Asylsökande i EU

Senast ändrad 15 February 2019

EU har sedan 1999 arbetat med att skapa ett gemensamt asylsystem, även kallat CEAS (Common European Asylum System). Syftet med EU:s gemensamma asylsystem är se till att asylprocesserna är så rättvisa, konsekventa och effektiva som möjligt i hela EU och att asylsökande får lika behandling oavsett i vilket land de söker asyl.

I EU:s gemensamma asylsystem ingår flera regelverk som bestämmer bland annat vilket land som är ansvarigt att pröva en asylansökan (Dublinförordningen), vem som ska få asyl (skyddsgrundsdirektivet) samt hur asylprövningen ska gå till (asylprocedurdirektivet).

Läs mer om Dublinförordningen

De allra flesta regelverken inom EU:s gemensamma asylsystem är direktiv, vilket innebär att de ger en miniminivå för vad medlemsstaterna måste efterleva och införliva i sin nationella lagstiftning. Medlemsstaterna får själva välja hur de väljer att införliva direktiven samt om de vill anta mer generösa regler. EU-ländernas tolkning, tillämpning, processer och lagstiftningar skiljer sig därför åt i flera avseenden.1 Detta har lett till att asylsökande har olika goda möjligheter att få uppehållstillstånd beroende på vilket land som prövar asylansökan, vilket därmed påverkar de asylsökandes val av medlemsland för sin asylansökan(läs mer om skillnader i beviljandegrad nedan). Som exempel har Sverige länge haft fler grunder för uppehållstillstånd än vad som ingår i EU:s skyddsdirektiv.

Läs mer om Sveriges grunder för uppehållstillstånd
Läs mer om reformen av EU:s asylsystem

Hälften så många asylsökande 2017 som under 2015

Under 2017 sökte drygt 650 000 människor asyl i EU. Siffran är betydlig lägre än under rekordåren 2015 och 2016, då cirka 1,3 respektive 1,2 miljoner sökte asyl. Rekordåret innan dess var 1992 då 672 000 människor sökte asyl i EU.

Google spreadsheet
Källa: Eurostat. First time Asylum Applicants in the EU28 2015, 2016, 2017

Den största gruppen asylsökande i EU var människor från Syrien som 2017 stod för cirka 16 procent av det totala antalet. Efter syrier följer medborgare från Afghanistan och Irak som båda stod för 7 procent av alla asylsökande i EU. Tyskland var det land som tog emot flest asylsökande, följt av Italien och Frankrike. 2017 tog Sverige emot 3,4 procent av alla asylsökande i EU.2 Fram till september 2018 hade 430 450 människor sökt asyl i EU, vilket är 13 procent färre än antalet människor som hade sökt asyl under samma period 2017. Under denna period var Syrien det vanligaste ursprungslandet bland de asylsökande, följt av Afghanistan och Irak.3

Google spreadsheet

Källa: Eurostat. Asylum and first time asylum applicants by citizenship, age and sex Annual aggregated data (rounded)

2017 var fler än fyra av fem asylsökande yngre än 35 år, där de allra flesta var mellan 18–34 år. Fördelat på kön kan man se att män söker asyl i större utsträckning än kvinnor, endast en tredjedel var kvinnor. I gruppen asylsökande över 65 år dominerade kvinnor, dock utgjorde denna åldersgrupp en väldigt liten del av alla asylsökande.4

Beviljandegraden varierar mellan EU-länderna

Mindre än hälften (437 555) av 961 070 ansökningar om asyl beviljades i första instans i EU under 2017.5 En tredjedel av dessa var asylsökande från Syrien och mer än 60 procent av de positiva besluten togs av Tyskland.6 För att mäta hur stor påverkan asylsökande får på ett lands befolkningssammansättning brukar man titta på antal asylsökande som får sin ansökan beviljad per 1 000 invånare. Tyskland var det land som beviljade flest personer asyl i förhållande till landets befolkningsmängd under 2017 med 3,2 personer per 1 000 invånare följt av Österrike med 2,9 personer och Sverige med 2,7 personer per 1000 invånare.7 Antalet personer beviljade asyl per 1 000 invånare skiljer sig mellan EU:s medlemsländer. Till exempel beviljade Frankrike och Italien beviljade 0,5 personer asyl per 1 000 invånare, Danmark 0,4 personer asyl per 1 000 invånare och både Ungern och Spanien beviljade 0,1 personer asyl per 1 000 invånare.

Förutom skillnader mellan ländernas kriterier för giltiga asylskäl kan skillnaderna i beviljandegrad också till viss del förklaras av att olika grupper har sökt asyl i olika länder. Beviljandegraden varierar mellan asylsökandes medborgarskap, där 94 procent av asylansökningarna från Syrien beviljades medan enbart 5 procent av asylansökningarna från medborgare från Albanien beviljades.8