Dödligare än någonsin att korsa Medelhavet

Senast ändrad 24 September 2018

Antal människor som korsar Medelhavet för att nå Europa har minskat jämfört med tidigare år, trots det har farorna längs vägen ökat. Mellan januari och juli i år kom var 18:e person aldrig fram, enligt UNHCR:s nya rapport. Rapporten bekräftar Medelhavet som en av världens dödligaste gränser.

I september 2015 spreds bilden på den drunknade treåringen Alan Kurdi som en löpeld över världen. Tre år senare på dagen publicerar UNHCR en rapport som visar att fler än någonsin förlorar sina liv på vägen till Europa.1

Antalet människor som korsar Medelhavet har minskat med 41 procent jämfört med förra året. Men samtidigt har andelen människor som dör på Medelhavet på vägen till Europa ökat. I mitten av september hade åtminstone 1 723 människor mist sina liv längs Medelhavsrutten, de flesta när de försökt korsa havet från Libyen.2 Det är 1 av 18 som aldrig kommer fram, under samma period förra året var det 1 av 42. Vid landsgränserna beräknas av vad UNHCR vet minst 74 människor ha dött fram till juli 2018, även det en ökning från samma period 2017 då 42 beräknas ha omkommit.3 Men eftersom vi inte ver hur många som ger sig ut på Medelhavet kan mörkertalet vara högt.4

Källa: IOM. Mediterranean Migrant Arrivals Reach 77,555; Deaths Reach 1,723

Förändrade flyktvägar till Europa

Fram till 18 september i år har 77 317 migranter och flyktingar tagit sig till Europa sjövägen. Detta är en minskning från föregående år då totalt 172 301 människor tog sig över Medelhavet. UNHCR:s rapport visar även på förändrade flyktvägar till Europa. Under årets första hälft kom de flesta via Grekland men från och med slutet av juni har Spanien blivit den vanligaste ingången till Europa. Tidigare kom överlägset flest migranter och flyktingar via den centrala Medelhavsrutten från Libyen till Italien. Från och med augusti 2017 har antalet personer som nått Italien från Libyen dock minskat avsevärt. En av anledningarna är den libyska kustbevakningens förstärkta närvaro vid kusten. De libyska myndigheterna har fått ökat stöd för att förhindra sjötransporter till Europa vilket har resulterat i att libyska myndigheter har fört tillbaka 18 400 migranter och flyktingar till Libyen mellan augusti 2017 och juli 2018. Det är 38 procent fler än föregående år samtidigt som antalet ankomster till Italien via Libyen har minskat med 82 procent. UNHCR varnar för förhållandena i Libyen där allt fler av flyktingarna och migranterna som har kommit till Europa via Libyen har rapporterat om våld, tortyr och människohandel.5

Google spreadsheet

Källa: UNHCR. Mediterranean Situation

Flera anledningar till varför folk korsar Medelhavet

De vanligaste nationaliteterna bland de som flyr över Medelhavet 2018 är Syrien, Irak, Guinea och Tunisien.6 Det finns flera skäl till varför människor fortsätter att resa till Europa. Vissa flyr från väpnad konflikt och kränkningar av mänskliga rättigheter eller söker asyl på grund av religiös, etnisk eller politisk förföljelse. Andra tar sig till Europa för att få möjlighet till arbete eller utbildning. UNHCR rapporterar att allt fler människor på grund av utbredd misshandel och tortyr längs vägen till Europa övergår från att vara migranter till att bli skyddsbehövande under resans gång.7

Färre frivilligorganisationer på plats

En avgörande faktor till varför dödstalen har ökat på Medelhavet är att frivilligorganisationer inte längre tillåts vara på plats. Under de sju första månaderna 2017 var det i huvudsak frivilligorganisationer som räddade flyktingar och migranter på Medelhavet. Under denna period räddade åtta frivilligorganisationer 39 000 flyktingar och migranter vid Libyens kust. Organisationerna stod för 40 procent av alla räddningsaktioner förra året. Sedan början av 2018 är det istället Libyens kustbevakning som ingriper och antalet ideella organisationer har minskat till två stycken, vilket har minskat möjligheterna att upptäcka fartyg i nöd. Operationerna har dessutom ägt rum allt längre ut på havet än tidigare år, vilket också ökar dödstalen.8

En orsak till att räddningsoperationerna har minskat är att Italien och Malta inte tillåter att fartygen går i land och släpper av de människor som räddats. Några av frivilligorganisationernas båtar har även hållits kvar i europeiska hamnar på grund av tvister om fartygens flaggning och åtal om människosmuggling. Malta och Italiens vägran att ta emot båtarna har under sommaren lett till att migranter och flyktingar har tvingats stanna på båtarna i flera dagar i väntan på besked om var de får gå i land. Under sommaren har detta lett till att flera räddningsfartyg har fått gå i hamn i Spanien, betydligt längre bort från sök- och räddningsområdena. Det allra mest uppmärksammade fallet är båten Aquarius som med 600 migranter ombord nekades att få gå i land i europeiska länder, tills Spanien gav dem tillstånd att lägga till i Valencia.9 Aquarius är en av de två räddningsbåtar som är kvar på Medelhavet. Räddningsfartyget drivs av hjälpgruppen SOS Mediterranee och Läkare utan gränser.10 I somras tillfrågades även flera europeiska länder, även Sverige, om att ta emot migranter och flyktingar som hindrats från att gå i hamn i Italien. Sverige sa nej men fem andra europeiska länder bl.a Tyskland och Frankrike har gått med på att ta emot personerna.11

Ytterligare åtgärder krävs av de europeiska länderna

UNHCR uppmärksammar att allt fler länder sätter upp hinder för att stoppa flyktingar och migranter från att komma till Europa. De uppmanar därför EU länderna att hitta fler lagliga och säkra vägar till Europa såsom att förenkla för familjet att återförenas och öka antalet platser för vidarebosättning.12 På EU:s informella toppmöte i Salzburg denna vecka enades stats- och regeringscheferna om att ytterligare stärka samarbetet med länder i Nordafrika för att stoppa migranter att söka sig till Europa via Medelhavet. Samarbetet med Libyen framhålls som framgångsrikt och har gett resultat genom att antalet migranter som söker sia via Medelhavet har minskat. EU hoppas nu på ett lika nära samarbete även med andra länder i Afrika.13