Frågor & svar

Hur många utvisades 2016?

Under 2016 avgjordes totalt 111 979 asylärenden. Av dessa fick 67 258 uppehållstillstånd och 19 669 fick avslag. 1

Regeringen kan inte lova att utvisa ett visst antal asylsökande. Varken regeringen eller riksdagen har rätt att besluta om hur många som får komma in i landet eller hur många som ska skickas ut ur landet. Det är upp till Migrationsverket att göra en individuell bedömning av varje asylsökandes asylskäl.

Inrikesminister Anders Ygeman presenterade en uppskattning av hur många som skulle utvisas under 2016, ungefär 60 000 – 80 000 personer. Den uppskattningen är baserades på tidigare bifallsprognoser som gjorts av Migrationsverket. Men detta var alltså inget löfte.2

Hur mycket pengar får nyanlända personer som fått asyl?

Personer som har fått uppehållstillstånd, som asylsökande och deras anhöriga, omfattas av etableringslagen. Det innebär att de har rätt att få etableringsinsatser utifrån en etableringsplan i högst två år. Nyanlända som medverkar till upprättande av en etableringsplan, eller deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan, har rätt till ersättning. För att få full ersättning krävs deltagande på heltid i svenskundervisning, arbetsförberedande insatser och samhällsorientering.

Etableringsersättningen varierar beroende på i vilken utsträckning den nyanlända deltar i eatbleringsplanen. Vid deltagande på heltid ligger ersättningen på 308 kr per dag, fem dagar i veckan.

  • 75 procent = 231 kr/dag
  • 50 procent = 154 kr/dag
  • 25 procent = 77 kr/dag

Etableringstillägg

En nyanländ som får etableringsersättning och har barn som bor hemma kan även få etableringstillägg. Barnen måste vara under 20 år, vara bosatta och folkbokförda i samma bostad, stå eller har stått under den nyanländas vårdnad och inte försörja sig själva. Storleken på etableringstillägget beror på antal barn och barnens ålder.

  • 800 kr/månad per barn under 11 år
  • 1500 kr/månad per barn från 11 år

Som mest går det att få etableringstillägg för tre barn. Om en person har fler än tre barn räknas de tre äldsta. Etableringstillägget är maximalt 4500 kr/månad.

Bostadsersättning

Nyanlända som bor ensamma i egen bostad har möjlighet att få bostadsersättning. Om man delar bostad eller är inneboende hos någon har man inte rätt till bostadsersättning. Det är även möjligt att få bostadsersättning om man har barn som bara bor hos en ibland.

3 900 kr/månad är det maximala belopp som betalas ut i bostadsersättning. Bostadsersättningen är lika mycket som hyran minus 1 800 kr upp till det maximala beloppet. Det går inte att få bostadsersättning om hyran överstiger 5 700 kr/månad.

Tillgång till samma välfärdsrättigheter som andra svenskar

Personer som har uppehållstillstånd i Sverige omfattas också av samma rättigheter till välfärdssystemet som alla andra svenskar.

Läs mer om etableringsersättningen

Vem får asyl i Sverige?

Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) här, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord.

Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention. Det betyder att Sverige ska pröva varje persons ansökan om asyl individuellt. I den individuella prövningen ingår att ta hänsyn till sökandens kön och sexuella läggning; om den sökande exempelvis är homo- eller bisexuell eller är en transperson. Sverige ska ge uppehållstillstånd till den som är flykting enligt FN-konventionen men också till “alternativt skyddsbehövande” i enlighet med EU:s gemensamma regler samt till övriga skyddsbehövande enlighet med den nationella utlänningslagen.

Vem är flykting?

Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU:regler är du flykting om du har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp.

Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter. Det kan också vara så att myndigheterna inte kan eller vill ge skydd mot förföljelse från enskilda personer eller grupper. Den som får uppehållstillstånd som flykting kan begära att få en flyktingstatusförklaring; en internationellt erkänd status grundad på både FN:s flyktingkonvention och EU-regler.

Även den som inte är flykting enligt FN:s flyktingkonvention kan ha rätt till uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Det finns två kategorier av skyddsbehövande i utlänningslagen: alternativt skyddsbehövande (enligt EU-regler) och övriga skyddsbehövande (enligt svensk lag)

Alternativt skyddsbehövande

Som alternativt skyddsbehövande bedöms den som löper risk att straffas med döden; löper risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller; som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.

Övriga skyddsbehövande

Övriga skyddsbehövande är en kategori som enbart finns i den svenska utlänningslagen; den saknar motsvarighet i internationella konventioner och EU-rätten. En asylsökande kan bli bedömd som övrigt skyddsbehövande om han eller hon inte kan återvända till hemlandet på grund av väpnad konflikt eller på grund av svåra motsättningar i hemlandet; känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp; eller inte kan återvända till hemlandet på grund av miljökatastrof.

Synnerligen ömmande omständigheter i undantagsfall

Asylsökande kan undantagsvis beviljas uppehållstillstånd, trots att de inte behöver skydd mot förföljelse. Det handlar då om synnerligen ömmande omständigheter, som är direkt knutna till deras personliga förhållanden, som synnerligen allvarligt hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. En samlad bedömning av sådana omständigheter kan leda till uppehållstillstånd. För barn gäller att uppehållstillstånd kan beviljas om det föreligger särskilt ömmande omständigheter.

Läs mer om skyddsskälen och asylsökande i Sverige

Skyddsskälen kan komma att begränsas

Regeringen har lagt fram ett förslag om att begränsa flyktinginvandringen till Sverige och lägga sig på EU:s miniminivå för flyktingmottagande. Detta skulle innebära att kategorierna Synnerligen ömmande omständigheter och Övriga skyddsbehövande inte längre skulle utgöra skäl för uppehållstillstånd i Sverige. Det skulle också innebära att tillfälliga uppehållstillstånd införs som huvudregel, till skillnad från permanenta.

Läs mer om lagförslaget här

Läs mer om kritiken mot regeringens förslag

Hur många asylsökande kommer till Sverige varje vecka?

Under 2016 kom det ungefär 500-600 nya asylsökande i veckan. Detta är att jämföra med nästan 10 000 nya asylsökande per vecka under oktober månad 2015. Det är alltså betydligt färre personer som söker asyl i Sverige i dag än under hösten 2015. Totalt kom 162 877 asylsökande personer till Sverige 2015.  1

Jämfört med 2015 har andelen kvinnor ökat och andelen ensamkommande barn minskat. Av totalt 28 939 asylsökande 2016 var 17 352 kvinnor och 2 199 ensamkommande barn. 1

Läs mer om asylsökande i Sverige

Hur ser fördelningen ut mellan könen bland de som invandrar?

År 2015 invandrade 134 240 personer till Sverige. 73 599 (55 procent) var män och 60 641 (45 procent) var kvinnor. (Källa: SCB; Invandringar efter region, ålder, kön och år (2015))

Av de asylsökande som kom till Sverige under 2015 var endast 30 procent kvinnor.  Siffror från januari-mars 2016 visar dock att alltfler asylsökande i Sverige och i övriga Europa är kvinnor. I dag utgör kvinnor och barn 55 procent av alla människor på flykt i Europa. Detta jämfört med juni förra året då bara 27 procent av alla flyktingar var kvinnor och barn.

Av de syrier som kommit till Sverige under de tre första månaderna 2016 är hälften kvinnor, jämfört med 30 procent under 2015.

Läs mer om invandringen till Sverige

Läs mer om kvinnor på flykt

Har ensamkommande barn rätt till återförening med syskon?

Huvudregeln i svensk lagstiftning är att om familjeåterförening inte bedöms kunna ske någon annanstans får familjen uppehållstillstånd i Sverige, förutsatt att vissa kriterier uppfylls. Om uppehållstillstånd beviljas som flykting eller annan skyddsbehövande har barn/ungas föräldrar rätt till uppehållstillstånd i Sverige enligt 5 kap. 3 § 4 UtlL. Europeiska rådets mottagandedirektiv om miniminormer för mottagande av asylsökande anger att EU:s medlemsstater ska försöka spåra familjemedlemmar till barn och unga utan medföljande vuxen så snabbt som möjligt. Vad gäller syskons rätt till uppehållstillstånd prövas det i första hand i relation till föräldrarna.

Har barnet i Sverige fått uppehållstillstånd är det Socialtjänsten som ansvarar för efterforskning och återförening med familjemedlemmar, utifrån 1 kap. 2 § i Socialtjänstlagen. Det ligger dock på vårdnadshavaren, alltså familjehemmet i Sverige, att uppmärksamma Socialtjänsten på att barnet vill återförenas med syskonet och att framföra krav på att de gör efterforskningar och jobbar för en återförening. Även om önskemålet tidigare framkommit vid BBIC utredningar ska en begäran om åtgärder skriftligen skickas till Socialtjänsten som då måste besvara begäran.

Kommer syskonet till Sverige har han/hon rätt att bli hänvisad till samma kommun som syskonet som redan befinner sig i Sverige.

Stämmer det att ensamkommande barn får efterlevandestöd?

Efter att media rapporterat om efterlevandestöd till ensamkommande flyktingbarn har många myter cirkulerat. Detta är vad som gäller. Endast barn som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige har rätt till ekonomiskt stöd om föräldrarna inte kan bidra till deras försörjning. När regeringens föreslag om tidsbegränsade uppehållstillstånd för skyddsbehövande träder i kraft kommer därmed många barn att nekas rätten till efterlevandestöd, även om föräldrar är avlidna. De barn som beviljats permanent uppehållstillstånd eller tillfälligt uppehållstillstånd på mer än ett år har rätt till efterlevandestöd. Barnet kan få 1 477 kronor per månad om en förälder är avliden. Om båda föräldrarna är avlidna blir beloppet 2 954 kronor per månad. Detta belopp justeras mot bidraget som barnet får från kommunen. Detta innebär att om efterlevandestöd betalas ut så kommer barnets stöd från kommunen att minskas med motsvarade belopp. Detsamma gäller underhållsstöd från Försäkringskassan.

Efterlevandestödet betalas ut max till och med att barnet är 20 år.

När det gäller retroaktiv ersättning gäller följande: Ersättning betalas endast ut från den dagen barnet fått uppehållstillstånd. Efter det att barnet kommit till Sverige tar det relativt lång tid innan en ansökan om efterlevandestöd görs. Föräldern kan ansöka om ersättning från Pensionsmyndigheten först när uppehållstillståndet beviljats och barnet och föräldern har fått sina personnummer. Detta tar i dagsläget mellan nio och 19 månader. För ensamkommande barn tar det ännu längre tid. Det beror på att dessa barn behöver tilldelas en särskild förordnad vårdnadshavare innan ansökan om någon förmån kan göras. Handläggningstiden för att tilldela särskild förordnad vårdnadshavare till ensamkommande barn varierar från kommun till kommun. Detta gör att Pensionsmyndigheten i vissa fall beviljar höga retroaktiva belopp, upp till två år efter att barnet fått rätt att vara i Sverige. Men innan beloppen betalas ut räknas kommunens bidrag av. Efterlevandestöd betalas alltid ut till den särskilt förordnade vårdnadshavaren.Läs mer om efterlevandestöd till flyktingbarn på pensionsmyndighetens hemsida.

Är utrikes födda överrepresenterade i brottsstatistiken?

Ja, utrikes födda har varit överrepresenterade i brottsstatistiken under minst 40 år och under denna tid har invandringen till Sverige sett mycket olika ut både när det gäller typ av invandring (arbetskrafts- flykting- och anhöriginvandring) och från vilka länder utrikesfödda huvudsakligen kommit ifrån.

Enligt forskningen beror denna överrepresentation på tre faktorer:

  • Diskriminering inom rättsväsendet
  • Förhållanden kopplade till ursprungslandet
  • Faktorer kopplade till levnadsförhållanden i Sverige

Troligen orsakas den ovan nämnda överrepresentationen av alla dessa faktorer, men ny forskning visar att grundorsaken är skillnader i levnadsförhållanden i Sverige mellan den invandrade och den inhemska befolkningen.

Läs mer om kriminalitet bland utrikes födda.

Här kan du även läsa om internationell forskning om kriminalitet bland utrikes födda.

 

Är mångkultur farligt eller berikande?

 

Alla konflikter är unika och det är svårt att generalisera och peka ut en faktor som den viktigaste. Till exempel är det inte troligt att spänningar mellan kristna tyskar och judiska tyskar skulle ha varit orsaken till Förintelsen. Det fanns antisemitism i Tyskland även innan Hitler kom till makten, men framförallt var det nazistpartiets framgångsrika propaganda som skapade fientligheten mot judarna.

Det finns dock en mängd olika teorier om varför etniska konflikter uppstår. Läs mer om etniska konflikter

Hur många kommer som anhöriginvandrare till Sverige?

2015 fick 43 414 personer uppehållstillstånd som anhöriga i Sverige. Av dessa var ungefär en tredjedel anhöriga till personer som fått uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande. En fjärdedel var anhöriga till personer som invandrat av arbetsmarknadsskäl.

Läs mer om anhöriginvandring.

Hur många i Sverige är födda i ett annat land?

Ungefär 16 procent av Sveriges befolkning är utrikesfödd. Statistiska centralbyrån redovisar även statistik om så kallad utländsk bakgrund, vilket syftar på personer som är födda i Sverige men där båda föräldrarna är födda i ett annat land. Andelen personer med utländsk bakgrund är drygt 20 procent av Sveriges befolkning. Är en förälder född i Sverige och den andra i ett annat land räknas personen om inrikesfödd med svensk bakgrund.

Läs mer om invandring till Sverige

Läs mer om vilka länder vår utrikes födda befolkning kommer från

Hur mycket pengar får flyktingar?

Personer som söker asyl i Sverige och inte själva kan försörja sig har rätt till dagersättning medan de väntar på beslut. Denna ersättning ser ut såhär:

Bor den sökande på en av Migrationsverkets anläggningar där fri mat ingår är dagersättningen:

  • 24 kr/dag för vuxna ensamstående
  • 19 kr/dag per person för vuxna som delar hushåll
  • 12 kr/dag för barn t.o.m. 17 år (fr.o.m. tredje barnet halveras bidraget)

Har den sökande eget hushåll och sköter matinköpen själv är dagersättningen:

  • 71 kr/dag för vuxna ensamstående
  • 61 kr/dag och person för vuxna som delar hushåll
  • 37 kr/dag för barn upp till 3 år
  • 43 kr/dag för barn 4–10 år
  • 50 kr/dag för barn 11–17 år (fr.o.m. tredje barnet halveras bidraget)

Förutom mat ska dagersättningen också räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.

Läs mer om ekonomiskt stöd till asylsökande

Varför skiljer sig statistiken om sysselsättning så mycket?

När man pratar om sysselsättning använder man en rad olika begrepp, såsom sysselsättningsgrad, förvärvsarbetande, arbetslösa och personer utanför arbetskraften. Därför är det viktigt att förstå skillnaderna.

 Sysselsättningsgrad är andelen förvärvsarbetande av den totala befolkningen.

Förvärvsarbetande är personer som är folkbokförda i Sverige den 31 december undersökningsåret och som har klassats som förvärvsarbetande i november i samband med SCB:s avgränsning av förvärvsarbete. Även personer som är folkbokförda i Sverige och som arbetar i svenska företag utomlands eller på havet på sven­skregistrerade båtar ingår i populationen.

Ej förvärvsarbetande är personer som inte har klassats som förvärvsarbetande vid SCB:s avgränsning av förvärvsarbete. Barn under 16 år är enligt RAMS:s definition ej förvärvsarbetande. Personer som ingår i RAMS-populationen genom att vara folkbokförda i Sverige men har sitt förvärvsarbete förlagt till annat land i ett icke svenskägt företag klassas i RAMS som ej förvärvsarbetande. Anledningen till detta är att personen i fråga saknar svensk kontrolluppgift.

Arbetslösa är andelen ej i förvärvsarbete av den totala arbetskraften och som aktivt söker arbete.

Personer utanför arbetskraften utgör den del av befolkningen som varken är sysselsatta eller arbetslösa.

Utrikes föddas sysselsättning underskattas

Vad som också är viktigt att ha i åtanke när det gäller statistik kring utrikes föddas sysselsättning är att den registerbaserade statistiken (RAMS) som ofta används är problematisk då utvandring inte registreras i sin rätta omfattning och sysselsättningen bland utrikes födda därför underskattas. Dels finns många som utvandrat kvar i registren som bosatta i Sverige och icke sysselsatta. Dels snedvrids statistiken, särskilt på regionalnivå, på grund av fel eller ickesregistrering: t ex. i universitetsstäder där utländska studenter registreras som icke sysselsatta och i Malmö där många arbetar i Köpenhamn.

Läs mer om sysselsättningen bland utrikes födda

Får invandrare barnbidraget och föräldrapenningen retroaktivt?

Barnbidraget gäller för barn boende i Sverige upp till 16 år och betalas inte ut retroaktivt till nya svenskar. Däremot kan föräldrapenningen betalas ut retroaktivt till föräldrar som invandrat till Sverige, men sedan den 1 januari 2014 får man högst 90 dagar retroaktivt från det att en ansökan är mottagen av Försäkringskassan. Om barnet är 4 år eller äldre betalas det endast ut föräldrapenning under 96 dagar. Detta för att koncentrera barnets omvårdnad på heltid till de lägre åldrarna.

Föräldrapenning är en försäkring som betalas ut till föräldrar i max 480 dagar, man kan börja ta ut föräldrapenningen 60 dagar innan barnet fötts fram tills dess att barnet fyller 12 år. Man kan välja om man vill ta ut alla dagar på en gång eller om man vill spara dagar. Det finns dock en begränsning i hur många dagar man får spara, efter barnets fyraårsdag får man max spara 96 dagar som man kan ta ut fram till dess att barnet fyllt 12 år. Enligt de gamla reglerna som slutade gälla 1 januari 2014 kunde utrikes födda som kommit till Sverige ta ut de 480 dagarna retroaktivt också efter det att barnet fyllt fyra år. Från 1 januari 2014 omfattas alla av samma regler med begränsningen att det gäller för barn som är födda efter 1 januari 2014.

Källor: Försäkringskassan; Barnbidrag. Försäkringskassan: Regeländringar 2014

Vilken sjukvård har migranter rätt till?

Alla som ansöker om asyl i Sverige har rätt till vård som inte kan vänta. Enligt svensk lag ska kommun och landsting erbjuda sjukvård till alla som är bosatta i landstinget.

Asylsökande blir erbjudna en kostnadsfri hälsoundersökning vid ankomst till Sverige och papperslösa och gömda får samma erbjudande när de uppsöker vård. Personer som uppehåller sig i Sverige utan uppehållstillstånd har även rätt till akut sjuk- och tandvård, mödrahälsovård, vård vid abort och graviditet, preventivmedelsrådgivning och vård i samband med smittsam sjukdom.

Barn under 18 år har dessutom rätt till sjukvård på samma villkor som andra barn och ungdomar i Sverige oavsett medborgarskap (svenska barn har dock rätt till fri tandvård upp till de fyller 20 år), det vill säga utan kostnad. Det gäller både asylsökande, gömda och papperslösa barn.

Läs mer om tillgång till vård