Är det lönsamt med utländska studenter?

Fråga: I er artikel om internationella studenter skriver ni att drygt 1% (435 st) av de 36.000 internationella studenterna söker uppehållstillstånd.

1) Kan det faktum att internationella studenter får studera gratis på skattebetalarnas bekostnad påverka mängden av studerande i Sverige? 2)Hur många av de 435 stannade och arbetade i Sverige? 3) Kan det vara lönsamt att bekosta utbildning av 36.000 utländska studenter för att mindre än 435 ska stanna i Sverige?

Svar:

Denna fråga behandlar delvis de bestämmelser kring avgiftsfri högskoleutbildning som från och med höstterminen 2011 kommer att ändras. Att inresande studenter från länder som inte ingår i EES-avtalet hittills har kunnat studera i Sverige utan kostnad ändras alltså och både anmälnings- och studieavgifter införs för denna grupp studenter. Läs mer om utländska studenter här

1) Det kan vara så att det faktum att studier vid svenska universitet och högskolor varit kostnadsfria har bidragit till att så många internationella studenter valt att studera i Sverige. Man bör dock tänka på att levnadskostnaderna i Sverige i många fall är dyrare än i det land som studenterna kommer från och att många trots detta väljer Sverige, kanske för att svenska universitet har gott rykte internationellt. Andra anledningar till att man väljer Sverige är till exempel att många talar engelska här. Huruvida utländska studenter väljer att studera i Sverige på grund av avgiftsfriheten är dock noga kommenterat i debatten. Se till exempel Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet

Utav de 36 000 internationella studenter som studerade i Sverige 2009 hade dock endast 13 312 personer, lite mer än en tredjedel, sökt uppehållstillstånd för studier 2009. Det betyder att resterande personer är medlemmar i EU eller någon av EES-staterna och därför inte behövt söka tillstånd för att studera i Sverige. Dessa personer kommer heller inte påverkas av studiekostnader enligt det nya avtalet, då EES-avtalet specificerar att samma regler skall gälla inresande från medlemsländerna som för medborgarna i det nya land inom EES som de valt.

Utav samtliga 36 000 studenter deltog också ungefär hälften i ett utbytesprogram, dessa påverkas inte heller direkt av kostnaderna då dessa oftast regleras i utbytesavtal de två universiteten emellan. Det vill säga att det ena universitetet tar emot studenter från den andra, i utbyte mot att detta universitet också erbjuder lika många studieplatser för studenter från mottagaruniversitetet.

I DN från november 2009 kunde man läsa hur tre rektorer från olika svenska högskolor menar att de svenska universiteten riskerar isolering i och med införseln av studieavgifter.

2) De 435 personer som nämns på sidan är de som ansökt och beviljats uppehållstillstånd och som tidigare haft uppehållstillstånd på grund av studier. Dessa har alltså stannat i Sverige och arbetat efter avslutade studier. Den större grupp av internationella studenter som kommer från EU/EES-länder och som eventuellt efter studierna valt att stanna i Sverige redogörs alltså inte för.

3) Samhällsekonomiskt är det självfallet problematiskt att utbilda en stor andel studenter som sedan inte bidrar med sina förvärvade kunskaper till det svenska samhället genom arbeta här. Varför stannar då inte fler studenter kvar för att arbeta efter studierna i Sverige?

Att man förr var tvungen att återvända till hemlandet för att ansöka om arbetstillstånd är en förklaring. Detta har nu ändrats men det är möjligt att man inte kan se vilken effekt denna ändring fått ännu. En annan anledning till att man inte stannar är också att arbetsmarknaden i många fall är tuff för en student som inte talar svenska. Enligt universiteten och rekryterarna finns ingen efterfrågan för studenter som inte talar svenska i de branscher som inte innefattar bristyrken som ingenjörer till exempel. Viss diskriminering mot ett utländskt klingande namn kan också vara en förklaring.

Det finns dock skäl att nämna de positiva effekter som man menar att utländska studenter innebär för Sverige. Förutom att möjligheten finns att rekrytera högutbildad arbetskraft är ett exempel är att dessa studenter vid återvändandet är goda ambassadörer för Sverige vilket är vara bra för Sverige som varumärke. Den höga andelen forskarstudenter från utlandet, 4 200 personer under höstterminen 2008, kan tänkas bidra till svensk forskning både med deras tidigare erfarenheter och kan genom sina kontakter bidra till att svensk forskning får större genomslag internationellt sett. Den höga andelen utländska studenter på avancerad eller så kallad masternivå, möjliggör också ett större utbud vad gäller utbildningar för svenska studenter, eftersom många av dessa program skulle dras in vid för få studenter. Dessutom har de så kallade freemoverstudenterna till skillnad från de studenter som ingår i utbytesprogram en del tidigare erfarenhet med sig till Sverige.

I många länder ser man studentströmmarna som en möjlighet att rekrytera kvalificerad arbetskraft till en globaliserad arbetsmarknad eller som en lukrativ affärsidé då de i och med studieavgifterna innebär en extra inkomst för universiteten. På Lund Universitets hemsida går att läsa hur höga studieavgifterna där kommer att bli i och med regeländringen.

Webbadress till den här sidan:
http://www.migrationsinfo.se/fragor-och-svar/Ar-det-lonsamt-med-utlandska-studenter/