Islamism

Islamism betecknar vanligtvis rörelser och ideologier om att islam borde genomsyra hela samhället, även politiken. Enligt forskning och underrättelseuppgifter i väst utgör islamisterna en marginell grupp.

Islamism är vad som vanligtvis betecknar politisk islam, alltså uppfattningen att religionen också fungerar som politisk ideologi. Islamism har utöver den politiska aspekten även sociala, kulturella och juridiska målsättningar. Det finns dock ingen konsensus kring hur islamism ska definieras utan detta är en pågående debatt bland forskare.

Till en början var islamismen nationell; islamism uppstod ofta som protest- och missnöjesrörelser i länder som befunnit sig i djupa strukturella kriser. Fortfarande är den nationella islamismen dominerande. Islamistiska rörelser fungerar i vissa länder som sociala rörelser som driver sjukhus och andra sociala projekt för att hjälpa de svaga i samhället. Den juridiska delen består i att islamister vill införa sharialagar. Den kulturella aspekten handlar om att skapa en gemensam islamistisk identitet. Islamism skiljer sig på så sätt från andra totalitära ideologier eftersom den får sin legitimitet ifrån både ideologi och religion. På så sätt täcker den också in alla aspekter av livet.

Internationell islamism, eller neo-islamism, fick fotfäste främst i och med Sovjetunionens ockupation av Afghanistan 1979 och senare med invasionerna av Afghanistan 2001 och Irak 2003. Internationella islamister vill skapa en islamsk världsordning och sätter sig emot vad de ser som den västerländska globala makten, främst i form av USA och Israel.

Det finns olika slags islamister; vissa förespråkar förändringar genom fredligt arbete så som valdeltagande och andra vill se mer våldsamma metoder så som terrorism. Den islamiska revolutionen i Iran 1979 genomfördes till exempel genom massivt folkligt uppror och islamistiska rörelser i Algeriet, Palestina och Libanon har alla deltagit i demokratiska val (även om de två senare också använt sig av terrorism).

Islamistiska grupperingar finns i båda huvudinriktningarna i islam, sunni och shia. Dessa har dock skilda religiösa och politiska uppfattningar och relationerna dem emellan präglas av fientlighet.

Eftersom åsiktsregistrering är förbjudet i demokratier är det omöjligt att veta hur många som ansluter sig till islamism och vidare hur många av dessa som förespråkar terrorism. Men enligt befintlig forskning och underrättelseuppgifter i väst rör det sig om en mycket liten och marginell grupp.

Referenser:

Fazlhashemi, M. (2008), Vems Islam. De kontrastrika muslimerna, Tyskland: Månpocket

Roald, A. S. (2005), Islam: Historia, tro, nytolkning, Stockholm: Natur och Kultur

Mozaffari, M. (2007), ’What is Islamism? History and Definiton of a Concept’, Totalitarian Movements and Political Religions 8 (1)

Tibi, B. (2009), ‘Ballot or Bullet: The Politicisation of Islam to Islamism’, Lecture given at Centre for Studies in Islamism and Radicalisation (CIR), Aarhus University (pdf)

Hjärpe, J. (2009), Förändringens vind. Den muslimska världen och islamismen i 25-årigt perspektiv, Stockholm: Leopard

Webbadress till den här sidan:
http://www.migrationsinfo.se/demografi/religionstillhorighet/islam/islamism/