|
|
|
BefolkningstillväxtSverige som helhet och majoriteten av kommunerna är beroende av invandring för att öka befolkningstillväxten. Det föds för få barn per kvinna i nuläget för att kunna reproducera befolkningen utan invandring. Utan invandring hade Sveriges totala befolkning minskat de senaste årtiondena. Framförallt små kommuner i norr är beroende av invandring för att klara befolkningstillväxten, men även större städer som Malmö och Göteborg hade upplevt en befolkningsminskning om det inte vore för invandringen. Migration har påverkat Sveriges befolkning på olika sätt genom historien. Statistiska centralbyrån har registrerat både invandring och utvandring från och med 1875. Vid den tiden upplevde Sverige en nettoutvandring, särskilt på 1880 och 1890-talet då upp emot 50 000 personer lämnade Sverige varje år. Dock växte Sveriges befolkning eftersom födelseöverskottet, alltså skillnaden mellan antal födda och döda per år, var så stort. Sedan slutet av 1800-talet har antalet barn per kvinna, den så kallade summerade fruktsamheten, sjunkit dramatiskt i Sverige från runt 4,0 ned till en botten på 1,5 år 1999, och sen upp igen till 1,94 år 2009. Fruktsamheten har alltså ökat något de senaste åren, men demografiska prognoser från SCB räknar ändå med att siffran långsamt kommer att sjunka till runt 1,82 omkring år 2050. Eftersom det krävs en summerad fruktsamhet på 2,1 barn per kvinna för att upprätthålla befolkningsstorleken kommer alltså Sveriges befolkning på lång sikt att krympa utan invandring. Redan från och med mitten på 1970-talet var nettoinvandringen till Sverige större än födelseöverskottet, en siffra som har växt kraftigt de senare åren. Invandringens påverkan på befolkningen blir extra stor eftersom de som kommer till Sverige ofta själva är unga och senare också får barn. Det bodde nästan 400 000 barn med två utrikes födda föräldrar i Sverige 2009. SCB:s befolkningsprognoser för 2010 och framöver är mycket osäkra och beror både på fruktsamheten och invandringens storlek. Ganska säkert är dock att invandringen kommer att spela en viktig roll i den demografiska utvecklingen. SCB räknar med att invandringen till Sverige på lång sikt kommer att minska från runt 100 000 till 70 000 per år. Samtidigt kommer utvandringen möjligtvis att öka från förväntade 45 000 under 2010 till 58 000 per år 2060. Enligt SCB:s scenario kommer Sverige att uppleva ett födelseunderskott år 2033; all ökning därefter kommer därför bero på ett invandringsöverskott. Med dagens prognos kommer det att från och med 2010 fram till 2050 komma 3,15 miljoner invandrare till Sverige. Utan dessa skulle befolkningen minska från ungefär 9,42 miljoner 2010 till 7,58 miljoner 2050 om utvandring och födelseöverskott förblev desamma som under huvudscenariot. Sannolikt hade befolkningen krympt ännu mer eftersom befolkningen skulle ha åldrats snabbare, samt eftersom utrikes födda får fler barn än inrikes födda i dagsläget. Döttrar födda i Sverige av utrikes födda föräldrar föder dock färre barn än både invandrare och infödda svenskar med svenska föräldrar. 2008 fick kvinnor födda i Sverige med svenska föräldrar i genomsnitt 1,86 barn, medan motsvarande siffra för utrikes födda kvinnor var 2,2 barn. Kvinnor födda i Sverige med föräldrar födda utomlands födde i genomsnitt 1,68 barn. Referenser: SCB (2010), ‘Sveriges framtida befolkning 2010-2060’, Sveriges officiella statistik (Diagram s. 6) (pdf) SCB (1969), ‘Historisk statistik för Sverige. Del 1. Befolkning 1720-1967’ (pdf) Hojem, P. (kommande), ‘Svenska kommuners behov av invandring. En studie om demografisk utmaning och invandringens möjligheter’, FORES Policy Paper 2010:2 Webbadress till den här sidan: |
|
||||||||||
| FORES 2012 - Återanvända webbsidan? | ||||||||||||
RSS