Internationell handel

Senast ändrad 5 April 2016

Internationell handel förekommer i större utsträckning mellan länder där många har migrerat från det ena landet till det andra.

Det finns två skäl till att migration från ett land till ett annat hypotetiskt ökar handelsflödena mellan de två länderna.

Det mindre betydelsefulla av dessa har att göra med migranternas egen smak. Att närvaron av asiatiska invandrare i Sverige bidrar till att det importeras mer asiatisk mat till Sverige förefaller vara uppenbart. De potentiella handelsflöden som kan påverkas på det viset är emellertid mycket små, då de snarast berör saker som mat snarare än de industrivaror som utgör de stora handelsflödena.

Det teoretiska argument som möjliggör hypotesen att migration skulle öka handelsflödena på ekonomiskt mer betydelsefulla nivåer har istället att göra med informationsbrist. Förutsättningen är att det finns betydande potentiella handelsmöjligheter mellan två länder, som företagen i de två länderna inte realiserar eftersom de har för liten kännedom om varandra för att inse dem. Migranter skulle då, genom sin goda kunskap om båda länderna, kunna avhjälpa informationsbristen och öka handeln. Denna hypotes är givetvis mer rimlig för vissa par av länder än andra. Den är till exempel mer rimlig avseende handel mellan Sverige och Etiopien än mellan Sverige och USA. Genomgående är den mindre rimlig avseende handel mellan stora ekonomier, som rimligen har god kännedom om varandra. I den mån migranter kan påverka handelsvolymer är det alltså mer troligt att de gör så inom landpar där de potentiella volymerna ändå inte är särskilt stora, på grund av åtminstone det ena landets litenhet.

Vad säger tidigare erfarenheter oss?

Empiriskt har många studier visat att handeln – givet andra faktorer – är högre inom landpar där många har migrerat från det ena landet till det andra.1 I regel avser här handel med varor, även om liknande samvariationer också har påvisats mellan invandring och turism (utgående och ingående).2 Dessa resultat säger emellertid inte mycket om huruvida migrationen är orsaken till den större handeln. Migrationen är inte slumpmässig, utan betydligt högre inom landpar med historiska och kulturella kopplingar. Det är alltså fullt möjligt att det finns andra faktorer som orsakar både den höga handeln och den höga migrationen, snarare än att migrationen orsakar handeln.

Mer forskning behövs

Det är alltså så gott som helt säkert att migration ökar handeln i någon mån, men mycket mer osäkert huruvida den gör det i någon ekonomiskt betydelsefull grad. Man måste också ställa sig en följdfråga: Om migration mellan två länder ökar handeln mellan de två länderna, ökar den då något eller båda av dessa länders totala handelsvolymer, eller omfördelar den bara handeln genom att minska handeln med andra länder i motsvarande grad? Det är svaret på den frågan som avgör huruvida handel utgör en mekanism genom vilken migration bidrar till ekonomisk utveckling. Och svaret på den frågan har vi inte.

  1. För en meta-analys av den empiriska litteraturen, se Murat Genc, Masood Gheasi, Peter Nijkamp och Jacques Poot (2011), ”The impact of immigration on international trade: a meta-analysis”, Norface Migration Dicussion Paper No. 2011-20. Deras sammantagna slutsats från litteraturen är att 10% fler migranter i genomsnitt sammanfaller med cirka 1.5% mer handel, både avseende import och export.
  2. Masood Gheasi, Peter Nijkamp och Piet Rietveld (2011), ”Migration and tourist flows”, i Álvaro Matias, Peter Nijkamp och Manuela Sarmento (red): ”Tourism economics”, Springer Verlag