Brå överväger ny studie om brott och migration

Senast ändrad 21 June 2018

Den 8 maj annonserade Brottsförebyggande rådet (Brå) att de överväger en fördjupande studie om brott och migration. Detta efter frågan om i vilken utsträckning utrikes födda personer jämfört med inrikes födda är misstänkta för brott har fått ett allt större utrymme i den politiska debatten.

Den senaste utredningen om brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet kom 2005. Brå har därefter bedömt att det inte har funnits starka skäl att genomföra en förnyad studie eftersom den kunskap som finns har ansetts vara tillräcklig. Sedan 1974 har drygt 20 sådana studier med liknande resultat genomförts. 1 Både Moderaterna och Sverigedemokraterna vill att regeringen ska beställa en ny utredning av Brå om kopplingen mellan invandring och brott. 2 Skälet bakom att Brå överväger att göra en eventuell uppdaterad rapport är den starka efterfrågan i samhällsdebatten. Det är myndigheten själv som överväger en uppdatering, det är alltså inte på uppdrag av regeringen. Brå kan tidigast i början av 2019 ge besked om det blir en studie eller inte.3

Brå:s rapport från 2005

När rapporten Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet publicerades 2005 hade det gått 10 år sedan Brå publicerat en liknande rapport, Invandrare och invandrares barns brottslighet – en statistisk analys (Brå-rapport 1996:2). Syftet med rapporten 2005 var dels att få en bild av hur den registrerade brottsligheten bland invandrare och svenskar skiljer sig, dels att observera eventuella förändringar sedan den förra rapporten. Sverige hade sedan den förra rapporten genomgått en ekonomisk kris som lett till ökad konkurrens på arbetsmarknaden samtidigt som antalet invandrare från krigsdrabbade länder hade ökat kraftigt. Detta ledde till att utrikes födda bosatta i Sverige under 1990-talet hade svårt att etablera sig i det svenska samhället.

Precis som diskussionen idag ifrågasattes även 2005 behovet av en ny undersökning. Kritiker menade att resultaten kan förstärka ett vi- och dom-tänkande genom att uppgifter rycks ur sitt sammanhang vilket kan innebära att en rapport är till mer skada än nytta. Brå gjorde då bedömningen att en korrekt bild av problemens omfattning och utveckling var av vikt för att undvika att myter uppstår och befästs och därigenom förbättra förutsättningarna för alla invånare att fungera väl i Sverige.

Rapportens huvudsakliga resultat är:

  • Majoriteten av dem som registreras för brott är födda i Sverige av svenskfödda föräldrar
  • Det är 2,5 gånger så vanligt att utrikes födda är registrerade för brott än svenskfödda personer.
  • Överrisken för att vara registrerad för brott har ökat i gruppen utrikes födda från 2,1 gånger så vanligt till 2,5 gånger så vanligt. Om hänsyn tas till de sociala faktorerna minskar överrisken till 2,1.
  • De så kallade överriskerna minskar om andra sociala faktorer beaktas såsom kön, ålder, utbildning och inkomst.

Enligt rapporten är det två och en halv gånger så vanligt att utrikes födda är registrerade som misstänkta för brott jämfört med svenskfödda personer. De har alltså en så kallad “överrisk” på 2,5. Det är dubbelt så vanligt att för dem som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar är registrerade som misstänkta för brott jämfört med svenskfödda personer med svenskfödda föräldrar. Bland dem som har en svenskfödd och en utrikes född förälder är det en och en halv gånger vanligare.

Utrikes föddas överrepresentation

Överrepresentation innebär att grupper av personer registreras för fler brott än vad de borde utifrån sin andel av populationen generellt. Det handlar alltså inte om att de utgör majoriteten av de personer som registreras för brott. Om dessa överrisker är höga diskuteras inte i rapporten från 2005, däremot är det tre och en halv gånger vanligare att män är misstänkta för brott än kvinnor. Skillnader på grund av kön är alltså större än skillnader på grund av födelseland. Detsamma gäller för socioekonomisk bakgrund där det är mer än sex gånger vanligare att personer vars familjer mottagit socialbidrag är registrerade för brott än personers vars familj inte har det. Utrikes föddas överrepresentation i brottsstatistiken kan därför till stor del förklaras med hjälp av socio-strukturella förklaringsmodeller.

Trots de stora förändringar som skedde under 1990-talet, med ökat antal invånare som själva, eller vars föräldrar, invandrat så har invandrares överrisk att vara registrerade för brott bara ökat något. Tidigare studier har dessutom visat att utrikes föddas överrisk att vara registrerade för brott har legat konstant sedan 1970-talet, trots invandringens omfattning och att orsakerna bakom invandringen förändrats. 4

För faktorer som kan förklara överrepresentationen läs mer på sidan om kriminalitet.