Frågor & svar

Hur många utvisades 2017?

Under 2017 avgjordes totalt 66 301 asylärenden. Av dessa fick 27 205 uppehållstillstånd och 30 802 fick avslag.1

Regeringen kan inte lova att utvisa ett visst antal asylsökande. Varken regeringen eller riksdagen har rätt att besluta om hur många som får komma in i landet eller hur många som ska skickas ut ur landet. Det är upp till Migrationsverket att göra en individuell bedömning av varje asylsökandes asylskäl.

Hur mycket pengar får nyanlända personer som fått asyl?

Personer som har fått uppehållstillstånd, som asylsökande och deras anhöriga, omfattas av etableringslagen. Det innebär att de har rätt att få etableringsinsatser utifrån en etableringsplan i högst två år. Nyanlända som medverkar till upprättande av en etableringsplan, eller deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan, har rätt till ersättning. För att få full ersättning krävs deltagande på heltid i svenskundervisning, arbetsförberedande insatser och samhällsorientering.

Etableringsersättningen varierar beroende på i vilken utsträckning den nyanlända deltar i eatbleringsplanen. Vid deltagande på heltid ligger ersättningen på 308 kr per dag, fem dagar i veckan.

  • 100 procent = 308 kr/dag
  • 75 procent = 231 kr/dag
  • 50 procent = 154 kr/dag
  • 25 procent = 77 kr/dag

Etableringstillägg

En nyanländ som får etableringsersättning och har barn som bor hemma kan även få etableringstillägg. Barnen måste vara under 20 år, vara bosatta och folkbokförda i samma bostad, stå eller har stått under den nyanländas vårdnad och inte försörja sig själva. Storleken på etableringstillägget beror på antal barn och barnens ålder.

  • 800 kr/månad per barn under 11 år
  • 1500 kr/månad per barn från 11 år

Som mest går det att få etableringstillägg för tre barn. Om en person har fler än tre barn räknas de tre äldsta. Etableringstillägget är maximalt 4500 kr/månad.

Bostadsersättning

Nyanlända som bor ensamma i egen bostad har möjlighet att få bostadsersättning. Om man delar bostad eller är inneboende hos någon har man inte rätt till bostadsersättning. Det är även möjligt att få bostadsersättning om man har barn som bara bor hos en ibland.

3 900 kr/månad är det maximala belopp som betalas ut i bostadsersättning. Bostadsersättningen är lika mycket som hyran minus 1 800 kr och kan som mest uppgå till det maximala beloppet. Om man får bostadsbidrag eller bostadstillägg kan man få mindre än så.

Tillgång till samma välfärdsrättigheter som andra svenskar

Personer som har uppehållstillstånd i Sverige omfattas också av samma rättigheter till välfärdssystemet som alla andra svenskar.

Läs mer om etableringsersättningen

Vem får asyl i Sverige?

Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) här, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord.

Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention. Det betyder att Sverige ska pröva varje persons ansökan om asyl individuellt. I den individuella prövningen ingår att ta hänsyn till sökandens kön och sexuella läggning; om den sökande exempelvis är homo- eller bisexuell eller är en transperson. Sverige ska ge uppehållstillstånd till den som är flykting enligt FN-konventionen eller den som är alternativt skyddsbehövande i enlighet med EU:s gemensamma regler.

Flykting

Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU:regler är du flykting om du har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp.

Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter. Det kan också vara så att myndigheterna inte kan eller vill ge skydd mot förföljelse från enskilda personer eller grupper. Den som får uppehållstillstånd som flykting kan begära att få en flyktingstatusförklaring; en internationellt erkänd status grundad på både FN:s flyktingkonvention och EU-regler.

Även den som inte är flykting enligt FN:s flyktingkonvention kan ha rätt till uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Det finns två kategorier av skyddsbehövande i utlänningslagen: alternativt skyddsbehövande (enligt EU-regler) och övriga skyddsbehövande (enligt svensk lag)

Alternativt skyddsbehövande

Som alternativt skyddsbehövande bedöms den som löper risk att straffas med döden; löper risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller; som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.

Synnerligen ömmande omständigheter i undantagsfall

Asylsökande kan undantagsvis beviljas uppehållstillstånd, trots att de inte behöver skydd mot förföljelse. Det handlar då om synnerligen ömmande omständigheter, som är direkt knutna till deras personliga förhållanden. Dessa förhållanden kan vara synnerligen allvarligt hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. En samlad bedömning av sådana omständigheter kan leda till uppehållstillstånd. För barn gäller att uppehållstillstånd kan beviljas om det föreligger särskilt ömmande omständigheter.

Enligt den tillfälliga lagen ska sådana uppehållstillstånd endast beviljas om det annars skulle strida mot Sveriges konventionsåtaganden, till exempel Europakonventionen.

Läs mer om skyddsskälen och asylsökande i Sverige

Färre möjligheter till skydd efter den tillfälliga lagen

Genom den tillfälliga lagen har asylinvandringen till Sverige begränsats. Sveriges asylregler motsvarar EU:s miniminivå för asylmottagande. Lagen innebär att kategorin Övriga skyddsbehövande inte utgör skäl för uppehållstillstånd i Sverige så länge den tillfälliga lagen gäller. Kategorin Synnerligen ömmande omständigheter kan endast ge uppehållstillstånd om så krävs enligt Sveriges konventionsåtaganden. Det innebär också att tillfälliga uppehållstillstånd numera är huvudregel, till skillnad från permanenta.

Läs mer om den tillfälliga lagen här.

Hur många asylsökande kommer till Sverige varje vecka?

Under 2017 kom det cirka 500 nya asylsökande i veckan1 och under de första fyra månaderna 2018 sammanlagt 400-450.2 Detta att jämföra med nästan 10 000 nya asylsökande per vecka under oktober månad 2015. Det är alltså betydligt färre personer som söker asyl i Sverige i dag än under hösten 2015. Totalt kom 162 877 asylsökande till Sverige 20153  och 2016 var antalet asylsökande 28 939.4 2017 kom däremot 25 666 asylsökande till Sverige.

Jämfört med 2015 har andelen kvinnor ökat och andelen ensamkommande barn minskat. Av totalt 25 666 asylsökande 2017 var 10 031 kvinnor och 1336 ensamkommande barn.5

Läs mer om asylsökande i Sverige

Hur ser fördelningen ut mellan könen bland de som invandrar?

År 2017 invandrade och folkbokfördes 144 486 personer till Sverige, 54 procent var män och 46 procent kvinnor. Av det totala antalet kom  92 225 personer, det vill säga ca 64 procent, från länder utanför EU/EES. Den största gruppen var personer med anhörigskäl vilken utgjorde drygt 40 procent och av dessa var knappt hälften anhöriga till tidigare invandrade personer som har fått asyl. 1 Bland flyktingar och arbetskraftsinvandrare återfinns fler män än kvinnor men bland anhöriginvandrare är kvinnor vanligare än män. Varefter flyktinginvandringen minskar och följs av en anhöriginvandring minskar därför överskottet av män.2

Av de asylsökande som kom till Sverige under 2017 var 39 procent kvinnor, detta jämfört med 29 procent 2015. De fyra första månaderna 2018 var 39 procent av de nya asylsökande kvinnor.3 Fördelningen av asylsökanden utifrån kön i Europa visar att något fler män än kvinnor sökte asyl 2017, då kvinnor utgjorde 48 procent av de totala antal sökande.4 Av de syrier som kom till Sverige 2017 var 48 procent kvinnor, jämfört med 36 procent under 2015. 5

Har ensamkommande barn rätt till återförening med syskon?

Om uppehållstillstånd beviljas som flykting eller annan skyddsbehövande har barn/ungas föräldrar rätt till uppehållstillstånd i Sverige enligt 5 kap. 3 § 4 UtlL.1 Föräldrar och syskon kan återförenas med det ensamkommande barnet i Sverige om barnet:

  1. är ogift och under 18 år,
  2. har kommit till Sverige utan föräldrar eller annan vårdnadshavare eller lämnats ensamt efter ankomsten till Sverige, och
  3. har fått permanent uppehållstillstånd grundat på asylskäl eller (om barnet har sökt asyl efter den 24 november 2015) fått tidsbegränsat uppehållstillstånd som flykting.2  

Syskons anknytning prövas i första hand till föräldrarna, och inte till barnet, under förutsättning att föräldrarna får uppehållstillstånd här.

Om barnet har beviljats ett tillfälligt uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande, kan föräldrar och syskon normalt inte återförenas med barnet i Sverige till följd av den tillfälliga lagen.3

Om barnet fått uppehållstillstånd i Sverige så är det Socialtjänsten som ansvarar för efterforskning och återförening med familjemedlemmar, utifrån 1 kap. 2 § i Socialtjänstlagen.4 Det ligger dock på vårdnadshavaren, alltså familjehemmet i Sverige, att uppmärksamma Socialtjänsten på att barnet vill återförenas med sina syskon och att framföra krav på att de gör efterforskningar och arbetar för en återförening. En begäran om åtgärder ska skriftligen skickas till Socialtjänsten som då måste besvara begäran.

EU:s direktiv om miniminormer för mottagande av asylsökande anger att EU:s medlemsstater ska försöka spåra familjemedlemmar till barn och unga utan medföljande vuxen så snabbt som möjligt.5 Utgångspunkten i Dublinförordningen vad gäller prövning av barns asylansökan är att familjegemenskapen ska respekteras. Som huvudregel ska därför ett EU-land som har beviljat uppehållstillstånd på grund av asylskäl eller som redan har en pågående asylprocess för någon som tillhör ett ensamkommande barns kärnfamilj (make/maka/sambo/barn under 18 år) även ansvara för ett asylsökande ensamkommande barnets prövning om det är för barnets bästa.6 Syskon över 18 räknas inte in i kärnfamiljen.

Läs mer om anhöriginvandring
Läs mer om Dublinförordningen

Om du har frågor och behöver hjälp med familjeåterförening kan du kontakta Röda Korset 

Stämmer det att ensamkommande barn får efterlevandestöd?

Endast barn som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige och antas komma att vistas här i mer än ett år har rätt till ekonomiskt stöd om föräldrarna inte kan bidra till deras försörjning. Efter införandet av de tidsbegränsade uppehållstillstånden för skyddsbehövande nekas många barn rätten till efterlevandestöd även om föräldrarna är avlidna.

De barn som beviljats permanent uppehållstillstånd eller tillfälligt uppehållstillstånd på mer än ett år har rätt till efterlevandestöd. Barnet kan få 1 493 kronor per månad om en förälder är avliden. Om båda föräldrarna är avlidna blir beloppet 2 987 kronor per månad. Detta betalas ut av Pensionsmyndigheten. Detta belopp justeras mot bidraget som barnet får från kommunen. Detta innebär att om efterlevandestöd betalas ut så kommer barnets stöd från kommunen att minskas med motsvarande belopp. Detsamma gäller underhållsstöd från Försäkringskassan. Efterlevandestödet betalas som längst ut till det att barnet är 20 år.

När det gäller retroaktiv ersättning gäller följande: Ersättning betalas endast ut från den dagen barnet fått uppehållstillstånd. Föräldern kan ansöka om ersättning från Pensionsmyndigheten först när uppehållstillståndet beviljats och barnet och föräldern har fått sina personnummer. Detta tar i dagsläget mellan 9 och 19 månader. 1 För ensamkommande barn tar det ännu längre tid eftersom dessa barn måste tilldelas en särskild förordnad vårdnadshavare innan ansökan om förmåner kan påbörjas. Handläggningstiden för att tilldela särskild förordnad vårdnadshavare till ensamkommande barn varierar från kommun till kommun. Detta gör att Pensionsmyndigheten i vissa fall beviljar höga belopp retroaktivt, upp till två år efter att barnet fått rätt att vara i Sverige. Innan beloppen betalas ut dras kommunens bidrag av. Efterlevandestöd betalas alltid ut till den särskilt förordnade vårdnadshavaren.2

Läs mer om efterlevandestöd till flyktingbarn på pensionsmyndighetens hemsida.

Är utrikes födda överrepresenterade i brottsstatistiken?

Utrikes födda har varit överrepresenterade i brottsstatistiken under minst 40 år och under denna tid har invandringen till Sverige sett mycket olika ut både när det gäller typ av invandring(arbetskrafts-, asyl- och anhöriginvandring) och från vilka länder utrikesfödda huvudsakligen kommit ifrån.

Enligt forskningen beror denna överrepresentation på tre faktorer:

  • Socioekonomiska faktorer och levnadsförhållanden i Sverige
  • Förhållanden kopplade till ursprungslandet
  • Diskriminering inom rättsväsendet

Troligen orsakas överrepresentationen av alla dessa faktorer, men ny forskning visar att grundorsaken är socioekonomiska faktorer och dåliga i levnadsförhållanden i Sverige. Dessa faktorer är viktiga faktorer för att förklara kriminalitet generellt, inte bara för utrikes födda.

Läs mer om kriminalitet bland utrikes födda här.

Här kan du även läsa om internationell forskning om kriminalitet bland utrikes födda.

 

Hur många kommer som anhöriginvandrare till Sverige?

2017 fick 48 046 personer uppehållstillstånd som anhöriga i Sverige. Inom denna grupp omfattas uppehållstillstånd som har beviljats för adoption, anhöriga till personer som har fått uppehållstillstånd på asylgrunder, barn födda i Sverige till förälder med permanent uppehållstillstånd samt övriga. Av dessa var ungefär 40 procent anhöriga till personer som har fått uppehållstillstånd på asylgrunder. Utöver dessa 48 046 personer fick 12 233 personer uppehållstillstånd som anhöriga till personer som har invandrat av arbetsmarknadsskäl.1 Under de fyra första månaderna 2018 har 15 830 personer beviljats uppehållstillstånd som anhöriga i Sverige.2

I och med den tillfälliga lagen som infördes i juli 2016 så har asylsökande en kraftigt begränsad möjlighet till familjeåterförening.

Bland flyktingar och arbetskraftsinvandrare återfinns fler män än kvinnor men bland anhöriginvandrare är kvinnor vanligare än män. Varefter flyktinginvandringen minskar och följs av en anhöriginvandring minskar därför överskottet av män.3

Läs mer om den tillfälliga lagen
Läs mer om anhöriginvandring

 

Hur många i Sverige är födda i ett annat land?

I slutet av 2017 bestod ungefär 18 procent av Sveriges befolkning av utrikes födda. Av dessa kom 13 procent från Finland, Norge, Danmark eller Island. Länge har det vanligaste födelselandet varit Finland. 2017 var Syren dock de vanligaste födelselandet med 9 procent och strax därefter kom andel personer födda i Finland med 8 procent.1

Statistiska centralbyrån redovisar även statistik om så kallad utländsk bakgrund, vilket syftar på personer som är utrikes födda eller har två utrikesfödda föräldrar. Andelen medborgare med utländsk bakgrund är drygt 24 procent av hela Sveriges befolkning.  2017 fanns det drygt 2,4 miljoner personer med utländsk bakgrund vilket är nästan 119 000 personer fler än året innan. Detta beror på att 68 898 personer från mer än 160 länder blev nya svenska medborgare, en ökning med 14 procent jämfört med 2016, med anledning av de senaste årens höga invandring. En stor del av ökning beror på de senaste årens stora invandring från Syrien.2

Läs mer om vilka länder vår utrikes födda befolkning kommer från

Hur mycket pengar får flyktingar?

Personer som söker asyl i Sverige och inte själva kan försörja sig har rätt till ekonomiskt stöd medan de väntar på beslut. Ersättningen sätts in på ett bankkort från Migrationsverket. Det ekonomiska stödet består av dagersättning, särskilt bidrag och bostadsersättning:

Dagersättning

Bor den sökande på en av Migrationsverkets anläggningar där fri mat ingår är dagersättningen:
24 kr/dag för vuxna ensamstående
19 kr/dag per person för vuxna som delar hushåll
12 kr/dag för barn t.o.m. 17 år (fr.o.m. tredje barnet halveras bidraget)

Har den sökande eget hushåll och sköter matinköpen själv är dagersättningen:
71 kr/dag för vuxna ensamstående
61 kr/dag och person för vuxna som delar hushållskostnader
37 kr/dag för barn upp till 3 år
43 kr/dag för barn 4–10 år
50 kr/dag för barn 11–17 år (fr.o.m. tredje barnet halveras bidraget

Förutom mat ska dagersättningen också räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.

Rätten till dagersättningen upphör vid beslut om avvisning eller utvisning och beslutet har börjat gälla eller när tidsfristen för frivillig avresa har tagit slut. Detta gäller dock inte för de med barn under 18 år.

Dagersättningen kan sänkas om den asylsökande inte medverkar till att klarlägga sin identitet, försvårar utredning genom att hålla sig undan eller att den asylsökande inte samarbetar till att förbereda hemresa vid ett avvisning- eller utvisningsbeslut.

Särskilt bidrag

Om den asylsökande har ett mycket starkt behov av något som inte täcks av dagersättningen går det att ansöka om särskilt bidrag för det. Migrationsverket gör alltid en individuell bedömning av behovet. Detta kan till exempel vara varma vinterskor, en barnvagn eller glasögon.

Bostadsersättning

När den asylsökande har fått ett arbete eller ett erbjudande om arbete, går det att ansöka om bostadsersättning. Dock enbart om anställningstiden är längre än tre månader och du måste flytta till en ort där Migrationsverket inte har några bostäder att erbjuda. Bostadsersättningen är: 850 kr/månad för familjer och 350 kr/månad för ensamstående.1

Läs mer om ekonomiskt stöd till asylsökande

Varför skiljer sig statistiken om sysselsättning så mycket?

När man pratar om sysselsättning använder man en rad olika begrepp, såsom sysselsättningsgrad, förvärvsarbetande, arbetslösa och personer utanför arbetskraften. Nedan följer begreppsskillnaderna.

Sysselsättningsgrad är andelen förvärvsarbetande av den totala befolkningen.
Förvärvsarbetande är personer som är folkbokförda i Sverige den 31 december undersökningsåret och som har klassats som förvärvsarbetande i november i samband med SCB:s avgränsning av förvärvsarbete. Även personer som är folkbokförda i Sverige och som arbetar i svenska företag utomlands eller på havet ingår.
Ej förvärvsarbetande är personer som inte har klassats som förvärvsarbetande vid SCB:s avgränsning av förvärvsarbete. Barn under 16 år är ej förvärvsarbetande. Personer som ingår i den populationen genom att vara folkbokförda i Sverige men har sitt förvärvsarbete förlagt till annat land i ett icke svenskägt företag som ej förvärvsarbetande. Anledningen till detta är att personen i fråga saknar svensk kontrolluppgift.1
Arbetslösa är andelen ej i förvärvsarbete av den totala arbetskraften och som aktivt söker arbete.
Personer utanför arbetskraften utgör den del av befolkningen som varken är sysselsatta eller arbetslösa.

Utrikes föddas sysselsättning underskattas
Vad som också är viktigt att ha i åtanke när det gäller statistik kring utrikes föddas sysselsättning är att den registerbaserade statistiken som ofta används är problematisk då utvandring inte registreras i sin rätta omfattning och sysselsättningen bland utrikes födda därför underskattas. Dels finns många som utvandrat kvar registrerade som bosatta i Sverige och icke sysselsatta. Dels snedvrids statistiken, särskilt på regional nivå, på grund av fel eller icke-registrering: t.ex. i universitetsstäder där utländska studenter registreras som icke sysselsatta och i Malmö där många arbetar i Köpenhamn.

Bland utrikes födda uppgick antalet antalet sysselsatta till 965 000 personer 2017, en ökning med med 77 000 från föregående år. Antal utrikes födda i arbetskraften uppgick 2017 till 1 136 000 personer.2

Läs mer om sysselsättningen bland utrikes födda

Vem validerar utländska utbildningar?

Det är myndigheten Universitets-och högskolerådet (UHR) som ansvarar för bedömningen av utländsk gymnasieutbildning, eftergymnasial yrkesutbildning och akademisk utbildning. Validering är ett samlingsbegrepp för olika sätt att lyfta fram en persons kompetens, detta genom att UHR bland annat gör en bedömning av den utländska utbildningen. Till exempel görs en bedömning av personens formella utbildning och dokument som visar att personen just har gått det utbildningen.

För vissa yrken finns det branschspecifika valideringsprocesser, till exempel läkare, sjuksköterska eller lärarlegitimation.

Den genomsnittliga handläggningstiden för en bedömning är i dagsläget cirka 5−8 månader för högskoleutbildning, 6–10 månader för eftergymnasial yrkesutbildning och 2−4 månader för gymnasial utbildning.1

Får invandrare barnbidraget och föräldrapenningen retroaktivt?

Barnbidraget gäller för barn boende i Sverige upp till 16 år och betalas inte ut retroaktivt till nya svenskar. Ensamkommande barn som söker uppehållstillstånd i Sverige blir tilldelad en god man. Det finns inget lagstöd för att betala ut barnbidrag till den gode mannen. Om barnet beviljats uppehållstillstånd ska den gode mannen ersättas av en särskilt förordnad vårdnadshavare, vårdnadshavaren kan sedan få barnbidrag från och med månaden efter att vårdnadshavaren fick vårdnaden.1

Föräldrapenning är pengar föräldrar får för att kunna vara hemma med sitt barn i stället för att arbeta, söka arbete eller studera. I maj 2017 beslutade riksdagen om en begränsad föräldrapenning för nyanlända med barn över ett år. Skälet till beslutet är att föräldrarna ska kunna etablera sig i samhället tidigare samt att få bort den tidigare överkompensationen. De gamla reglerna ledde till att det uppstod en överkompensation i förhållande till det behov av ledighet och ersättning som föräldrar med äldre barn har, där utrikes födda med äldre barn fick tillgång till samma antal dagar som om barnet vore nyfött.

Sedan den 1 juli 2017 har föräldrar därför rätt 200 dagar om barnet blir bosatt i Sverige under sitt andra levnadsår. Om barnet blir bosatt i Sverige efter det andra levnadsåret har föräldrarna rätt till 100 dagar. Föräldrar till barn som är yngre än ett år har samma rättighet som tidigare: föräldrapenning i 480 dagar.2  

Vilken sjukvård har migranter rätt till?

Alla asylsökande och papperslösa har rätt till vård som inte kan anstå. Personer som uppehåller sig i Sverige utan uppehållstillstånd har även rätt till akut sjuk- och tandvård, mödrahälsovård, vård vid abort och graviditet, preventivmedelsrådgivning och vård i samband med smittsam sjukdom. Landstingen kan erbjuda vård i större omfattning än vad som anges i regelverken.

Asylsökande blir erbjudna en kostnadsfri hälsoundersökning vid ankomst till Sverige och papperslösa och gömda får samma erbjudande när de uppsöker vård.1  

Barn under 18 år har dessutom rätt till sjukvård på samma villkor som andra barn och ungdomar i Sverige oavsett medborgarskap (svenska barn har dock rätt till fri tandvård upp till de fyller 20 år), det vill säga utan kostnad. Det gäller både asylsökande, gömda och papperslösa barn.2  

Läs mer om tillgång till vård