Anhöriginvandring

Senast ändrad 25 January 2019

Anhöriginvandring, eller anknytningsinvandring, är när en person vill flytta till Sverige på grund av att den har en anhörig som är svensk medborgare eller har uppehållstillstånd i Sverige. Det gäller make, maka, sambo eller barn under 18 år och adoptivbarn. Anhöriginvandrare är den som kommer till Sverige och anknytningspersonen är den som redan bor i Sverige. Anhöriginvandring följer i viss mån asylinvandringen, eftersom flyktingar efter en tid i Sverige ofta vill förenas med någon anhörig.1

Familj är det vanligaste skälet till att flytta till Sverige. 2018 fick 68 015 personer uppehållstillstånd för att kunna flytta till en anhörig i Sverige, av totalt 132 696 beviljade uppehållstillstånd.2 Samma siffror för år 2015 var 45 143 personer av sammanlagt 109 235 beviljade uppehållstillstånd.3

Den totala anhöriginvandringen till Sverige omfattar:

  • anhöriga till personer som är svenska medborgare,
  • anhörig till den som har fått uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande eller för synnerligen ömmande omständigheter,
  • barn födda i Sverige till en förälder som har permanent uppehållstillstånd,
  • adoptivbarn,
  • anhöriga till gäststudenter,
  • anhöriga till personer som arbetar här, och
  • anhöriga till EU-medborgare som är varaktigt bosatta i Sverige.4
Google spreadsheet

Källa: Migrationsverket. Beviljade uppehållstillstånd 2018

Den tillfälliga lagen begränsar anhöriginvandring

I juli 2016 infördes den tillfälliga lagen för att begränsa möjligheterna att få asyl i Sverige vilket även har begränsat möjligheterna till anhöriginvandring.5 Lagen är tillfällig och ska gälla under tre år. Flyktingar har fortsatt rätt till familjeåterförening medan de personer som bedöms som alternativt skyddsbehövande inte har samma regler.

Det spelar stor roll vilket datum personen har ansökt om asyl. Om ansökan kom in efter den 24 november 2015 så kommer personen inte ha rätt att återförenas med sina anhöriga i Sverige om den personen benämns som alternativt skyddsbehövande. Den nya lagen påverkar speciellt många syriska flyktingar som kommit till Sverige då de oftast bedöms vara just alternativt skyddsbehövande. Enbart i specifika undantagsfall kan alternativt skyddsbehövande ha rätt till återförening, om det annars skulle strida mot Sveriges internationella åtaganden som rätten till familjeliv i Europakonventionen.

Flyktingar och barn som är flyktingar har rätt till familjeåterförening om de har beviljats tillfälliga uppehållstillstånd. Dock gäller även skärpta regler om försörjningskrav under den nya lagen. Den anhörige i Sverige måste kunna försörja både sig själv och sina anhöriga. Därför kan det i praktiken vara svårt för en flykting som har fått uppehållstillstånd i Sverige att återförenas med sin familj i dagsläget. Försörjningskravet gäller inte om anknytningspersonen är barn.6

Läs mer om den tillfälliga lagen

Regeringsbildningens påverkan på anhöriginvandring

Enligt den överenskommelse som slöts i regeringsförhandlingarna mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet ska den tillfälliga lagen förlängas i ytterligare två år samtidigt som en parlamentarisk kommitté utreder hur Sveriges asyllagstiftning ska se ut framöver. Vid förlängningen av den tillfälliga lagen ska alternativt skyddsbehövande ges samma möjlighet till familjeåterförening som flyktingar.7

Läs mer om regeringsbildningens påverkan på migrationen och integrationen
Se begreppsförklaringar om flyktingar och alternativt skyddsbehövande här