Ett år efter avtalet mellan EU och Turkiet

Senast ändrad 30 March 2017

Nu är det ett år sedan EU slöt ett avtal med Turkiet för att stärka unionens yttre gränser och på så sätt stoppa båtflyktingar. Avtalet kritiserades tidigt och sedan det slöts har det inrikespolitiska läget i Turkiet blivit alltmer oroligt och landet och har haft svårt att leva upp till de krav som EU ställer i avtalet.

Avtalet i korthet

Under migrationsåret 2015 ansökte totalt 1,3 miljoner personer om asyl i EU1 idag lever över 3 miljoner flyktingar i Turkiet.2 Om avtalet skulle rivas upp finns en överhängande risk att många kommer ta sig till Europa igen. Migrationsöverenskommelsen mellan EU och Turkiet innebär att alla nya irreguljära migranter som kommer från Turkiet till de grekiska öarna efter den 20 mars 2016 ska skickas tillbaka till Turkiet. Avtalet ligger enligt EU i linje med EU-rätt och internationell rätt. Man menar att inga kollektiva utvisningar kommer att ske, samt att flyktingarna skyddas av den så kallade “non-refoulement principen”3 vilket innebär att man inte får utvisa eller avvisa flyktingar till platser som anses farliga.4 Enligt EU syftar avtalet till att skapa ordning i det tidigare livsfarliga kaoset på Egeiska havet mellan Turkiet och Grekland. Genom avtalet avråder man flyktingar från att söka sig till EU på osäkra sätt och minskar därigenom dödsfallen samtidigt som myndigheter i Grekland får bättre möjligheter att genomföra ett ordnat mottagande.5 Vidare menar EU-kommissionen i sin utvärdering att avtalet hittills har fått önskad effekt och dödsfallen har minskat markant. 6

Läs mer om avtalet med Turkiet
Läs mer om irreguljär migration

Skarp kritik mot avtalet från flera människorättsorganisationer

Dessa försäkringar från EU:s sida står i skarp kontrast till den kritik som har riktats mot avtalet från flera människorättsorganisationer.7 Kritiken mot avtalet riktas för det första mot effekterna av avtalet, man anser att avtalet skapar lidande för alla de flyktingar som hålls i läger på grekiska öar i väntan på att återsändas till Turkiet. För det andra kritiseras utformningen av avtalet. Inom avtalet anses Turkiet vara ett säkert land att sända tillbaka asylsökande till. Genom denna tolkning kan asylsökande som anländer till EU via Turkiet återsändas till Turkiet utan att det strider mot non-refoulement principen. Samtidigt menar man att asylsökande hittills inte återsänts till Turkiet på dessa grunder utan på grund av att de saknar asylskäl, inte sökt asyl eller återtagit sin asylansökan,8 vilket även bekräftas av Europeiska kommissionen.9 Vidare pekar Internationella räddningskommittén (IRC), Norwegian Refugee Council och Oxfam i en nyligen utkommen gemensam rapport på stora brister i mottagandet på de grekiska öarna. Rapporten menar bland annat att rutiner inte har utarbetats innan avtalet implementerades vilket hotar rättssäkerheten. 10

Visumfrihet för turkiska medborgare

I gengäld för att Turkiet tar emot och stoppar flyktingar från att resa över Medelhavet till Europa, har EU gått med på ett antal punkter. Bland dessa punkter ingår att ta bort kravet på visum för inresa till EU för turkiska medborgare senast i slutet av juni 2016. Visumfrihet införs under förutsättning att Turkiet uppfyller vissa krav, bland annat migrations- och gränsbevakning för att förhindra att människor på flykt ska kunna ta sig in i landet, giltiga resedokument som överensstämmer med EU:s regelverk, att grundläggande rättigheter respekteras samt förebygga och motverka organiserad brottslighet, terrorism och korruption.11 EU förband sig i och med avtalet också att ge 3 miljarder euro till Turkiet för att hjälpa flyktingar i landet. EU kommer att ge ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018.12 Som en del i avtalet har Turkiet även krävt att förhandlingarna om ett turkiskt EU-medlemskap ska återupptas.13 I början av 2017 hade Turkiet fortfarande inte levt upp till alla punkter i avtalet och turkiska medborgare måste fortsättningsvis söka visum för att komma in i EU.14

Statskuppsförsök och omdiskuterad konstitutionsändring

Efter statskuppsförsöket den 15 juli 2016 mot Turkiets president har Turkiet infört undantagstillstånd. Detta innebär att myndigheter får utökade befogenheter vilket har använts till att fängsla personer som den turkiska regeringen anser ligga bakom kuppförsöket. Turkiet har sedan dess fängslat 34 000 journalister, oppositionspolitiker, soldater, domare, åklagare, poliser, med flera. 375 icke-statliga organisationer, däribland kvinnorättsorganisationer och humanitära organisationer.15 Denna utveckling har fört Turkiet bort från de mål som landet måste uppfylla innan landets medborgare ska få resa till EU utan visum. Mellan sista månaderna i 2015 och sista månaderna 2016 har antalet asylsökande till EU ökat med 228 procent.16 I Sverige har under 2016 antalet turkiska medborgare som ansökt om asyl ökat från 253 personer 2015 till 738, en ökning på närmare 200 procent. 17 I Turkiet planeras en folkomröstning äga rum den 16 april 2017 och på bordet ligger förslag om en ny konstitution som skulle förflytta avsevärt mycket makt från parlamentet till presidenten. Europarådets Venedigkommission kritiserar konstitutionsförslaget och folkomröstningen och menar att det i och med de arresteringar av journalister och nedläggningen av flertalet medier innebär att förutsättningarna för en mångsidig debatt om förslaget till ny konstitution inte kan föras. 18

Avtalets framtid

Sedan avtalet mellan EU och Turkiet trädde i kraft har turkiska regeringen vid ett flertal tillfällen hotat att säga upp avtalet, som har ansetts kunna utnyttjas av Turkiet som påtryckningsmedel på EU och hittills skett i form av olika politiska utspel. Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan hotade att säga upp avtalet med EU efter att Nederländerna och Tyskland inte tillåtit turkiska ministrar att kampanja i de respektive länderna inför den kommande folkomröstningen i Turkiet om en ny konstitution.19 Trots detta ligger avtalet fortsättningsvis fast. Även förhandlingarna om ett framtida turkiskt medlemskap i EU, som är ett led i migrationsavtalet, kritiseras.20 Enskilda EU-kommissionärer och flera grupper i EU-parlamentet ställer sig kritiska till förhandlingarna och menar att Turkiet tydligt visar att man inte är villig att ställa upp på de krav EU ställer på landet för att förhandlingar om ett medlemskap ska vara aktuellt. 21

  1. Eurostat: Asylum and first time asylum applicants by citizenship, age and sex (Annual aggregated data (rounded)
  2. Europeiska kommissionen: Turkey: Refugee crisis
  3. Europeiska kommissionen: Implementing the EU-Turkey Agreement – Questions and answers
  4. Non-refoulement är en internationell princip som innebär att man inte får utvisa eller avvisa asylsökande till länder där de är i fara eller på grund av deras etniska tillhörighet, religion, sexuell läggning med mera.
  5. Europeiska kommissionen: EU-Turkey Statement: Progress Report September 2016
  6. Europeiska kommissionen: Fifth Report on the Progress made in the implementation of the EU-Turkey Statement, s. 2
  7. Human Rights Watch: Q&A: Why the EU-Turkey Deal is No Blueprint
  8. Human Rights Watch: Q&A: Why the EU-Turkey Deal is No Blueprint
  9. Europeiska kommissionen: Fifth Report on the Progress made in the implementation of the EU-Turkey Statement, s. 5
  10. Internationella räddningskommittén, Norwegian Refugee Council & Oxfam: The Reality of the EU-Turkey Statement
  11. EU: Visa-avtalet mellan EU och Turkiet (2016-03-16)
  12. Europeiska rådet: Uttalande från EU och Turkiet 18e mars 2016
  13. Europaportalen; Genombrott i flyktingkrisen: migranter ska skickas tillbaka till Turkiet (2016-03-08)
  14. Europeiska kommissionen: Fifth Report on the Progress made in the implementation of the EU-Turkey Statement, s. 9-10
  15. Amnesty International: Årsrapport: Europa och Centralasien
  16. Europol: First time asylum applicants in the EU-28 by citizenship, Q4 2015 – Q4 2016
  17. Migrationsverket: Asylsökande till Sverige under 2000 – 2016
  18. Venedigkommissionen: Turkey – Opinion on the amendments to the Constitution adopted by the Grand National Assembly on 21 January 2017 and to be submitted to a National Referendum on 16 April 2017, adopted by the Venice Commission at its 110th Plenary Session (Venice, 10-11 March 2017), s. 7
  19. Europaportalen: Turkiet trappar upp konflikten med EU
  20. EU-rådet, Europeiska rådet: Uttalande från EU och Turkiet den 18 mars 2016
  21. Europaportalen: Krav att avbryta turkiska medlemskapsförhandlingar