Testa dina kunskaper i migration!

Rätt svar fråga 1. 

1. Turkiet
X. Tyskland
2. Pakistan

I slutet av år 2018 var Turkiet värdland för 3,9 miljoner av världens drygt 25,7 miljoner flyktingar. Fler än 1,4 miljoner flyktingar befann sig i Pakistan, 1,2 miljoner i Uganda och 1,1 miljon i Sudan. Sett till andel av befolkning befinner sig flest flyktingar i Libanon, där en av sex personer som befinner sig i landet uppskattas vara på flykt. Läs mer på sida 10 i nya utgåvan av Migrationsinfo. 

Siffrorna för 2019 skiljer sig åt vilket delvis beror på att UNHCR har inkluderat nya kategorier i begreppet i föregående års statistik. För 2019 är storleksordningen istället Turkiet (3,6 miljoner personer), Colombia (1,8), Pakistan (1,4) och Tyskland (1,1). 

Rätt svar fråga 2. 

1. I vilket land personen rest in i Europa
X. I vilket land personen första ansökt om asyl
2. I vilket land personen har sin familj

Enligt Dublinförordningen ska det först utredas om en person som söker om asyl i en medlemsstat har en familjemedlem i en annan medlemsstat. Om de önskar att återförenas ska det ske och ansvaret för att pröva bådas ansökningar om asyl sker då samma stat. Först om personen inte har en familjemedlem att återförenas med kontrolleras hur personen rest till och in på det gemensamma territoriet. Om det inte går att bevisa hur personen rest in på territoriet blir den stat där personen först ansökt om asyl ansvarig. Läs mer på sidan 47 i den nya utgåvan av Migrationsinfo. 

Rätt svar fråga 3

1. Österrike
2.Spanien
3. Sverige 

Österrike var det land som beviljade flest personer asyl i förhållande till landets befolkningsmängd under 2018 med 2,9 personer per 1000 invånare, följt av Luxemburg med 1,9 personer. Samtidigt beviljade Ungern och Spanien mindre än 0,1 personer per 1000 invånare. Tyskland beviljade asyl till 0,9 personer per 1000 invånare, vilket är en stor förändring från 2017 då de beviljade 3,2 personer per 1000 invånare. Sverige beviljade 1,1 personer per 1000 invånare 2018.

Skillnaderna i beviljandegrad kan förklaras av att olika grupper har sökt asyl i olika länder och att länder har olika kriterier för giltiga asylskäl. Läs mer på sidan 30 i den nya utgåvan av Migrationsinfo.

Rätt svar fråga 4 

1.  Italien respektive Ungern
X. Tyskland respektive Estland
2.  Sverige respektive Grekland

Tyskland tog emot flest,161 885 asylsökande och Estland tog emot minst, 90 asylsökande. Läs mer på sidan 27 i den nya utgåvan av Migrationsinfo.

Rätt svar fråga 5 

1. 1,2 procent
X. 3,1 procent
2. 6,3 procent

18 tog Sverige emot 3,1 procent av alla asylsökande i EU. Tyskland var det land som tog emot flest asylsökande, följt av Frankrike och Grekland. Totalt sökte drygt 587 000 människor asyl i EU 2018, siffran är betydligt lägre än under rekordåren 2015 och 2016 då cirka 1,3 respektive 1,2 miljoner sökte asyl. Läs mer på sidan 28 i den nya utgåvan av Migrationsinfo.

Rätt svar fråga 6 

1. 21 900
X. 43 500
2. 30 200

Under 2019 ansökte 21 958 personer om asyl i Sverige, vilket är cirka 4000 färre än 2017 och betydligt färre än under 2015. 2015 ansökte totalt 162 877 människor om asyl varav 70 384 var barn. Antalet asylsökande minskade kraftigt under 2016 i och med införande av bland annat inre och yttre gränskontroller, lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige samt EU:s överenskommelse med Turkiet. Sedan dess har antalet asylansökningar fortsatt att minska. Läs mer på sidan 68 i den nya utgåvan av Migrationsinfo. 

Samma år, 2019, beviljades 19 201 personer uppehållstillstånd med asylskäl i första och andra instans. Flera av dessa hade dock ansökt om asyl tidigare år. Kvotflyktingar var för första gången på åratal den största gruppen som fick asyl i Sverige under året, tätt följt av flyktingar. Kvotflyktingar och flyktingar utgjorde drygt en fjärdedel vardera av de som beviljades asyl under året, därefter alternativt skyddsbehövande som utgjorde cirka 14 procent. Läs mer på sidan 71 i den nya utgåvan av Migrationsinfo.

Rätt svar fråga 7

1. Arbetsmarknad
X. Asyl
2. Anknytning

Under 2019 var familjeanknytning den vanligaste typen av uppehållstillstånd som utfärdats, följt av uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl och därefter asyl. Detta går att jämföra med 2016 då asylskäl var det vanligaste skälet för uppehållstillstånd i Sverige. Läs mer på sidan 67 i den nya utgåvan av Migrationsinfo.

Rätt svar fråga 8 

1.12,8 procent
X. 30,2 procent
2. 20,7 procent

Familj är det vanligaste skälet till att flytta till Sverige. Under 2019 fick 57 233 personer uppehållstillstånd för att kunna flytta till en anhörig av totalt 119 577 beviljade uppehållstillstånd. Det är en minskning sedan 2018, då 68 015 personer fick uppehållstillstånd som anhöriga i Sverige. 

2019 var 12,8 procent av alla anhöriginvandrare en familjemedlem till någon som fått asyl. 26,4 procent var en anhöriga till personer som arbetar här och 12,1 procent var anhöriga till personer som är svenska medborgare.

Den totala anhöriginvandring till Sverige: 

• barn födda i Sverige till en förälder som har permanent uppehållstillstånd, 
• anhörig till den som fått uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande eller för synnerligen ömmande omständigheter,
• anhöriga till personer som är svenska medborgare, 
• adoptivbarn, 
• anhöriga till gäststudenter, 
• anhöriga till personer som arbetar här och 
• anhöriga till EU-medborgare som är varaktigt bosatta i Sverige

Läs mer på sidan 96 i den nya utgåvan av Migrationsinfo.

Rätt svar fråga 9

1. Införande av tillfälliga gränskontroller, krav på egen försörjning under asylprocessen, tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel istället för permanenta.
X. Sverige satte upp en övre gräns för antalet asylsökande, begränsad möjlighet till familjeåterförening och krav på att ordna eget boende under asylprocessen.
2. Har du flytt från krig har du inte längre en given rätt att återförenas med dina barn, färre skyddsgrunder, dvs begränsning av vilka som har möjlighet att få asyl, tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel istället för permanenta.

I samband med flyktingsituationen 2015 antog riksdagen den tillfälliga lagen i syfte att minska asylinvandringen till Sverige. Genom de begränsningar som infördes sänktes Sveriges asylregler till den miniminivå som krävs enligt EU-rätten och internationella konventioner. Läs mer på sidan 78 i den nya utgåvan av Migrationsinfo.

Lagen infördes 20 juli 2016 och skulle gälla till och med den 19 juli 2019. Riksdagen fattade beslut den 18 juli 2019 om att förlänga lagen. Lagen träder ur kraft den 19 juli 2021. Den tillfälliga lagen medförde följande förändringar:

Färre skyddsgrunder, det vill säga en begränsning av vilka som har möjlighet att få asyl.

Den tillfälliga lagen begränsade asylsökandes möjligheter att få uppehållstillstånd i Sverige bland annat genom att vissa skyddsgrunder togs bort. I dagsläget kan endast flyktingar och alternativt skyddsbehövande få asyl i Sverige, de vill säga personer som flytt från antingen förföljelse på grund av exempelvis politiska åskådning, kön, sexuell läggning eller religiös uppfattning, eller till exempel en väpnad konflikt som kriget i Syrien. Övrigt skyddsbehövande har inte möjlighet till uppehållstillstånd efter den tillfälliga lagen. Även möjligheten till uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl begränsades. 

Tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel i stället för permanenta

Tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel för den som får asyl, till skillnad från tiden före den tillfälliga lagen då permanenta uppehållstillstånd var vanligast. De som bedöms som alternativt skyddsbehövande, exempelvis personer som flyr från väpnade konflikter, får ett uppehållstillstånd som varar i 13 månad. Den som bedöms vara flykting får ett uppehållstillstånds som gäller i tre år. Om behovet av skydd kvarstår efter att det tillfälliga uppehållstillståndet går ut förlängs uppehållstillståndet. 

Begränsad möjlighet till familjeåterförening

Anhöriga till personer som fått asyl i Sverige har efter den tillfälliga lagen en begränsad möjlighet att få uppehållstillstånd. Möjligheten till familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande togs bort helt. Lagen påverkade därför speciellt personer som flytt från Syrien till Sverige då de oftast bedöms vara just alternativt skyddsbehövande. Enbart i specifika undantagsfall kunde alternativt skyddsbehövande ha rätt till återförening, om det annars skulle strida mot Sveriges internationella åtagande som rätten till familjeliv i Europakonventionen. Vid förlängningen av den tillfälliga lagen juli 2019 fick även de personer som bedöms som alternativt skyddsbehövande samma möjligheter som flyktingar till familjeåterförening.

I praktiken är det svårt för den som fått asyl i Sverige att återförenas med sin familj, då den tillfälliga lagen ställer höga krav på försörjning. Den sökande måste kunna försörja sig själv och de anhöriga och ha en bostad av tillräcklig standard och storlek. Inkomsten ska vara så stor att man varje månad efter att ha betald bostadskostnader kan betala för mat, kläder, hygien, telefon, el, försäkringar och andra mindre utgifter. För två vuxna utan barn räcker det om bostaden har ett kök och minst ett rum, om även barn ska bo där krävs fler rum.

Rätt svar fråga 10

1. Att personen har högskoleutbildning, att personen ska ha ett giltigt pass och blivit erbjuden tjänsten innan ankomst. Tjänsten ska även vara inom ett yrke där Sverige har brist på arbetssökande.
X. Giltigt pass, personen ska ha blivit erbjuden arbetet innan ankomst, arbetet ska ha utlysts på bland annat Arbetsförmedlingens platsbank i tio dagar, månadslönen ska uppgå till minst 13 000 kronor och varken lönen eller anställningsvillkoren ska vara sämre än svensk kollektivavtal eller praxis i branschen eller yrket.
2. Giltigt pass, personen ska ha blivit erbjuden arbetet innan ankomst, arbetet måste ske på heltid och varken lönen eller anställningsvillkoren ska vara sämre än svensk kollektivavtal eller praxis i branschen eller yrket.

Personer från länder utanför EU/EES som vill arbeta i Sverige behöver ansöka om arbetstillstånd. För att få arbetstillstånd i Sverige krävs att man har ett giltigt pass, arbetet ska ha utlysts på bland annat Arbetsförmedlingens platsbank i tio dagar och att man har blivit erbjuden ett arbete innan man kommer till Sverige. Vidare krävs månadslönen ska uppgå till minst 13 000 kronor och varken lönen eller anställningsvillkoren ska vara sämre än svensk kollektivavtal eller praxis i branschen eller yrke.

I de flesta fall får personen arbetstillstånd för tiden som anställningen gäller, men aldrig längre än passets giltighetstid. Tillstånden kan beviljas för högst två år i taget och sedan förnyas. Efter fyra år kan man ansöka om permanent uppehållstillstånd för arbete. Migrationsverket ansvarar för att kontrollera om anställningsvillkoren har uppfyllts. 

Under 2019 kom arbetskraftsinvandrare till Sverige främ från Thailand och Indien. De två överlägset vanligaste yrkesgrupperna som arbetskraftsinvandrare år 2019 var bärplockare följt av It-specialister. Läs mer på sidan 91 i den nya utgåvan av Migrationsinfo.

Rätt svar fråga 11 

1. 63,7 procent och 75,7 procent
X. 57,3 procent och 62,5 procent
2. 67,3 procent och 80,5 procent

Sysselsättningsgraden visar hur stor andel av befolkningen mellan 20–64 år som är sysselsatt. År 2019 var sysselsättningen för hela befolkningen 82,1 procent för åldrarna 20–64 år. För inrikes födda var sysselsättningsgraden 86,2 procent och för utrikes födda 69,8 procent. Det innebär ett gap på 16,4 procentenheter mellan inrikes och utrikes föddas sysselsättningsgrad som kvarstått trots att sysselsättningen ökat för båda grupperna under de senaste tio åren. 

Bland utrikes födda kvinnor var sysselsättningsgraden 63,7 procent 2019 och bland utrikes födda män var den 75,7 procent. Inrikes födda kvinnors sysselsättningsgrad var 85 procent och bland inrikes födda män var den 87,2 procent. Det är större skillnad mellan könen för utrikes föddas sysselsättningsgrad än för inrikes födda män och kvinnor. Samtidigt är sysselsättningen hög för inrikes födda kvinnor i jämförelse med andra OECD-länder, vilket bidrar till att skillnaden mellan inrikes och utrikes födda kvinnor är större än i många andra länder. Läs mer på sidan 105 i den nya utgåvan av Migrationsinfo.

Bra jobbat! 11 av 11 frågor besvarade. Vill du lära dig mer? Beställ boken här!