Sysselsättning

Senast ändrad 29 April 2016

Sysselsättningen bland utrikes födda är lägre än bland inrikes födda, men skillnaden har minskat de senaste åren. Sysselsättningen varierar med faktorer som tiden i Sverige, ålder när personen invandrade, kön och anledningen till att personen invandrade. Andra viktiga faktorer är var i Sverige man bor och utbildningsnivå.

Nivåskillnaden mellan inrikes och utrikes föddas sysselsättning har historiskt sett varit avsevärt mindre än den är idag. Under 1950- och 1960-talet samt större delen av 1970-talet hade utrikes födda i Sverige samma eller periodvis till och med högre sysselsättningsgrad än inrikes födda. Men sedan ungefär mitten på 70-talet har sysselsättningsgraden för utrikes födda varit lägre än för den inrikes födda befolkningen. Detta berodde delvis på förändringar på den svenska arbetsmarknaden och en övergång från arbetskraftsinvandring till en större andel flykting- och anhöriginvandring.1

Google spreadsheet

Källa: Grundtabeller AKU, 1987-2015.

Under 1990-talskrisen sjönk sysselsättningen kraftigt bland utrikes födda för att sedan successivt öka och börja närma sig nivån för inrikes födda. Främst gällde detta utrikes födda män. Under finanskrisen 2008 sjönk sysselsättningsnivån för samtliga i befolkningen, men både inrikes och utrikes födda kvinnor i åldrarna 20-64 hade 2015 en högre sysselsättningsgrad än före krisen.2

Skillnader mellan könen

Sysselsättningsgraden mellan könen skiljer sig åt för både för inrikes och utrikes födda. Inrikes födda kvinnors sysselsättningsgrad har legat strax under nivån för inrikes födda mäns de två senaste decennierna och gapet har minskat de senaste åren.3

Sysselsättningsgraden för inrikes födda kvinnor i Sverige är hög i jämförelse med andra OECD-länder4 och detta gör att skillnaden i sysselsättningen mellan inrikes och utrikes födda kvinnor i Sverige är större än i många andra länder. 2015 var nästan 20 procent fler inrikes födda kvinnor sysselsatta jämfört med utrikes födda kvinnor.5

2015 var skillnaden mellan inrikes födda män och kvinnor i åldrarna 20-64 endast 2,5 procent. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan utrikes födda män och kvinnor var desto större, 8,5 procent. Den skillnaden har dock också minskat över tid6

Sysselsättningen ökar med tiden i Sverige

Hur länge en person har bott i Sverige påverkar sannolikheten att ha ett jobb. Den genomsnittliga vistelsetiden varierar inom den utrikes födda befolkningen beroende på födelseregion. Den grupp som hade vistats längst i Sverige var personer födda i Norden utom Sverige med en genomsnittlig vistelsetid på 33,7 år. Lägst genomsnittlig vistelsetid, 12,1 år, hade personer födda i Afrika. Den genomsnittliga vistelsetiden för alla utrikes födda var 19,6 år.7

Sysselsättningsgraden ökar med tiden i Sverige för samtliga grupper, men olika mycket beroende på födelseregion (Se tabell nedan). Gemensamt för alla grupper är att de oavsett tid i landet inte når upp till inrikes föddas sysselsättningsnivå, 78,4 procent.8 Det finns också stora skillnader inom grupperna, bland annat beroende på utbildningsnivå. Den utrikesfödda befolkningen i Sverige har varierande utbildningsnivå, men generellt har utrikes födda från Afrika och Asien en högre andel med endast förgymnasial utbildning. (Se Utbildningsnivå.)

Vistelsetid i Sverige efter utbildningsnivå 2013. I procent.

Google spreadsheet

Sysselsättningsgrad efter vistelsetid i Sverige 2013. I procent.

Google spreadsheet

Fler arbetslösa bland utrikes födda

De grupper som har bott i Sverige en kortare period hade en högre arbetslöshet än de som bott i Sverige en längre tid. Lågutbildade hade en högre arbetslöshet än de med en hög utbildningsnivå.9 Arbetslösheten bland utrikes födda har legat på högre nivåer än för inrikes födda det senaste decenniet för både män och kvinnor. Andelen arbetslösa ökade efter finanskrisen 2008 för hela befolkningen. För  utrikes födda har arbetslösheten legat runt 10 procentenheter högre än för inrikes födda sedan dess. 2014 låg arbetslösheten bland utrikes födda på 15,5 procent och för inrikes födda på 5,1 procent, jämfört med en arbetslöshet på 7,1 procent för hela befolkningen.10

Google spreadsheet

Källa: SCB: Grundtabeller AKU, 2005-2014.

Andelen som är utanför arbetskraften har sjunkit det senaste decenniet och låg 2014 på 14 procent av befolkningen. Utrikes födda kvinnor är den grupp där flest står utanför arbetskraften. Det är ungefär dubbelt så vanligt att utrikes födda kvinnor står utanför arbetskraften som för samtliga i befolkningen. Under perioden 2005-2014 har gruppen utrikes födda män som står utanför arbets- kraften kraftigast procentuellt minskning. Andelen utrikesfödda kvinnor utanför arbetskraften har dock minskat snabbare än någon annan grupp sedan 2010.11

Google spreadsheet

Källa: SCB: Grundtabeller AKU, 2005-2014.

Statistiken underskattar andelen sysselsatta

Viktigt att ha i åtanke när det gäller statistik kring utrikes föddas sysselsättning är att den registerbaserade statistiken (RAMS) som ofta används är problematisk då utvandring inte registreras i sin rätta omfattning och sysselsättningen bland utrikes födda därför underskattas. Dels finns många som utvandrat kvar i registren som bosatta i Sverige och icke sysselsatta. Dels snedvrids statistiken, särskilt på regionalnivå, på grund av fel eller ickesregistrering: t ex. i universitetsstäder där utländska studenter registreras som icke sysselsatta och i Malmö där många arbetar i Köpenhamn.12 13