Klimatflyktingar

Senast ändrad 22 November 2017

”Den största konsekvensen av klimatförändringen kommer vara migration” deklarerade Intergovernmental Panel on Climate Change redan år 1990.1 Klimatpåverkad migration kommer däremot vara annorlunda från den ”traditionella” migrationen eftersom människors förmåga att stanna i sina hemområden är beroende av om det är en fråga om en katastrof eller den långsamma klimatförändringen.

År 2050 kommer 200 miljoner människor att lämnat sina hem på grund av klimatförändringar.2 Denna prognos av Norman Myers är den mest citerade men väcker frågor om det är möjligt att isolera klimatförändring från andra faktorer till migration, som de politiska, ekonomiska och sociala faktorerna. Ledande forskare inom området frågade sig därför redan år 2001 varför man försöker att skilja klimatmigration från annan migration.3 All migration kräver ändå någon form av hänsyn till ekonomiska faktorer 4 eftersom de som inte har råd att lämna sina hem oftast är de blir kvar i utsatta områden. Politiska och sociala faktorer kan även spela en roll i valet av tillflyktsområde inom migrantens hemland eller till ett annat land.

Eftersom det finns svårigheter att isolera klimatet från övriga faktorer är det även svårt att med säkerhet presentera prognoser. Norska Flyktninghjelpen tar årligen fram en rapport om interna flyktingar. Rapporten för 2017 visade att cirka 24,2 miljoner människor tvingades fly inom sitt hemland vilket kan jämföras med 6,9 miljoner internflyktingar på grund av konflikter.5 Antalet fördrivna internflyktingar på grund av naturkatastrofer har därmed ökat med fem miljoner när man jämför med år 2015.6

Migration på grund av naturkatastrofer

Områden är även olika utsatta beroende på vilken typ av klimatpåverkan som orsakar migrationen. Naturkatastrofer är en snabb klimathändelse som oftast driver folk på en kortvarig flykt inom sitt egna land eller i närområden. Syftet med flykten är att skydda sig från katastrofen. När faran är över återvänder folk hem. Under år 2016 producerade Kina 7,4 miljoner internflyktingar vilket motsvarar 45 procent av regionens totala procent. Det kan jämföras med Europa, Centralasien, Mellanöstern och Nordafrika som tillsammans stod för 0,2 miljoner internt fördrivna. Såväl Latinamerika som Nordamerika kommer mest troligt att ha en ökning i nästa års rapport men tanke på den förödelse som skapades av orkanerna Irma Harvey och Maria och den stora mängd människor som fick evakueras för att skydda sig från katastroferna.

Källa: Se fotnot 5

Långsam klimatpåverkad migration

I motsats till den snabba står långsamma klimathändelser som tar sin form genom bland annat torka, en höjning av havsnivån och ökning av havens temperatur samt svårare möjligheter att klara vattenförsörjning. Effekterna av klimatförändringen kommer långsamt att försvåra möjligheterna för miljontals människor att klara sitt uppehälle och de kommer känna sig tvugna att lämna sina hemområden. Denna migration kan vara både kort- och långvarig och innebära både intern- och internationell migration.

Flera öar i Stilla havet att försvinna när havsnivån höjs. En sådan ö är Maldiverna som inför klimattoppmötet i Köpenhamn år 2009 tog till drastiska åtgärder och höll ett regeringssammanträde på havsbotten för att visa på Stillahavsöarnas framtid om inte det internationella samfundet agerar.7 Eftersom det fortfarande går att leva på Maldiverna innebär det att personer som migrerar kommer betraktas som ekonomiska migranter. De anses alltså inte flytta för att rädda sina liv utan istället anses de vara på jakt efter ett bättre liv. Det kan verka som en bagatell men det får betydelse i den juridiska definitionen och därmed i tillämpningen av internationell och regional rätt.  

Maldivernas dåvarande president Mohammed Nasheed ledde regeringssammanträdet för att uppmärksamma det internationella samfundet inför Klimattoppmötet i Köpenhamn år 2009 på framtiden för låglänta nationer utan adekvata åtgärder mot klimatförändringarna.8

Internationellt regelverk

Vill man försöka tillämpa 1951 års Flyktingkonvention krävs det att personen i fråga känner en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp. Man kan säga att det kräver att personen flydde på grund av rädslan av förföljelse. Klimatförändringen är däremot icke-diskriminerande och kan inte anses förfölja en person 9 vilket krävs för att en välgrundad fruktan för förföljelse ska anses finnas. Klimatförändringen påverkar alla människor även om den kommer få olika konsekvenser mellan grupper, länder och regioner. 1990 års Migrantkonvention förutsätter istället att valet att migrera är frivilligt utan extern press. Eftersom beslutet att migrera är beroende av klimatförändringens långsamma påverkan på livet är inte beslutet utan extern press vilka försvårar det tillämpningen av Migrantkonventionen på klimatmigranter.

Den Internationella Organisationen för Migration (IOM) har uppmärksammat denna lucka i internationell rätt och har försökt att täppa till den genom att introducera en definition för klimatmigranter som:

“personer eller grupper som, på grund av övervägande skäl av plötsliga eller progressiva förändringar i mijön som har en negativ påverkan på deras liv eller levnadsvillkor, är tvugna att lämna sin hemvist, eller väljer att göra så, antingen tillfälligt eller permanent och som flyttar antingen inom sitt land eller utomlands.”10

Definitionen uppmärksammar alltså att beslutet att migrera på grund av såväl snabb som långsam klimatförändring kan vara antingen valfri eller tvingad. Klimatmigranten kan även, enligt definitionen, under en viss tid eller permanent bosätta sig på en annan plats i hens land eller utomlands. Definitionen är en så kallad ”working definition” och har ännu inte fastslagits i internationella regelverk. Klimatmigranter saknar därför tillräckligt erkännande för att anses skyddade om de lämnar sitt egna land.11

Generellt saknas klimatmigranter i de internationella regelverken. FN:s Klimatavtal gör till exempel vaga hänvisningar till frågan om migration men ger inte klimatmigranterna ett ökat skydd, Sändebudet för Platform on Disaster Displacement, Walter Kälin har poängterat att alla låglänta länder kommer påverkas av en förhöjd havsnivå men skillnaden är mellan ländernas förmåga att vidta effektiva åtgärder för att minimera utsattheten.12 Parisavtalet som tecknades år 2015 ska bland annat hjälpa utvecklingsländer finansiellt och materiellt att bekämpa klimatförändringen och bli mindre utsatta till dess konsekvenser. Att effektivt bekämpa samt minska effekterna av klimatförändringen kan bidra till ett minskat behov av klimatpåverkad migration. FN:s Hållbarhetsmål är ett annat instrument som kan användas för att minska sårbarheten bland människor. Länken mellan dessa två instrument är däremot oklar även om Patricia Espinosa, generalsekreteraren för FN:s klimatkonvention har sagt att Hållbarhetsmålen och Parisavtalet måste införlivas tillsammans.13