![]() |
|
|
RepresentationI kommunerna är 7.6 % av de förtroendevalda födda utomlands, medan andelen i landstingen är 7,7 % och i riksdagen 8 %. För att ställa i upp kommun- och landstingsval räcker det att ha varit folkbokförd i Sverige för medborgare i EU samt Norge och Island, medan utländska medborgare i övriga länder måste ha varit folkbokförda i Sverige i tre år i följd. Till riksdagen kan enbart svenska medborgare bli valda. I riksdagsdagen efter valet 2010 är 8 % av ledamöterna utrikes födda. I kommunerna är 7.6 % av de förtroendevalda utrikes födda, vilket är en minskning med 0,8 procentenheter sedan efter valet 2006. I landstingen är 7,7 % utrikes födda, en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med efter föregående val. I regeringen är 4,8 % av statsråden utrikes födda (en person). Sedan början på 1980-talet har andelen av invånarna i Sverige som är medlem i ett politiskt parti minskat för samtliga grupper. 1980-81 var 8 % av de utrikes födda medlemmar i ett politiskt parti, jämfört med 15 % av personer födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar. 2006 var samma siffror 3 % respektive 6 %. Procentuellt sett var minskningen alltså större bland de med svensk bakgrund. Under 2010 fortsatte siffran för inrikes födda att sjunka (5.3%) medans utrikes föddas politiska medlemskap ökade (3.4%). Källor: SCB,_Demokratistatistik 2008 (Diagram s. 44) (pdf) SCB,_Demokratidatabasen 1998 - 2008 (Diagram s. 15 och 32) (pdf) Webbadress till den här sidan: |
|
||||||||||
| FORES 2012 - Återanvända webbsidan? | ||||||||||||