Det föreslagna språkkravet – debatt, forskning och en europeisk utblick

Senast ändrad 10 April 2019

I regeringsöverenskommelsen mellan S, MP, C och L (januariavtalet) presenterades en rad olika integrationsinsatser som ska införas under mandatperioden, däribland förslaget om ett så kallat språkkrav för medborgarskap. Förslaget innebär att ett godkänt prov i svenska och grundläggande samhällskunskap ska vara ett krav för ett medborgarskap i Sverige.1 Denna artikel sammanfattar den svenska debatten om det föreslagna kravet för medborgarskap, redogör för forskning om krav för medborgarskap eller uppehållstillstånd samt ger en europeisk utblick med nationella exempel.

Läs mer om regeringsbildningens påverkan på migrationen och integrationen

Språkkravet – ett omdiskuterat förslag

Det så kallade språkkravet har varit omdebatterat sedan förslaget presenterades i januariavtalet. Förespråkare menar att ett språkkrav skulle öka incitamenten att lära sig det svenska språket och att detta i sin tur kommer att leda till en förbättrad integration av nyanlända. Detta argument utgår ifrån att språket är en central del i en lyckad integration och att det behövs större incitament för att lära sig språket. Ett annat framträdande argument är att ett språkkrav för medborgarskap kommer att höja det svenska medborgarskapets status. Det anses finnas ett värde i att uppvärdera det svenska medborgarskapet och att göra det mer attraktivt. För att uppnå det ska det finnas en uppsättning krav som en nyanländ ska uppnå, bland annat att lära sig det svenska språket och grundläggande kunskaper om Sverige.2

Kritiker ställer sig tveksamma till att ett språkkrav skulle öka incitamenten att lära sig det svenska språket. Motivation att lära sig språket framhävs som enbart en liten del av språkinlärning. Dessa kritiker, bland annat språkforskare, pekar på att språkinlärning beror på bland annat studievana och skolbakgrund. Dessutom kan psykisk stress påverka språkinlärningen negativt, vilket gör att ett språktest snarare kan vara kontraproduktivt. En annan vanlig invändning är att förslag om språkkrav för medborgarskap är en typ av symbolpolitik som saknar stöd i forskningen – att det varken påverkar språkinlärning eller integration. Det förs fram att språkkravet istället handlar om att man använder språkkunskaper för att skilja mellan människor i ett samhälle, vilka rättigheter de tilldelas.3

Vad säger forskningen?

Språk- och kunskapstest som ett krav för medborgarskap är en del av en större integrationspolitisk trend i Europa som kallas för “civic integration”. Det finns ingen etablerad svensk översättning, men Karin Borevi har myntat begreppet “villkorad medborgarintegration”.4 Trenden har karaktäriserats av en vilja bland stater att stärka och försvara sin nationella identitet och det bygger på en förändrad syn på integration. Från en idé om att integration främjas bäst genom rättigheter till att det främjas bäst genom skyldigheter.5 Rättigheter, som medborgarskap eller uppehållstillstånd, har gått från att ses som ett medel för integration till att ses som ett slutmål för integrationen och därmed fungera som ett incitament att integreras.6 Konkreta policyåtgärder som är utmärkande för denna trend är att införa krav på kunskaper i språk, kultur, historia, värderingar som villkor för att individer ska få tillgång till olika rättigheter. Dessa rättigheter kan vara permanent uppehållstillstånd, medborgarskap eller att få återförenas med en utländsk familjemedlem.7

De få studier som gjorts på effekten av villkorad medborgarintegration visar inte på några tydliga integrationsförbättringar.8 Däremot visar studier att tuffare integrationskrav gjort att färre människor har möjlighet att erhålla medborgarskap, uppehållstillstånd eller möjlighet till familjeåterförening.9

Europeisk utblick: tre exempel

Nederländerna, Tyskland och Danmark tillhör några av de länder som har infört krav för att nyanlända ska kunna få tillgång till olika typer av rättigheter: uppehållstillstånd, medborgarskap och familjeåterförening. Kraven skiljer sig dock åt mellan länder när det kommer till vad som testas, till exempel språk eller samhällskunskap, svårighetsgrad samt vilka rättigheter som villkoras.

Nederländerna var ett av de första länderna i Europa som införde språkkrav för medborgarskap och är idag ett exempel på ett land som tillämpar språkkrav i alla led i integrationsprocessen.10 I landet gäller ett godkänt prov i språk och samhällskunskap (‘civic integration diploma’) som krav för att kunna erhålla ett permanent uppehållstillstånd och medborgarskap. Även möjligheten till anhöriginvandring är förknippad med språkkrav: för att beviljas inresa till Nederländerna krävs att den person som ansöker om anhöriginvandring genomför ett språkprov vid en ambassad i utlandet.11 Liknande regler går att finna i Tyskland som ställer upp krav på att en nyanländ person ska ha grundläggande kunskaper i tyska för att personen ska kunna få ett permanent uppehållstillstånd, erhålla medborgarskap eller återförenas med sin familj.12 Danmark är ett exempel på ett land där kraven på språk och kunskaper är höga för att kunna få medborgarskap. Det danska medborgarskapstestet prövar både språkkunskaper och kunskaper om dansk kultur, historia och samhälle.13

  1. Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, punkt 41
  2. Se till exempel Expressen Regeringen gör rätt som ställer språkkrav 2019-02-05 eller Gulan Avci (L) i Svenska Dagbladet Kunskaper i svenska är inte symbolpolitik 2019-01-17
  3. Se till exempel Svenska Dagbladet Språktest löser inte problem med integration 2019-01-21, Svenska Dagbladet Därför är språktest en dålig idé 2019-01-14 eller Dagens Nyheter Forskare: Språktest leder inte till bättre integration 2019-02-03
  4. Borevi (2018) Familj, medborgarskap, migration Sveriges politik för anhöriginvandring i ett jämförande perspektiv Delmi
  5. Borevi (2010) Dimensions of citizenship: European integration policies from a Scandinavian perspective
  6. Joppke (2007) Beyond national models: Civic integration policies for immigrants in Western Europe och Joppke (2004) The retreat of multiculturalism in the liberal state: theory and policy
  7. Borevi, K (2018) Familj, medborgarskap, migration Sveriges politik för anhöriginvandring i ett jämförande perspektiv Delmi
  8. Borevi, K (2018) Familj, medborgarskap, migration Sveriges politik för anhöriginvandring i ett jämförande perspektiv Delmi
  9. Goodman (2011) Controlling Immigration through Language and Country Knowledge Requirements; Groenendijk (2011) Pre-departure Integration Strategies in the European Union: Integration or Immigration Policy?; Ahlén och Boräng (2018) IMMIGRATION CONTROL IN DISGUISE? Civic Integration Policies and Immigrant Admission; Van Oers, Ersbøll, & Kostakopoulou (2010). Mapping the redefinition of belonging in Europe. i Re-definition of Belonging? Language and Integration Tests in Europe. Leiden, Boston: Martinus Nijhoff Publishers
  10. Mattei och Broeks (2018) From multiculturalism to civic integration: Citizenship education and integration policies in the Netherlands and England since the 2000s
  11. Immigration and Naturalization Service, Ministry of Justice and Security Basic Civic Integration Examination Abroad, Integration in the Netherlands
  12. Federal Office of Migration and Refugees The naturalization test; Joyce (2018) Vi löser det!; Germany Visa How to get German Citizenship?; German Family Reunion Visa to Join a Relative or Partner in Germany
  13. Utlaendinge- og Integrationsministeriet Betingelser; The Local Applying for danish citizenship the process explained