Migranters inkomstökningar

Senast ändrad 29 April 2016

Medelinkomsterna i Västeuropa är mer än trettio gånger så höga som i Afrika söder om Sahara. Det finns alltså en stor potential för en person född i Afrika att öka sin inkomst markant genom att flytta till Europa, om än knappast trettiofalt, eftersom den genomsnittliga afrikanen har lägre utbildning än den genomsnittliga europén, ett annat modersmål, med mera.

Studier av faktiska inkomstökningar för arbetskraftsmigranter från jordens fattigare till dess rikare länder indikerar att migranternas inkomster generellt åtminstone trefaldigas och i många fall ökar mer än så.1 2

Stora betydelser för hemlandet

Den globala arbetskraftsmigrationen har alltså inneburit betydande inkomstökningar för människor födda i många låginkomstländer. I tjugo av världens länder (mestadels små länder) är skillnaden i genomsnittsinkomst för människor födda i landet och människor födda och fortfarande bosatta i landet större än 20 procent, på grund av emigranternas stora inkomstökningar.3

Betydande delar av dessa inkomstökningar kommer också de människor till del som inte emigrerat, genom att deras emigrerade familjemedlemmar skickar tillbaka delar av sina inkomster till släktingar i hemlandet. Dessa globala remitteringar av pengar är idag runt tre gånger så stora som det globala biståndet och skillnaden ökar för varje år (ökningen från dubbelt till tre gånger så stora har tagit mindre än tio år). I så många som tjugotvå av världens länder är remitteringarnas sammanlagda storlek större än 10 procent av BNP och i nio länder större än 20 procent.4

Remitteringar bidrar till hälsa och utbildning

Det är uppenbart att migranters remitteringar bidragit kraftfullt till fattigdomsminskning i många delar av världen. Utöver detta utgör emigrerade släktingars icke-remitterade tillgångar en viktig inkomstförsäkring. Det har i flera fall observerats att remitteringarna ökar när de mottagande hushållen hamnar i ökade ekonomiska svårigheter. Remitteringarna blir därmed också kontracykliska, vilket är positivt också för hemlandets ekonomi som helhet, då de ökar den sammanlagda köpkraften vid en ekonomisk nedgång.

Det finns inga väl belagda samband mellan remitteringar och långsiktig ekonomisk utveckling i hemlandet. Sannolikt är dock detta främst ett metodologiskt problem. Det är väl belagt att remitterade pengar inte bara spenderas på flyktiga konsumtionsvaror utan också på produktiva investeringar i hälsa, barnens utbildning, fysiskt kapital och småföretagsamhet5 – och det är svårt att se hur detta inte skulle gynna också långsiktig ekonomisk utveckling.

  1.  Michael Clemens, Claudio Montenegro och Lant Pritchett (2009), “The place premium: wage differences for identical workers across the US border”, Harvard Kennedy School Faculty Research Paper RWP09-004
  2.  David McKenzie, Steven Stillman och John Gibson (2010), ”How important is selection? Experimental vs. non-experimental measures of the income gains from migration”, Journal of the European Economic Association, 8: 913-945
  3.  Michael Clemens och Lant Pritchett (2008), ”Income per natural: measuring development for people rather than places”, Population and Development Review, 34: 395-434
  4.  Världsbanken (141030)
  5.  Dilip Ratha (2013), ”The impact of remittances on economic growth and poverty reduction”, Policy Brief No 8, 2013, Migration Policy Institute