Förklaringar till attityder till invandring

Senast ändrad 13 April 2016

Åsikter om invandring delar befolkningen som få andra frågor. De flesta länder i Europa har idag åtminstone ett framgångsrikt politiskt parti vars primära syfte är att kraftigt begränsa invandringen.

I flera länder anger också stora andelar av befolkningen kraftigt negativa attityder till invandring i attitydundersökningar. Sverige är troligtvis Europas mest invandringspositiva land. Exempelvis står endast 1.7% av den infödda befolkningen för åsikten att Sverige inte ska ha någon invandring alls från fattiga länder utanför Europa. Motsvarande siffra är högre i alla andra europeiska länder. Den är över 30% i bland andra Portugal och Ungern – och över 40% i Grekland och Cypern.1

Rädslor för invandringens kulturella konsekvenser

Av ökningen i stödet för många invandringskritiska partier sedan den ekonomiska krisens början år 2008 är det lätt att dra slutsatsen att Europas befolkning blivit mer negativ till invandring under samma tid. Så ser emellertid inte ut att vara fallet utifrån hur människor svarar i attitydundersökningar. Tvärtom var exempelvis andelen som inte vill ha någon invandring alls från fattiga länder utanför Europa till och med lägre i de flesta länder åren 2010/2012 än åren 2004/2006. Undantagen är främst just några av de länder som drabbats allra hårdast av den ekonomiska krisen: Irland, Portugal, Grekland och Cypern.2

Enligt de flesta analyser formas negativa attityder till invandring främst av en kombination av farhågor avseende invandringens ekonomiska och kulturella konsekvenser. Med ekonomiska konsekvenser avses påverkan på arbetsmarknad och offentliga finanser. Med kulturella konsekvenser avses effekter av blandning av människor från olika kulturer, med olika sedvänjor och tankemönster.3 Ett mindre antal studier indikerar att farhågor på det kulturella planet dominerar i de flesta fall.4 Med det menas att det är främst attityder avseende blandning av kulturer som skiljer människor som tycker att invandringen måste vara låg från människor som tycker att den får vara hög.

Negativa attityder mer vanliga bland lågutbildade

Negativa attityder till invandring är mer vanliga bland lågutbildade, arbetslösa och äldre. Detta kan tyckas föga förvånande, då dessa grupper är ekonomiskt svagare och därmed har större anledning att känna sig ekonomiskt hotade av invandringen. Emellertid visar en studie att också skillnaderna i attityder mellan dessa grupper och andra till större del (men inte uteslutande) drivs av skillnader i attityder avseende kulturella än ekonomiska effekter av invandring.5

  1.  Siffrorna är baserade på årgångarna 2010 och 2012 av European Social Survey.
  2.  Siffrorna är baserade på nämnda fyra årgångar av European Social Survey. För en djupare analys av samband mellan makroekonomisk utveckling och attityder till invandring under denna tid, se Joakim Ruist (2014), ”How the macroeconomic context impacts on attitudes to immigration: evidence from parallel time series”, CReAM Discussion Paper 21/14
  3.  Ren rasism ryms också inom farhågorna på det här området.
  4.  David Card, Christian Dustmann och Ian Preston (2012), ”Immigration, wages and compositional amenities”, Journal of the European Economic Association, 10: 78-119; Christian Dustmann och Ian Preston (2007), “Racial and economic factors in attitudes to immigration”, The B.E. Journal of Economic Analysis and Policy, 7; Jack Citrin, Donald Green, Christopher Muste och Cara Wong (1997), “Public opinion towards immigration reform: the role of economic motivations”, Journal of Politics, 59: 858-881
  5.  David Card, Christian Dustmann och Ian Preston (2012), ”Immigration, wages and compositional amenities”, Journal of the European Economic Association, 10: 78-119