Tillväxt

Senast ändrad 5 April 2016

När man talar om hur invandring påverkar tillväxten blir det lätt begreppsförvirring. Det är viktigt att vara tydlig med vad som menas med tillväxt. Nedan följer en analys av invandringens påverkan på tre mått: total produktion, produktion per capita, och produktivitet.

Total produktion (BNP)

Definitionen av ekonomisk tillväxt är en ökning i den totala produktionen. Enligt den definitionen är invandringens påverkan på tillväxten trivial: Så snart invandraren kommer i arbete i mottagarlandet bidrar invandringen till en produktionsökning. Därmed utgör invandringen i sig tillväxt, per definition. Detta är dock endast bokföring och kan inte tolkas i termer av huruvida ekonomin gynnas av invandringen eller inte.

Produktion (BNP) per capita

Invandringens påverkan på produktionsnivå per capita i befolkningen är också förhållandevis trivial. Sett till hela befolkningen tenderar invandring nästan alltid att öka produktionsnivån per capita. Detta då invandrare sällan är över 65 år gamla. Invandringen ökar därmed den arbetsföra delen av befolkningen och därmed med stor sannolikhet produktionsnivån per capita. Ser man däremot till produktionsnivå per capita inom arbetsföra åldersgrupper är resultatet oftast det omvända. Detta då invandrare i de flesta länder har lägre sysselsättningsnivå än infödda, sett till befolkningen i arbetsför ålder. Även dessa effekter är dock rent mekaniska bokföringseffekter.

Produktivitet

Med produktivitet menar vi vad en arbetare kan producera givet sina egna förutsättningar, såsom utbildning, erfarenhet, språkkunskaper och så vidare. Viktiga faktorer som avgör produktivitetsnivån i en ekonomi är exempelvis dess infrastruktur, kvaliteten på dess institutioner och nivån av korruption. Invandringens eventuella påverkan på produktiviteten torde vara en mer intressant frågeställning än tillväxt-bokföringen ovan. Detta då den till skillnad från bokföringsövningarna säger något om invandringens påverkan på ekonomin övriga agenter (arbetare, företag).

Vad säger tidigare erfarenheter oss?

Det går inte att ge några generella empiriska svar på hur invandring påverkar produktiviteten. Sannolikt beror svaret i mycket hög grad på typen av invandring. En typ av invandring som är näst intill uppenbart produktivitetshöjande är sådan som är koncentrerad till sektorer där det finns efterfrågeöverskott av arbetskraft.1 Sådan invandring avhjälper ekonomins flaskhalsar och bidrar därmed med all sannolikhet till ökad produktivitet i hela ekonomin. Ett bra exempel är invandringen i de gamla EU-länderna från de nya sedan EUs östutvidgning. Den invandringen har varit i hög grad koncentrerad till framför allt byggsektorn, där flera mottagarländer haft överskottsefterfrågan på arbetskraft. Det är också vanligt (gäller i både Kanada, Australien och ett flertal EU-länder) att mottagarländer utformar sina invandringsregler så att det är lättare att komma in om man besitter kompetens som landet för närvarande har underskott på.

Osäkert både teoretisk och empiriskt

Det är teoretiskt möjligt att invandring kan ha ytterligare produktivitetseffekter i endera riktningen. Dessa är dock svåra att verifiera och sannolikt i hög grad beroende på typen av invandring. Det är teoretiskt möjligt att lite mer kulturell mångfald stimulerar ökad kreativitet och innovation och därmed höjer produktiviteten. Men det är likaså möjligt att för mycket kulturell mångfald är skadlig för produktiviteten då den innebär att människor har svårare att förstå och samarbeta med varandra. I den frågan finns det inga övertygande empiriska svar.2

  1. För en sammanfattning av migrationen från de gamla till de nya EU-länderna och dess effekter, se Martin Kahanec (2013), ”Labor mobility in an enlarged European Union”, i Amelie Constant och Klaus Zimmermann (red): ”International handbook on the economics of migration”, Edward Elgar
  2. En av få studier som försöker besvara frågan empiriskt är Giovanni Peri (2012): The effect of immigration on productivity: evidence from U.S. states”, Review of Economics and Statistics, 94: 348-358