Sysselsättning

Senast ändrad 1 October 2018

Sysselsättningsgraden bland utrikes födda är lägre än bland inrikes födda. Andelen sysselsatta bland utrikes födda har dock under den senaste tiden ökat snabbare än bland inrikes födda och skillnaderna mellan grupperna har därmed minskat någorlunda. Sysselsättningen varierar kraftigt med faktorer som tiden i Sverige, kön, utbildningsnivå och anledning till att personen invandrade.1

Viktiga begrepp

  • Sysselsättningsgrad är andelen av befolkningen i åldern 15-74 som är sysselsatta.
  • Arbetslösa är andelen personer av den totala arbetskraften som inte är i förvärvsarbete och aktivt söker arbete.
  • Personer utanför arbetskraften utgör den del av befolkningen som är varken sysselsatta eller arbetslösa.

Lägre sysselsättningsgrad bland utrikes födda

Nivåskillnaden mellan inrikes- och utrikes föddas sysselsättning har historiskt sett varit avsevärt mindre än den är idag. Under 1950- och 1960-talet samt större delen av 1970-talet hade utrikes födda i Sverige samma, eller periodvis till och med högre sysselsättningsgrad, än inrikes födda. Från mitten av 1970-talet har sysselsättningsgraden för utrikes födda varit lägre än för den inrikesfödda befolkningen. Detta beror delvis på förändringar på den svenska arbetsmarknaden och en övergång från arbetskraftsinvandring till en större andel flykting- och anhöriginvandring. Under 1990-talskrisen sjönk sysselsättningen kraftigt bland utrikes födda, för att sedan öka fram till finanskrisen 2008 då den sjönk igen.2

År 2017 hade utrikes födda i ålder 15-74 en sysselsättning på 61,7 procent, jämfört med 69,5 procent bland inrikes födda. Sysselsättningsgraden för hela befolkningen låg på 67,8 procent i slutet av 2017. För åldrarna 20-64 år låg sysselsättningsgraden för hela befolkningen på 81,8 procent i slutet av 2017. Utrikes föddas sysselsättning i samma ålder låg på 69,6 procent jämfört med 85,5 procent bland inrikes födda. Sysselsättningsgraden för hela befolkningen ökade med 0,7 procentenheter jämfört med året innan och med 1,6 procentenheter för utrikes födda, sysselsättningsgraden ökade därmed främst bland utrikes födda 2017.3 Att sysselsättningen ökade mer bland utrikes födda kan kopplas till att antal utrikes födda i åldern 15-74 år ökade medan antalet inrikes födda i samma ålder minskade.4 Den stigande sysselsättningsgraden innebar att sysselsättningsgraden ökade snabbare än befolkningen.5 De senaste tio åren har sysselsättningsgraden ökat för både inrikes födda och utrikes födda, men gapet mellan inrikes och utrikes föddas sysselsättningsgrad har kvarstått.

Google spreadsheet

Källa: SCB. Arbetskraftsundersökningarna 2007-2017

Skillnad mellan könen

Sysselsättningsgraden mellan könen skiljer sig åt för både inrikes- och utrikes födda, där utrikes födda kvinnor är den grupp där lägst andel personer är sysselsatta. Skillnaden mellan utrikes födda män och kvinnors sysselsättningsgrad är större än den mellan inrikes födda män och kvinnor. Bland utrikes födda kvinnor är sysselsättningsgraden 57,4 procent, jämfört med inrikes födda kvinnors sysselsättning som är 68,1 procent.6 Sysselsättningsgraden för inrikes födda kvinnor i Sverige är hög i jämförelse med andra OECD-länder. Enbart Island har en högre sysselsättning bland inrikes födda kvinnor.7 Detta gör att skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda kvinnor i Sverige är större än i många andra länder.8

Sysselsättningen ökar med tiden i Sverige

Hur länge en person har bott i Sverige påverkar sannolikheten att få ett jobb. Sysselsättningsgraden ökar med tiden i Sverige för samtliga, men olika mycket beroende på exempelvis utbildningsnivå och anledningen till att personen invandrade. Flyktinginvandrare har till exempel en betydligt lägre sysselsättningsgrad än många andra grupper, men även deras sysselsättningsgrad ökar med tiden i Sverige.9 Den utrikes födda befolkningen i Sverige har varierande utbildningsnivå, men generellt har utrikesfödda från Afrika och Asien en högre andel med endast förgymnasial utbildning, dessa grupper har också en hög andel flyktinginvandrare.10 De grupper som har bott i Sverige en kortare period har en högre arbetslöshet än de som bott i Sverige en längre tid.11

Google spreadsheet

Källa: SCB. Andel (i procent) förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar efter utbildning, kön och mottagningsår 1997-2016

Arbetslösheten bland utrikes födda har legat på högre nivåer än för inrikes födda under flera årtionden för både män och kvinnor. Andelen arbetslösa ökade för hela befolkningen efter finanskrisen 2008 och utrikes föddas arbetslöshet har varit 10 procentenheter högre än för inrikes födda sedan dess. Andelen arbetslösa bland utrikes födda i åldern 20-64 år låg 2017 på 14,6 procent, vilket är cirka 11 procentenheter högre än för inrikesfödda (3,6 procent). Bland utrikes födda kvinnor 20-64 år är arbetslösheten 14,9 procent, det kan jämföras med inrikes födda kvinnor där arbetslösheten i samma ålder är 4 procent.12

Google spreadsheet

Källa: SCB. Arbetskraftsundersökningarna 2007-2017

Utbildningsnivå har en stor påverkan på utrikes föddas chans att få ett arbete. Lågutbildade med endast förgymnasial utbildning 15-74 år har en arbetslöshet på nästan 32 procent för både män och kvinnor.

Google spreadsheet

Källa: SCB. Arbetskraftsundersökningen 2017

Andelen som står utanför arbetskraften, det vill säga de som varken har eller söker arbete, har sjunkit bland både inrikes och utrikes födda de senaste 10 åren och skillnaden mellan inrikes och utrikes födda som står utanför arbetskraften har minskat under denna period. När man tittar på skillnaden mellan utrikes födda och inrikes födda uppdelat på kön är det tydligt att en stor andel av utrikes födda kvinnor står utanför arbetskraften. Nästan 24 procent av kvinnor 20–64 år födda utanför Sverige står utanför arbetskraften (det vill säga ej sysselsatta eller arbetssökande), vilket är mer än 11 procentenheter högre än för kvinnor födda i Sverige.13

Google spreadsheet

Källa: SCB. Andel (i procent) förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar efter utbildning, kön och mottagningsår 1997-2016

Flyktingars väg in på svensk arbetsmarknad

För att integrationen i Sverige ska fungera behöver utrikes födda etableras på arbetsmarknaden, men de flesta som invandrar till Sverige som flyktingar har sällan en koppling till arbetsmarknaden. En studie av flyktingars sysselsättningsgrad, som bedrivits under 15 år (från år 2000), visar att hälften av alla flyktingar förvärvsarbetar efter 8 år i Sverige. Av dessa är sysselsättningen högst för män som minst har gymnasial utbildning och lägst sysselsättning har kvinnor med förgymnasial utbildning. De första två åren ägnar majoriteten av flyktingar åt utbildning eller integrationsprogram som SFI (Svenska för invandrare), vilket innebär att den arbetsmarknadsmässiga integrationen tar längre tid inledningsvis. Andelen flyktingar som förvärvsarbetar ökar nästintill varje år (med undantag för 2008 och 2009) och skillnaden mellan andelen män respektive kvinnor minskar varje år.14

  1. SCB. Sysselsättning ökade främst bland utrikes födda
  2. Ekberg J. “Invandringen och de offentliga finanserna”, Rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2009:3
  3. SCB. Arbetskraftsundersökningarna 2016-2017
  4. SCB. Ökad sysselsättning bland utrikes födda
  5. SCB. Sysselsättning ökade främst bland utrikes födda
  6. SCB. Arbetskraftsundersökningen 2017
  7. OECD. Native- born emplyment 2017
  8. Lina Aldén och Mats Hammarstedt (2014), “Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden – en översikt och en internationell jämförelse”, underlagsrapport till Socialdemokraternas forskningskommission: Arbetsmarknadsreformer för jobb och välfärd
  9. SCB. Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005-2013
  10. SCB. Befolkningens utbildning 2016
  11. SCB. Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005-2013
  12. SCB. Arbetskraftsundersökningarna 2017
  13. SCB. Arbetskraftsundersökningarna 2007-2017
  14. SCB. Flyktingarnas väg in på svensk arbetsmarknad