Offentliga finanser

Eftersom invandrarbefolkningen är yngre än den infödda krävs inte lika hög sysselsättning bland dessa för att de ska ha noll eller positiv inverkan på de offentliga finanserna. Som sysselsättningsläget är idag bland utrikes födda är det troligt att de har viss negativ påverkan, om man inte räknar med andra effekter så som ökad handel.

Samma sysselsättningsnivå bland utrikes och inrikes födda motsvarar en högre nivå bland de utrikes födda eftersom de hittills och i regel är yngre och därför har en större andel i förvärvsarbetande ålder. Dessutom kommer de ofta färdigutbildade till Sverige vilket tar bort utbildningskostnaderna för den offentliga sektorn. En studie från 2009 har räknat på effekterna av utrikes födda och deras barn. Avgörande för hur denna påverkan ser ut ter sig vara invandrares sysselsättningsnivå och ålderssammansättning.

Av beräkningarna framgår att en ökning av sysselsättningsgrad bland invandrarbefolkningen med 1 % skulle innebära, med 2006 års statistik, att de offentliga finanserna förstärks med 0,13 % till 0,15 %.

Enligt studien från 2009 har invandrarbefolkningens (alltså både utrikes födda och barn med två utrikes födda föräldrar) effekt på de offentliga finanserna varierat mellan -1,5/2 % och +1 % av BNP beroende främst på sysselsättningsnivå. I slutet av 1980-talet skiljde det 11 procentenheter mellan de utrikes och och inrikes föddas sysselsättningsnivå. Krisen på 1990-talet slog extra hårt mot den utrikes födda befolkningen och skillnaden i sysselsättningsnivå uppgick vid tillfälle till 22 procentenheter. I studien från 2009 har man räknat med en skillnad på 23 procentenheter i åldrarna 20-64 och kommit fram till en årlig omfördelning från den infödda befolkningen till invandrarbefolkningen på 1,5-2 % av BNP. Det skiljer i dagsläget (2011) cirka 18 procentenheter i sysselsättningsnivå mellan inrikes och utrikes födda i åldrarna 20-64 år. Följaktligen är den verkliga effekten av invandrarbefolkningen på de offentliga finanserna troligtvis mindre än beräkningarna visar.

Referenser:

SCB Grundtabeller, augusti 2011

Ekberg, J. (2009), ‘Invandringen och de offentliga finanserna’, ESO 1 (pdf)

Ekberg, J. (1999), ’Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden’, Journal of Population Economics 12, s. 411-430

Gustafsson, B. Och Österberg, T. (2001), ’Immigrants and the public sector budget – accounting exercises for Sweden’, Journal of Population Economics 14, s. 889-708

SCB (2009), ‘Integration - utrikes födda på arbetsmarknaden’, Inegrationsrapport 2 (Diagram s. 110, 135 och 139) (pdf)

Webbadress till den här sidan:
http://www.migrationsinfo.se/ekonomi/offentliga-finanser/