Sysselsättning

Senast ändrad 12 May 2017

Sysselsättningsgraden bland utrikesfödda är lägre än bland inrikesfödda och andelen arbetslösa är tre gånger högre bland utrikesfödda.1 Sysselsättningen varierar kraftigt med faktorer som tiden i Sverige, kön, ut- bildningsnivå och anledning till att personen invandrade.

Viktiga begreppsskillnader

Sysselsättningsgrad är andelen förvärvsarbetande av den totala befolkningen. Arbetslösa är andelen ej i förvärvsarbete av den totala arbetskraften och som aktivt söker arbete. Personer utanför arbetskraften utgör den del av befolkningen som varken är sysselsatta eller arbetslösa.

Fler arbetslösa bland utrikesfödda

Nivåskillnaden mellan inrikes- och utrikesföddas sysselsättning har historiskt sett varit avsevärt mindre än den är idag. Under 1950- och 1960-talet samt större delen av 1970-talet hade utrikesfödda i Sverige samma, eller periodvis till och med högre sysselsättningsgrad, än inrikesfödda. Från mitten av 1970-talet har sysselsättningsgraden för utrikesfödda varit lägre än för den inrikesfödda befolkningen. Detta beror delvis på förändringar på den svenska arbetsmarknaden och en övergång från arbetskraftsinvandring till en större andel flykting- och anhöriginvandring.2 Under 1990-talskrisen sjönk sysselsättningen kraftigt bland utrikesfödda, för att sedan öka fram till finanskrisen 2008 då den sjönk igen. 3

År 2016 låg utrikesföddas sysselsättning på 68,4 procent, jämfört med 84,8 procent bland inrikesfödda. Sysselsättningsgraden för hela befolkningen låg på 81,2 procent i slutet av 2016. Sysselsättningsgraden för hela befolkningen i slutet av 2015 låg på 80,5 procent. De senaste tio åren har sysselsättningsgraden ökat för både inrikesfödda och utrikesfödda, men gapet mellan inrikes- och utrikesföddas sysselsättningsgrad har kvarstått.4

Skillnad mellan könen

Sysselsättningsgraden mellan könen skiljer sig åt för både inrikes- och utrikesfödda, där utrikesfödda kvinnor är den grupp som har lägst andel sysselsatta. Skillnaden mellan utrikesfödda män och kvinnors sysselsättningsgrad är större än den mellan inrikesfödda män och kvinnor.5 Sysselsättningsgraden för inrikesfödda kvinnor i Sverige är hög i jämförelse med andra OECD-länder. Enbart Schweiz och Island har en högre sysselsättning bland inrikesfödda kvinnor. 6 Detta gör att skillnaden i sysselsättning mellan inrikes- och utrikesfödda kvinnor i Sverige är större än i många andra länder.7

Google spreadsheet

Källa: SCB: AKU: Grundtabeller AKU, 15-74 år, årsmedeltal enligt internationell definition

Sysselsättningen ökar med tiden i Sverige

Hur länge en person har bott i Sverige påverkar sannolikheten att få ett jobb. Sysselsättningsgraden ökar med tiden i Sverige för samtliga, men olika mycket beroende på t.ex. utbildningsnivå och anledning till att personen invandrade. Flyktinginvandrare har t.ex. en betydligt lägre sysselsättningsgrad än många andra grupper, men även deras sysselsättningsgrad ökar med tiden i Sverige. Den utrikesfödda befolkningen i Sverige har varierande utbildningsnivå, men generellt har utrikesfödda från Afrika och Asien en högre andel med endast förgymnasial utbildning, dessa grupper har också en hög andel flykting- invandrare.8 Läs mer om utrikesföddas utbildningsnivå och födelseländer i avsnittet Befolkning.

 

Google spreadsheet

Källa: SCB: RAMS: Andel (i procent) förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar efter utbildning, kön och mottagningsår 1997 – 2015

Google spreadsheet

Källa: SCB: RAMS: Andel förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar, 20-64 år efter antal år efter mottagandet, kön och mottagningsår

Google spreadsheet

Källa: SCB: RAMS: Andel (i procent) förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar efter utbildning, kön och mottagningsår 1997 – 2015.

De grupper som har bott i Sverige en kortare period hade en högre arbetslöshet än de som bott i Sverige en längre tid.9 Arbetslösheten bland utrikesfödda har legat på högre nivåer än för inrikesfödda under flera årtionden för både män och kvinnor. Andelen arbetslösa ökade för hela befolkningen efter finanskrisen 2008 och utrikesföddas arbetslöshet har varit 10 procentenheter högre än för inrikesfödda sedan dess. Andelen arbetslösa bland utrikesfödda låg 2016 på 15,1 procent, vilket är dryga 11 procentenheter högre än för inrikesfödda (3,9 procent). Utbildningsnivå har en stor påverkan på utrikesföddas chans att få ett arbete. Lågutbildade med endast förgymnasial utbildning har en arbetslöshet på mer än 30 procent för både män och kvinnor.10

Google spreadsheet

Källa: SCB: AKU: Grundtabeller AKU, 15 – 74 år, årsmedeltal enligt internationell definition

Andelen som står utanför arbetskraften, dvs. de som varken har eller söker arbete, har sjunkit bland både inrikes- och utrikesfödda de senaste 10 åren. Även skillnaden mellan inrikes- och utrikesfödda som står utanför arbetskraften har minskat under denna period. Andelen inrikesfödda män utanför arbetskraften legat relativt stabil sedan 2013. När man tittar på skillnaden mellan utrikesfödda och inrikesfödda uppdelat på kön är det tydligt att en stor andel av utrikesfödda kvinnor står utanför arbetskraften. Nästan 25 procent av kvinnor 20–64 år födda utanför Sverige är inte sysselsatta, vilket är 11,6 procentenheter högre än för kvinnor födda i Sverige.11

Google spreadsheet

Källa: SCB: AKU: Grundtabeller AKU, 15–74 år, årsmedeltal enligt internationell definition

Google spreadsheet

Källa: SCB: AKU: Grundtabeller AKU, 15–74 år, årsmedeltal enligt internationell definition

 

  1. SCB: Arbetskraftsundersökningarna 2016
  2. Ekberg J. “Invandringen och de offentliga finanserna”, Rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2009:3
  3. SCB: Arbetskraftsundersökningarna 2005-2016
  4. SCB: Arbetskraftsundersökningarna 2005–2016
  5. SCB: Arbetskraftsundersökningarna 2005–2015
  6. OECD: Native-born employment (indicator), 2015 (Hämtad 2017-05-12)
  7. Lina Aldén och Mats Hammarstedt (2014), “Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden – en översikt och en internationell jämförelse”, underlagsrapport till Socialdemokraternas forskningskommission: Arbetsmarknadsreformer för jobb och välfärd.
  8. SCB: Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005–2013
  9. SCB: Utrikesföddas arbetsmarknadssituation 2005–2013
  10. SCB: Arbetskraftsundersökningarna 2016
  11. SCB: Arbetskraftsundersökningarna 2005-2016