Frågor & svar

Hur många utvisades 2018?

Under 2018 avslutade Migrationsverket 18 761 återvändandeärenden, det vill säga ärenden om utvisning efter avslag på asylansökan. Av dessa återvände 46 procent självmant medan 44 procent av ärendena överlämnades till polisen. Ärenden överlämnas till polisen om personen har avvikit för att hålla sig undan utvisning eller om det bedöms finnas risk för att personer avviker. Den genomsnittliga handläggningstiden i återvändandeärenden låg 2018 på 185 dagar.1

Hur mycket pengar får nyanlända personer som fått asyl?

Personer som har fått uppehållstillstånd, som asylsökande och deras anhöriga, omfattas av etableringslagen. Det innebär att de har rätt att få etableringsinsatser utifrån en etableringsplan i högst två år. Nyanlända som medverkar till upprättande av en etableringsplan, eller deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan, har rätt till ersättning. För att få full ersättning krävs deltagande på heltid i svenskundervisning, arbetsförberedande insatser och samhällsorientering.  Syftet med detta är att integrera de nyanlända i samhället.

Etableringsersättningen varierar beroende på i vilken utsträckning den nyanlända deltar i etableringsplanen. Vid deltagande på heltid ligger ersättningen på 308 kr per dag, fem dagar i veckan.

  • 100 procent = 308 kr/dag
  • 75 procent = 231 kr/dag
  • 50 procent = 154 kr/dag
  • 25 procent = 77 kr/dag

Etableringstillägg

En nyanländ som får etableringsersättning och har barn som bor hemma kan även få etableringstillägg. Barnen måste vara under 20 år, vara bosatta och folkbokförda i samma bostad, stå eller har stått under den nyanländas vårdnad och inte försörja sig själva. Storleken på etableringstillägget beror på antal barn och barnens ålder.

  • 800 kr/månad per barn under 11 år
  • 1500 kr/månad per barn från 11 år

Som mest går det att få etableringstillägg för tre barn. Om en person har fler än tre barn räknas de tre äldsta. Etableringstillägget är maximalt 4500 kr/månad.

Bostadsersättning

Nyanlända som bor ensamma i egen bostad har möjlighet att få bostadsersättning. Om man delar bostad eller är inneboende hos någon har man inte rätt till bostadsersättning. Det är även möjligt att få bostadsersättning om man har barn som bara bor hos en ibland.

3 900 kr/månad är det maximala belopp som betalas ut i bostadsersättning. Bostadsersättningen är lika mycket som hyran minus 1 800 kr och kan som mest uppgå till det maximala beloppet. Om man får bostadsbidrag eller bostadstillägg kan man få mindre än så.

Tillgång till samma välfärdsrättigheter som andra svenskar

Personer som har uppehållstillstånd i Sverige omfattas också av samma rättigheter till välfärdssystemet som alla andra svenskar.

Läs mer om etableringsersättningen

Vem får asyl i Sverige?

I utlänningslagen framgår det vem som kan få asyl i Sverige. Uppehållstillstånd på grund av asylskäl beviljas idag till den som förklaras vara flykting, alternativt skyddsbehövande eller till en kvotflykting.

I syfte att minska antalet asylsökande till Sverige beslutade riksdagen om en tillfällig lag som begränsar möjligheterna att få uppehållstillstånd i Sverige som gäller till och med 19 juli 2019. Den tillfälliga lagen innebär till exempel att tidsbegränsade uppehållstillstånd är huvudregel, att övrigt skyddsbehövande inte kan få asyl och att det krävs att en utvisning bryter mot ett svenskt konventionsåtagande för att en person ska kunna beviljas uppehållstillstånd på humanitära grunder.1

Läs mer om den tillfälliga lagen

Flykting

Enligt FN:s flyktingkonvention, svensk lag och EU-regler är en person flykting om den tvingas fly för att den har en välgrundad fruktan att utsättas för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp. Den som beviljas asyl som flykting får normalt uppehållstillstånd i tre år med den tillfälliga lagen. 2018 beviljades 8 150 personer asyl som flyktingar.

Alternativt skyddsbehövande

Enligt EU-regler bedöms en person som alternativt skyddsbehövande om den löper risk att straffas för döden, löper risk att utsättas för för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller som civilperson löper en allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt. Den som beviljas asyl som alternativt skyddsbehövande får normalt uppehållstillstånd i 13 månader med den tillfälliga lagen. 2018 beviljades 5017 personer asyl som alternativt skyddsbehövande.

Kvotflykting

Man kan bara lämna in ansökan om asyl när man befinner sig i Sverige. Det finns ett undantag från denna regel och det är kvotflyktingar. Kvotflykting är en person som har flytt från sitt land och som bedömts vara flykting av UNHCR. 2018 tog Sverige emot 5 219 kvotflyktingar, och Sverige kommer även 2019 ta emot 5000 kvotflyktingar.2

Övrigt skyddsbehövande

Före den tillfälliga lagen kunde man även få asyl som övrigt skyddsbehövande. En person är övrigt skyddsbehövande om den behöver skydd för att den på grund av yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner en välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp, eller inte kan återvända till sitt hemland på grund av miljökatastrof. Den tillfälliga lagen slår fast att övrigt skyddsbehövande inte har rätt till asyl i Sverige.

Särskilt/synnerligen ömmande omständigheter i undantagsfall:

I enlighet med svensk lagstiftning kan personen beviljas uppehållstillstånd om det föreligger särskilt/synnerligen ömmande omständigheter, trots att de inte är flyktingar eller skyddsbehövande. Det handlar om omständigheter som är knutna till individens hälsa, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. För barn får uppehållstillstånd beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande. Efter den tillfälliga lagen kan uppehållstillstånd för synnerligen/särskilt ömmande omständigheter endast beviljas om det annars skulle strida mot Sveriges åtaganden enligt internationella konventioner, till exempel Europakonventionen.

Läs mer om grunder för att få asyl i Sverige

Färre möjligheter till skydd efter den tillfälliga lagen

Under 2015 ökade antalet asylsökande i Europa kraftigt. Rekordmånga asylsökande kom till Sverige och vid årets slut hade 162 877 personer sökt asyl i landet.3 och med införandet av den tillfälliga lagen, har asylinvandringen och asylreglerna i Sverige begränsats till den miniminivå som krävs enligt EU-rätten. Genom att ta bort vissa skyddsgrunder begränsades asylsökandes möjligheter till att få uppehållstillstånd. Den första kategorin är övriga skyddsbehövande, där denna inte inte utgör skäl för uppehållstillstånd under tiden som den tillfälliga lagen gäller. Den andra kategorin är synnerligen ömmande omständigheter om det krävs i enlighet med Sveriges konventionsåtaganden.

Läs mer om skyddsskälen och asylsökande i Sverige

Regeringsbildningens påverkan på vem som får asyl i Sverige

Enligt den överenskommelse som slöts i regeringsförhandlingarna mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet ska den tillfälliga lagen förlängas i ytterligare två år samtidigt som en parlamentarisk kommitté utreder hur Sveriges asyllagstiftning ska se ut framöver.

Läs mer om hur regeringsbildningen påverkar migrationen och integrationen

Hur många asylsökande kommer till Sverige varje vecka?

Under 2018 kom det cirka 400 nya asylsökande i veckan.1 Detta att jämföra med nästan 10 000 nya asylsökande per vecka under oktober månad 2015. Det är alltså betydligt färre personer som söker asyl i Sverige i dag än under hösten 2015. 2018 kom 21 502 asylsökande till Sverige. Totalt kom 162 877 asylsökande till Sverige 2015 och 2016 var antalet asylsökande 28 939.2

Jämfört med 2015 har andelen kvinnor ökat och andelen ensamkommande barn minskat. Av totalt 21 502 asylsökande 2018 var 8 573 kvinnor och 944 ensamkommande barn.3

Läs mer om asylsökande i Sverige

Hur ser fördelningen ut mellan könen bland de som invandrar?

Av de asylsökande som kom till Sverige under 2018 var knappt 40 procent kvinnor, detta jämfört med 29 procent 2015. Av de syrier som kom till Sverige 2018 var 51 procent kvinnor, jämfört med 36 procent under 2015.1 Fördelningen av asylsökande utifrån kön i Europa visar att fler män än kvinnor sökte asyl 2017, då kvinnor utgjorde en tredjedel av det totala antalet asylsökande.2

År 2017 invandrade och folkbokfördes 144 486 personer till Sverige, 54 procent var män och 46 procent kvinnor. Av dessa kom 92 225 personer, det vill säga ca 64 procent, från länder utanför EU/EES. Den största gruppen var personer med anhörigskäl vilken utgjorde drygt 40 procent och av dessa var knappt hälften anhöriga till tidigare invandrade personer som har fått asyl.3 Bland flyktingar och arbetskraftsinvandrare återfinns fler män än kvinnor men bland anhöriginvandrare är kvinnor vanligare än män. Varefter flyktinginvandringen minskar och följs av en anhöriginvandring minskar därför överskottet av män.4

Har ensamkommande barn rätt till återförening med syskon?

Om uppehållstillstånd beviljas som flykting eller annan skyddsbehövande har barn/ungas föräldrar rätt till uppehållstillstånd i Sverige enligt 5 kap. 3 § 4 UtlL.1 Föräldrar och syskon kan återförenas med det ensamkommande barnet i Sverige om barnet:

  1. är ogift och under 18 år,
  2. har kommit till Sverige utan föräldrar eller annan vårdnadshavare eller lämnats ensamt efter ankomsten till Sverige, och
  3. har fått permanent uppehållstillstånd grundat på asylskäl eller (om barnet har sökt asyl efter den 24 november 2015) fått tidsbegränsat uppehållstillstånd som flykting.2  

Syskons anknytning prövas i första hand till föräldrarna, och inte till barnet, under förutsättning att föräldrarna får uppehållstillstånd här.3

Om barnet fått uppehållstillstånd i Sverige så är det Socialtjänsten som ansvarar för efterforskning och återförening med familjemedlemmar, utifrån 1 kap. 2 § i Socialtjänstlagen.4 Det ligger dock på vårdnadshavaren, alltså familjehemmet i Sverige, att uppmärksamma Socialtjänsten på att barnet vill återförenas med sina syskon och att framföra krav på att de gör efterforskningar och arbetar för en återförening. En begäran om åtgärder ska skriftligen skickas till Socialtjänsten som då måste besvara begäran.

EU:s direktiv om miniminormer för mottagande av asylsökande anger att EU:s medlemsstater ska försöka spåra familjemedlemmar till barn och unga utan medföljande vuxen så snabbt som möjligt.5 Utgångspunkten i Dublinförordningen vad gäller prövning av barns asylansökan är att familjegemenskapen ska respekteras. Som huvudregel ska därför ett EU-land som har beviljat uppehållstillstånd på grund av asylskäl eller som redan har en pågående asylprocess för någon som tillhör ett ensamkommande barns kärnfamilj (make/maka/sambo/barn under 18 år) även ansvara för ett asylsökande ensamkommande barnets prövning om det är för barnets bästa.6 Syskon över 18 år räknas inte som kärnfamilj.

Läs mer om anhöriginvandring
Läs mer om Dublinförordningen

Om du har frågor och behöver hjälp med familjeåterförening kan du kontakta Röda Korset

Stämmer det att ensamkommande barn får efterlevandestöd?

Endast barn som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige och antas komma att vistas här i mer än ett år har rätt till ekonomiskt stöd om föräldrarna inte kan bidra till deras försörjning. Efter införandet av de tidsbegränsade uppehållstillstånden för skyddsbehövande nekas många barn rätten till efterlevandestöd även om föräldrarna är avlidna.

Läs mer om den tillfälliga lagen

De barn som beviljats permanent uppehållstillstånd eller tillfälligt uppehållstillstånd på mer än ett år har rätt till efterlevandestöd. Barnet kan få 1 550 kronor per månad om en förälder är avliden. Om båda föräldrarna är avlidna kan beloppet bli 3 100 kronor per månad. Detta betalas ut av Pensionsmyndigheten. Detta belopp justeras mot bidraget som barnet får från kommunen. Detta innebär att om efterlevandestöd betalas ut så kommer barnets stöd från kommunen att minskas med motsvarande belopp. Detsamma gäller underhållsstöd från Försäkringskassan. Efterlevandestödet betalas som längst ut till det att barnet är 20 år.

När det gäller retroaktiv ersättning gäller följande: Ersättning betalas endast ut från den dagen barnet fått uppehållstillstånd. Föräldern kan ansöka om ersättning från Pensionsmyndigheten först när uppehållstillståndet beviljats och barnet och föräldern har fått sina personnummer. Detta tar i dagsläget mellan 9 och 19 månader.1 För ensamkommande barn tar det ännu längre tid eftersom dessa barn måste tilldelas en särskild förordnad vårdnadshavare innan ansökan om förmåner kan påbörjas. Handläggningstiden för att tilldela särskild förordnad vårdnadshavare till ensamkommande barn varierar från kommun till kommun. Förut kunde efterlevandestöd betalas ut upp till två år retroaktivt. Efter en lagändring 2018 har detta nu begränsats till högst sex månader före ansökningsmånaden.2  Efterlevandestöd för personer under 18 år betalas alltid ut till den särskilt förordnade vårdnadshavaren.3

Läs mer om efterlevandestöd till flyktingbarn på pensionsmyndighetens hemsida.

Är utrikes födda överrepresenterade i brottsstatistiken?

Utrikes födda har varit överrepresenterade i brottsstatistiken under minst 40 år och under denna tid har invandringen till Sverige sett mycket olika ut både när det gäller typ av invandring(arbetskrafts-, asyl- och anhöriginvandring) och från vilka länder utrikesfödda huvudsakligen kommit ifrån.

Enligt forskningen beror denna överrepresentation på tre faktorer:

  • Socioekonomiska faktorer och levnadsförhållanden i Sverige
  • Förhållanden kopplade till ursprungslandet
  • Diskriminering inom rättsväsendet

Troligen orsakas överrepresentationen av alla dessa faktorer, men ny forskning visar att grundorsaken är socioekonomiska faktorer och dåliga i levnadsförhållanden i Sverige. Dessa faktorer är viktiga faktorer för att förklara kriminalitet generellt, inte bara för utrikes födda.

Läs mer om kriminalitet bland utrikes födda här.

Här kan du även läsa om internationell forskning om kriminalitet bland utrikes födda.

 

Hur många kommer som anhöriginvandrare till Sverige?

2018 fick 68 015 personer uppehållstillstånd som anhöriga i Sverige, av totalt 132 696 beviljade uppehållstillstånd. Inom denna grupp omfattas uppehållstillstånd som har beviljats för adoption, anhöriga till personer som har fått uppehållstillstånd på asylgrunder, barn födda i Sverige till förälder med permanent uppehållstillstånd samt övriga. 24,5 procent var anhöriga till personer som har fått uppehållstillstånd på asylgrunder. Bland dessa 68 015 personer fick 15 371 personer, motsvarande 22,6 procent, uppehållstillstånd som anhöriga till personer som har arbetskraftsinvandrat till Sverige.1 I och med den tillfälliga lagen som infördes i juli 2016 begränsades asylsökandes möjligheter till familjeåterförening.

Läs mer om den tillfälliga lagen
Läs mer om anhöriginvandring

Hur många i Sverige är födda i ett annat land?

I slutet av 2017 bestod ungefär 18,5 procent av Sveriges befolkning av utrikes födda.1 Av alla utrikes födda kom 13 procent från Finland, Norge, Danmark eller Island. Finland har varit det vanligaste födelselandet sedan 1940-talet. De senaste årens höga invandring av personer födda i Syrien medförde att Syrien passerade Finland som det vanligaste födelselandet för utrikes födda i Sverige 2017. 9 procent av den utrikesfödda befolkningen var från Syrien, strax därefter kom Finland med 8 procent.2

Statistiska centralbyrån redovisar även statistik om så kallad utländsk bakgrund, vilket syftar på personer som är utrikes födda eller har två utrikesfödda föräldrar. Andelen medborgare med utländsk bakgrund är drygt 24 procent av hela Sveriges befolkning. 2017 fanns det drygt 2,4 miljoner personer med utländsk bakgrund vilket är nästan 119 000 personer fler än året innan. Detta beror på att 68 898 personer från mer än 160 länder blev nya svenska medborgare, en ökning med 14 procent jämfört med 2016, med anledning av de senaste årens höga invandring. En stor del av ökning beror på de senaste årens stora invandring från Syrien.3

Läs mer om vilka länder vår utrikes födda befolkning kommer från

Hur mycket pengar får asylsökande?

Personer som söker asyl i Sverige och inte själva kan försörja sig har rätt till ekonomiskt stöd medan de väntar på beslut. Ersättningen sätts in på ett bankkort från Migrationsverket. Det ekonomiska stödet består av dagersättning, särskilt bidrag och bostadsersättning:

Dagersättning

Bor den sökande på en av Migrationsverkets anläggningar där fri mat ingår är dagersättningen:
24 kr/dag för vuxna ensamstående
19 kr/dag per person för vuxna som delar hushåll
12 kr/dag för barn t.o.m. 17 år (fr.o.m. tredje barnet halveras bidraget)

Har den sökande eget hushåll och sköter matinköpen själv är dagersättningen:
71 kr/dag för vuxna ensamstående
61 kr/dag och person för vuxna som delar hushållskostnader
37 kr/dag för barn upp till 3 år
43 kr/dag för barn 4–10 år
50 kr/dag för barn 11–17 år (fr.o.m. tredje barnet halveras bidraget

Förutom mat ska dagersättningen också räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.

Rätten till dagersättningen upphör vid beslut om avvisning eller utvisning och beslutet har börjat gälla eller när tidsfristen för frivillig avresa har tagit slut. Detta gäller dock inte för de med barn under 18 år.

Dagersättningen kan sänkas om den asylsökande inte medverkar till att klarlägga sin identitet, försvårar utredning genom att hålla sig undan eller att den asylsökande inte samarbetar till att förbereda hemresa vid ett avvisning- eller utvisningsbeslut.

Särskilt bidrag

Om den asylsökande har ett mycket starkt behov av något som inte täcks av dagersättningen går det att ansöka om särskilt bidrag för det. Migrationsverket gör alltid en individuell bedömning av behovet. Detta kan till exempel vara varma vinterskor, en barnvagn eller glasögon.

Bostadsersättning

När den asylsökande har fått ett arbete eller ett erbjudande om arbete, går det att ansöka om bostadsersättning. Dock enbart om anställningstiden är längre än tre månader och du måste flytta till en ort där Migrationsverket inte har några bostäder att erbjuda. Bostadsersättningen är: 850 kr/månad för familjer och 350 kr/månad för ensamstående.1

Läs mer om ekonomiskt stöd till asylsökande

Varför skiljer sig statistiken om sysselsättning så mycket?

När man pratar om sysselsättning använder man en rad olika begrepp, såsom sysselsättningsgrad, förvärvsarbetande, arbetslösa och personer utanför arbetskraften. Nedan följer begreppsskillnaderna.

Sysselsättningsgrad är andelen förvärvsarbetande av den totala befolkningen.
Förvärvsarbetande är personer som är folkbokförda i Sverige den 31 december undersökningsåret och som har klassats som förvärvsarbetande i november i samband med SCB:s avgränsning av förvärvsarbete. Även personer som är folkbokförda i Sverige och som arbetar i svenska företag utomlands eller på havet ingår.
Ej förvärvsarbetande är personer som inte har klassats som förvärvsarbetande vid SCB:s avgränsning av förvärvsarbete. Barn under 16 år är ej förvärvsarbetande. Personer som ingår i den populationen genom att vara folkbokförda i Sverige men har sitt förvärvsarbete förlagt till annat land i ett icke svenskägt företag som ej förvärvsarbetande. Anledningen till detta är att personen i fråga saknar svensk kontrolluppgift.1
Arbetslösa är andelen ej i förvärvsarbete av den totala arbetskraften och som aktivt söker arbete.
Personer utanför arbetskraften utgör den del av befolkningen som varken är sysselsatta eller arbetslösa.

Utrikes föddas sysselsättning underskattas
Vad som också är viktigt att ha i åtanke när det gäller statistik kring utrikes föddas sysselsättning är att den registerbaserade statistiken som ofta används är problematisk då utvandring inte registreras i sin rätta omfattning och sysselsättningen bland utrikes födda därför underskattas. Dels finns många som utvandrat kvar registrerade som bosatta i Sverige och icke sysselsatta. Dels snedvrids statistiken, särskilt på regional nivå, på grund av fel eller icke-registrering: t.ex. i universitetsstäder där utländska studenter registreras som icke sysselsatta och i Malmö där många arbetar i Köpenhamn.

2018 uppgick antalet sysselsatta utrikes födda i befolkningen uppgick till 1 010 400, en ökning med med 45 000 från föregående år. Antal utrikes födda i arbetskraften uppgick 2018 till 1 194 000 personer.2

Läs mer om sysselsättningen bland utrikes födda

Vem validerar utländska utbildningar?

Det är myndigheten Universitets-och högskolerådet (UHR) som ansvarar för bedömningen av utländsk gymnasieutbildning, eftergymnasial yrkesutbildning och akademisk utbildning. Validering är ett samlingsbegrepp för olika sätt att lyfta fram en persons kompetens, detta genom att UHR bland annat gör en bedömning av den utländska utbildningen. Till exempel görs en bedömning av personens formella utbildning och dokument som visar att personen just har gått det utbildningen.

För vissa yrken finns det branschspecifika valideringsprocesser, till exempel läkare, sjuksköterska eller lärarlegitimation.

Den genomsnittliga handläggningstiden för en bedömning är i dagsläget cirka 5−8 månader för högskoleutbildning, 59 månader för eftergymnasial yrkesutbildning och 2−4 månader förgymnasial utbildning.1

Får invandrare barnbidraget och föräldrapenningen retroaktivt?

Barnbidraget gäller för barn boende i Sverige upp till 16 år och betalas inte ut retroaktivt till nya svenskar. Ensamkommande barn som söker uppehållstillstånd i Sverige blir tilldelad en god man. Det finns inget lagstöd för att betala ut barnbidrag till den gode mannen. Om barnet beviljats uppehållstillstånd ska den gode mannen ersättas av en särskilt förordnad vårdnadshavare, vårdnadshavaren kan sedan få barnbidrag från och med månaden efter att vårdnadshavaren fick vårdnaden.1

Föräldrapenning är pengar föräldrar får för att kunna vara hemma med sitt barn i stället för att arbeta, söka arbete eller studera. I maj 2017 beslutade riksdagen om en begränsad föräldrapenning för nyanlända med barn över ett år. Skälet till beslutet är att föräldrarna ska kunna etablera sig i samhället tidigare samt att få bort den tidigare överkompensationen. De gamla reglerna ledde till att det uppstod en överkompensation i förhållande till det behov av ledighet och ersättning som föräldrar med äldre barn har, där utrikes födda med äldre barn fick tillgång till samma antal dagar som om barnet vore nyfött.

Sedan den 1 juli 2017 har föräldrar därför rätt 200 dagar om barnet blir bosatt i Sverige under sitt andra levnadsår. Om barnet blir bosatt i Sverige efter det andra levnadsåret har föräldrarna rätt till 100 dagar. Föräldrar till barn som är yngre än ett år har samma rättighet som tidigare: föräldrapenning i 480 dagar. Därmed kan man som invandrare få föräldrapenning i viss utsträckning retroaktivt, men åldern på barnet avgör hur långt tillbaka.2  

Vilken sjukvård har migranter rätt till?

Alla asylsökande och papperslösa har rätt till vård som inte kan anstå. Personer som uppehåller sig i Sverige utan uppehållstillstånd har även rätt till akut sjuk- och tandvård, mödrahälsovård, vård vid abort och graviditet, preventivmedelsrådgivning och vård i samband med smittsam sjukdom. Landstingen kan erbjuda vård i större omfattning än vad som anges i regelverken.

Asylsökande blir erbjudna en kostnadsfri hälsoundersökning vid ankomst till Sverige och papperslösa och gömda får samma erbjudande när de uppsöker vård.1  

Barn under 18 år har dessutom rätt till sjukvård på samma villkor som andra barn och ungdomar i Sverige oavsett medborgarskap (svenska barn har dock rätt till fri tandvård upp till de fyller 20 år), det vill säga utan kostnad. Det gäller både asylsökande, gömda och papperslösa barn.2.

Läs mer om tillgång till vård