Klimatflyktingar

Senast ändrad 15 February 2019

Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR väntas ökad torka och hetta respektive kraftigt ökad nederbörd, som i sin tur påverkar tillgången till odlings- och betesmarker, att leda till stora förflyttningar av befolkningar.1 Vidare förväntas antalet naturkatastrofer att öka som en följd av klimatförändringarna vilket skapar ett behov av flykt för stora befolkningsmängder.2 Därtill påverkas 600 miljoner människor bosatta i kustnära områden av den globala havsnivåhöjningen. Konflikter kring naturresurser riskerar även att öka vilket i sin tur leder till ytterligare flykt.3 Migrationen kommer därmed att vara den största konsekvensen av klimatförändringarna.4

Klimatdriven migration kan främst delas in i två olika typer; snabba och långsamma klimathändelser. Snabba händelser är naturkatastrofer som skapar ett direkt behov av att fly från områden för att skydda sitt liv, till exempel jordbävningar, översvämningar och orkaner. När faran är över återvänder personerna till sina hem. Migrationen är därmed främst temporär och intern vilket kan jämföras med de långsamma klimathändelserna som sker under en längre tid och alltmer försvårar möjligheterna för personer att klara sitt uppehälle i sina traditionella hemmiljöer, till exempel torka, svält och havsnivåhöjning. Denna typ av migration är främst permanent och kan vara såväl intern som över landsgränser.5

Prognoser för klimatdriven migration

Prognoser om antalet personer som år 2050 kommer migrera på grund av klimatförändringar och dess följdeffekter varierar från 100 miljoner till en miljard.6 Den mest citerade prognosen förutspår att det år 2050 finns 200 miljoner människor som migrerat på grund av klimatets påverkan. Däremot frågar sig vissa ledande forskare om det ens är möjligt att isolera klimatförändringar från andra politiska, ekonomiska och sociala faktorer som orsakar migration.7

Trots svårigheterna finns ändå statistik från Internal Displacement Monitoring Centre (IDMC) som årligen presenterar en rapport om antalet internflyktingar som flyr från konflikt och naturkatastrofer. IDMC beräknar att mellan 2008 och 2016 tvingades i genomsnitt 25,3 miljoner människor att lämna sina hem på grund av naturkatastrofer. Enbart under 2017 tvingades 18,8 miljoner människor på flykt, en minskning med fem miljoner jämfört med 2016 och på samma nivå jämfört med 2015. Denna statistik visar även på stora regionala skillnader där östra Asien och Stillahavsområdet stod för 45,8 procent av 2017 års totala antal internflyktingar på grund av naturkatastrofer, vilket kan jämföras med södra Asien som stod för 15,2 procent eller med Europa, Centralasien, Nordafrika och Mellanöstern som tillsammans stod för 1,7 procent. Naturkatastrofer som slår till i tätbebyggda områden orsakar större befolkningsförflyttningar. Ett tydligt exempel på detta är Kina där 4,5 miljoner människor blev internflyktingar på grund av naturkatastrofer under 2017, vilket motsvarar drygt hälften av regionens totala mängd så kallade klimatflyktingar på 8,6 miljoner.8

Google spreadsheet

Källa: IDMC (2018) Global report on internal displacement.

Klimatflyktingar som begrepp då och nu

Begreppet klimatflyktingar började användas kring år 2000. Dessförinnan användes begreppet miljöflyktingar som år 1985 definierades av FN:s miljöprogram, UNEP som ”de människor som har tvingats att lämna sina traditionella livsmiljöer, tillfälligt eller permanent, på grund av märkbar miljöförstöring (naturlig och/eller inledd av människor) som äventyrar deras liv och/eller synnerligen påverkar deras livskvalitet”.9 Det verkar inte vara någon skillnad mellan begreppen som däremot inte innebär att klimatflyktingar blir juridiskt erkända. Idag faller klimatdriven migration utanför internationellt bindande migrationsavtal, en lucka som den Internationella Organisationen för Migration (IOM) har uppmärksammat och försökt att täppa till genom att introducera begreppet klimatmigranter som ”de personer eller grupper som, på grund av övervägande skäl av plötsliga eller progressiva förändringar i miljön som har en negativ påverkan på deras liv eller levnadsvillkor, är tvungna att lämna sin hemvist, eller väljer att göra så, antingen tillfälligt eller permanent och som flyttar antingen inom sitt land eller utomlands”.10

Definitionen är en så kallad ”working definition” och är därmed inte fastslagen i internationella regelverk än. Generellt kan man därför säga att klimatflyktingar saknas i de internationella regelverken. FN:s klimatavtal som antogs 2015 slår fast att man ska förhindra, minimera och uppmärksamma förflyttningar på grund av klimatförändringarnas negativa effekter och betonar den framtida risken för omfattande klimatdriven migration.11 Det norsk-schweiziskt finansierade Nansen Initiative arbetade för att öka kunskapen om klimatdriven migration och tog fram en Protection Agenda, en icke-bindande överenskommelse mellan 100 länder.12 Organisationen Platform for Disaster Displacement ansvarar för att genomföra Nansenintiativets Protection Agenda.

Klimatflyktingar i Sverige

I Sverige kunde man fram till den 20 juli 2016 få asyl som övrigt skyddsbehövande om man inte kunde återvända till sitt land på grund av en miljökatastrof, vilket inte längre är en möjlighet på grund av den tillfälliga lagen. Det råder delade meningar om klimatdriven migration ryms inom Sveriges asylrätt, som bygger på flyktingkonventionen samt EU:s skyddsgrundsdirektiv. För att vara flykting eller annan skyddsbehövande behöver man riskera att utsättas för skyddsgrundade behandling vid ett återvändande till sitt hemland. Eftersom klimatförändringen är icke-diskriminerande kan den inte anses utsätta en person framför en annan, även om människor är olika sårbara för dess följdkonsekvenser.13 Det har bland annat framkommit i flera avgöranden från nyazeeländska domstolar där frågan om asyl på grund av klimatförändringar prövats. Än har dock ingen beviljats asyl som klimatflykting och Nya Zealand har därför bland annat föreslagit att introducera humanitära visum för så kallade klimatflyktingar. Då det potentiellt kan röra sig om stora förflyttningar av människor har intresset för kopplingen mellan klimatförändringar och migration ökat under senare tid och ämnet fortsätter att vara högaktuellt.

  1. UNHCR (2009): Forced displacement in the context of climate change: Challenges for states under international law.
  2. IMF (2017): Climate change will bring more frequent natural disasters & weight on economic growth.
  3. E. Karakitapoglu, M. Larsson, A. Reuben (2017): Climate refugees: The science, the people, the jurisdiction and the future.
  4. IPCC (1990): Climate change: The IPCC scientific assessment.
  5. E. Karakitapoglu, M. Larsson, A. Reuben (2017).
  6. C, Boano, R., Zetter, T. Morris (2008): Environmentally displaced people: Understanding linkage between environmental change, livelihood and forced migration.
  7. R. Black (2001): ”Environmental refugees: Myth or reality”.
  8. IDMC (2018) Global report on internal displacement.
  9. UNEP (1985). Författarens översättning.
  10. IOM (2017): Discussion note: Migration and the environment.
  11. United Nations, COP21 Adoption of the Paris Agreement.
  12. The Nansen Initiative (2015): More than 100 governments affirm broad support to better protect people displaced across borders by disasters and the effects of climate change.
  13. J. McAdam (2012) Climate change, forced migration and international law.