![]() |
|
|
Hem > Främlingsfientlighet > Förklaringar till attityder
Förklaringar till attityderPersoner med främlingsfientliga attityder är ofta rädda för att invandring ska hota den nationella identiteten och ekonomin. Det finns inget samband mellan andelen eller antalet invandrare i ett land och invånarnas attityder till invandring. Varför vissa har en negativ attityd till invandring kan förklaras av flera olika faktorer, som till exempel att man tror att invandring är dåligt för landets ekonomi eller hotar den nationella identiteten. Dessa förklaringar liknar de faktorer som gör att vissa väljer att rösta på ett främlingsfientligt parti, men det krävs vanligtvis mer än en negativ attityd till invandring för att man ska lägga sin röst på ett invandringsfientligt parti. I en studie från 2005 har forskare analyserat data från European Social Survey, vilken undersökt attityder till invandring i ett stort antal Europeiska länder. Enligt denna studie var Sverige vid undersökningstillfället det minst negativt inställda landet i Europa till invandring, medan Ungern var det mest negativa. Skillnaderna var markanta. Forskarna undersökte vad dessa stora variationer i attityder kunde bero på, men kunde inte finna bevis på att varken andel invandrare av befolkningen, ekonomisk tillväxt eller nivån på arbetslösheten påverkade huruvida ett lands befolkning var negativt inställda till invandring. Denna slutsats bekräftas av andra forskare som i en studie från 2007 har analyserat samma data, alltså från European Social Survey. Länder med stor andel invandrare, som Sverige och Tyskland, är inte mer negativt inställda till invandring. Polen och Spanien som båda har sämre ekonomiska förhållanden uppvisar inte heller starkare motstånd mot invandring. På individnivå visar undersökningarna att det främst är information om invandring, kulturella och nationella identiteter, ekonomisk oro, medlemskap i en förening med en viss inställning till invandring och en generell benägenhet att lita på människor som spelar in i formandet av attityder till invandring. Framförallt individer som upplever att deras nationella identitet är hotad av invandring har en negativ inställning till invandring. Detta bekräftas av flera studier, till exempel en gjord i Nederländerna som dessutom kunde visa att människor som normalt sett inte brydde sig märkbart om sin nationella identitet blev mer negativt inställda till invandring när denna genom frågor framställdes som hotad - alltså när värnandet om den nationella identiteten triggades. Föreställningen om att invandring leder till sämre ekonomi för landet i stort är betydligt vanligare hos individer med negativ inställning till invandring, liksom är uppfattningen att invandring leder till ökad brottslighet och skapar sociala spänningar. Personer som är negativa till invandring tenderar också att överskatta hur många invandrare som faktiskt finns i landet. Kommentar: Denna tabell är endast ungefärlig på grund av otillgänglig grunddata. För original se Sides och Citrin (2007), s. 487. Integrationsministern Erik Ullenhag satte den 6 maj i år ihop en utredning kring främlighetsfientlighet och rasim i Sverige. Utredningen ska ledas av Svenska Röda Korsets tidigare ordförande Bengt Westerberg. Utredningens avsikt ’…är att få en samlad bild av den kunskap som finns om främlingsfientlighet och…intolerans och att kunna identifiera brister…’ Utredningen ska bland annat samla ihop den existerande kunskapen kring främlingsfientliga och intoleranta attityder som finns, undersöka varför dessa attityder existerar samt hur man borde agera för att motverka dem. Utredningen planeras bli klar i oktober 2012. Referenser: Sides, J. och Citrin, J (2007), ‘European Opinion About Immigration: The Role of Identities, Interests and Information’, British Journal of Political Science 37 (Diagram s. 487) Sniderman, P. M. och Hagderdoorn, L. (2007), When ways of life collide :multiculturalism ands its discontents in the Netherlands, Princeton: Princeton University Press Regeringskansliet, pressmeddelande om utredning Webbadress till den här sidan: |
|
||||||||||
| FORES 2012 - Återanvända webbsidan? | ||||||||||||