan? | ||||||||||||
RSS