Anhöriginvandring, eller anknytningsinvandring, är när en person vill flytta till eller stanna i Sverige på grund av att den har en anhörig som är svensk medborgare eller har uppehållstillstånd i Sverige. Det gäller make, maka, sambo eller barn under 18 år och adoptivbarn. Anhöriginvandrare är den som kommer till Sverige och anknytningspersonen är den som redan bor i Sverige. Anhöriginvandring följer i viss mån asylinvandringen, eftersom flyktingar efter en tid i Sverige ofta vill förenas med någon anhörig.1
Familj är det vanligaste skälet till att få uppehållstillstånd i Sverige. 2020 fick 48 752 personer uppehållstillstånd för att de var anhörig till en person i Sverige, av totalt 88 814 beviljade uppehållstillstånd.2 Det är en minskning sedan 2018 och 2019, då 68 015 respektive 57 233 personer fick uppehållstillstånd som anhöriga i Sverige.3
Den totala anhöriginvandringen till Sverige omfattar:
- anhöriga till personer som är svenska medborgare,
- anhörig till den som har fått uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande eller för synnerligen ömmande omständigheter,
- barn födda i Sverige till en förälder som har permanent uppehållstillstånd,4
- adoptivbarn,
- anhöriga till gäststudenter,
- anhöriga till personer som arbetar här, och
- anhöriga till EU-medborgare som är varaktigt bosatta i Sverige.5
Källa: Migrationsverket. Beviljade uppehållstillstånd 2020
Den tillfälliga lagen begränsar anhöriginvandring
I juli 2016 infördes den tillfälliga lagen för att begränsa möjligheterna att få asyl i Sverige vilket även har begränsat möjligheterna till anhöriginvandring.6 Lagen är tillfällig och ska gälla under tre år. När lagen infördes hade flyktingar fortsatt rätt till familjeåterförening medan de personer som bedöms som alternativt skyddsbehövande inte fick möjlighet till familjeåterförening. Detta påverkade speciellt många syriska flyktingar som kommit till Sverige då de oftast bedöms vara just alternativt skyddsbehövande. Enbart i specifika undantagsfall kunde alternativt skyddsbehövande ha rätt till återförening, om det annars skulle strida mot Sveriges internationella åtaganden som rätten till familjeliv i Europakonventionen. Vid förlängningen av den tillfälliga lagen som trädde i kraft 20 juli 2019 fick alternativt skyddsbehövande åter möjligheten att återförenas med sin familj.7
Dock gäller även skärpta regler om försörjningskrav under den nya lagen. Den anhörige i Sverige måste kunna försörja både sig själv och sina anhöriga. Därför kan det i praktiken vara svårt för en person som har fått asyl i Sverige att återförenas med sin familj i dagsläget. Försörjningskravet gäller inte om anknytningspersonen är barn.8
Läs mer om den tillfälliga lagen
Se begreppsförklaringar om flyktingar och alternativt skyddsbehövande här
- Migrationsverket. För dig som är anhörig till någon som ansöker om uppehållstillstånd för att bo tillsammans med dig i Sverige ↩
- Migrationsverket. Beviljade uppehållstillstånd 2020 ↩
- Migrationsverket. Beviljade uppehållstillstånd 2018 och 2019 ↩
- Barn som föds i Sverige vars förälder har permanent uppehållstillstånd räknas enligt Migrationsverkets statistik som anhöriginvandrare, eftersom deras uppehållsrätt i Sverige anhängiggörs på att de är anhöriga till en person i Sverige som har uppehållstillstånd. De blir inte medborgare vid födseln och hade inte haft rätt att få stanna i Sverige om deras förälder inte hade haft uppehållstillstånd. Även om de inte flyttar till Sverige som anhöriginvandrare, räknas de som det. ↩
- Migrationsverket. Beviljade uppehållstillstånd 2020 ↩
- Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige ↩
- Riksdagen. Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige ↩
- Regeringskansliet. Förslag om att tillfälligt begränsa möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige ↩