Ensamkommande barn

Senast ändrad 8 August 2018

Under 2017 ansökte 1 336 ensamkommande barn om asyl.1 Det är att jämföra med 2015 då 35 369 ensamkommande barn sökte asyl, fler än någonsin tidigare. Sedan årsskiftet 2015/2016 har antalet minskat kraftigt, framförallt på grund av de inre gränskontrollerna mellan Danmark och Sverige samt EU:s migrationsöverenskommelse med Turkiet.2

Det vanligaste ursprungslandet för ensamkommande som sökte asyl under 2017 är Afghanistan, följt av Somalia, Syrien, Eritrea och Irak. Cirka 78 procent av de ensamkommande som sökte asyl 2017 var pojkar. Av det totala antalet asylsökande 2017 var dryga 5 procent ensamkommande barn och ungdomar, jämfört med 7 procent 2016, 22 procent 2015 och 8 procent 2014.3

Google spreadsheet

Källa: Migrationsverket. Asylsökande till Sverige 2000-2017

Hur många ensamkommande barn får stanna i Sverige?

Under år 2017 avgjordes 7 480 asylärenden för ensamkommande barn, varav 5 429 beviljades asyl.4 Hur många av de ensamkommande barnen som får uppehållstillstånd har varierat de senaste åren. Beviljandegraden för asylärenden för ensamkommande barn som behandlades under 2017 är 79 procent. Dessa siffror gäller bara för barn och ungdomar som fått sina ansökningar bifallna i första instans, det vill säga Migrationsverket, och som inte är avskrivningar eller Dublinärenden. 2012 fick 64 procent bifall, 75 procent under 2014, 88 procent under 2015 och 86 procent under 2016. Den höga beviljandegraden för 2015 och 2016 beror på att de allra flesta ärendena som hanterades då var för barn från Afghanistan, Eritrea och Somalia – länder som i hög grad bedöms för osäkra för barnen att återvända till.5 De allra flesta barn som kom till Sverige som asylsökande under året 2015 väntar fortfarande på ett beslut.

Läs mer om varför afghanska barn flyr
Läs mer om varför barn flyr ensamma från Eritrea

Kraftig minskning sedan 2015

Antalet asylsökande ensamkommande barn har minskat kraftigt sedan 2015. Under 2016 fick Migrationsverket sammanlagt in bara 2 199 ansökningar från ensamkommande barn, jämfört med 35 369 under 2015. Under 2017 sökte ännu färre (1 336 stycken) ensamkommande barn asyl i Sverige. 6 Anledningen till minskningen har dels att göra med de inre gränskontrollerna i norra EU, dels med den stärkta bevakningen vid EU:s yttre gränser som möjliggjorts genom EU:s överenskommelse med Turkiet.

Google spreadsheet

Källa: Migrationsverket. Inkomna ansökningar om asyl 2015, 2016, 2017 och 2018

Läs mer om ID-kontrollerna
Läs mer om Sveriges inre gränskontroller och bevakningen av EU:s yttre gräns
Läs mer om EU:s överenskommelse med Turkiet

Åldersbestämning av ensamkommande barn

I asylärenden är åldern en viktig faktor för asylsökande eftersom ensamkommande barn behöver kunna visa att de är under 18 år. Detta är viktigt då den som är under 18 år har andra rättigheter än en vuxen asylsökande. Alla ensamkommande barns ålder utreds av Migrationsverket under asylprocessen, dels genom intervjuer, dels genom dokumentation från hemlandet när sådan finns. Har den sökande inte kunnat göra sin ålder sannolik med stöd i de uppgifter eller handlingar de lämnat, finns möjligheten för denne att genomgå en medicinsk åldersbedömning. En sådan bedömning genomförs sedan våren 2017 av Rättsmedicinalverket (RMV). Detta innebär att en läkare gör en knä- eller tandröntgen.

Idag finns det ingen medicinsk metod som exakt kan fastställa en persons ålder. Det RMV gör är att bedöma om den utförda undersökningen talar för att den undersökta personen är under eller över 18 år. Eftersom en sådan bedömning inte kan ge exakt svar på sökandes verkliga ålder utgör resultatet från en medicinsk åldersbedömning ett av flera underlag i den samlade åldersbedömningen som Migrationsverket gör.7

Under 2017 beställdes medicinsk åldersbedömning i 65 procent av alla asylutredningar för ensamkommande barn. 2017 hade åldern skrivits upp till över 18 år i 5 504 ärendena genom medicinsk åldersbedömning och i ärenden utan en medicinsk bedömning hade åldern hade skrivits upp i 1 519 ärenden. Totalt bedömer Migrationsverket att 80 procent är över 18 år efter att en medicinsk åldersbedömning har gjorts.8

Ett asylsökande barn har rätt att bli informerad om möjligheten att genomgå en medicinsk åldersbedömning, men i en kvalitetsuppföljning som gjordes under 2016 fick inte det asylsökande barnet denna information i 81 procent av fallen. I kvalitetsuppföljningen framkom också att Migrationsverket inte har motiverat varför en uppskrivning av ålder har gjorts i 19 procent av fallen. Detta trots att det ska ingå i handläggarens tjänsteanteckningar.9

Läs mer om åldersbedömningar

Barn har särskilda rättigheter

Sverige har skrivit på FN:s konvention om barns rättigheter (barnkonventionen) och är i processen att göra konventionen till svensk lag. Barnkonventionen säger att alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Den säger också att alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter, oavsett religion, kön, funktionsvariation eller medborgarskap. Alla barn som vistas i Sverige har alltså samma rättigheter till bostad, sjukvård och skolgång. Barnkonventionen säger också att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Ensamkommande barn har rätt att återförenas med sin familj om familjen splittrats. Konventionen säger att ansökningar från familjer som vill återförenas över statsgränser ska behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt.10

I början av 2014 trädde en ny Dublinförordning i kraft. Den innebär bland annat att varje barn kan få ett offentligt biträde vid handläggningen. På så sätt blir det lättare för ett barn att överklaga sitt beslut. Det finns även förbättringar som ska göra det enklare att återförenas med sina familjemedlemmar. Samtidigt begränsas denna möjlighet avsevärt i och med den tillfälliga lagen som antogs efter flyktingsituationen 2015. På grund av detta fick den tillfälliga lagen hård kritik redan innan den infördes av bland andra Barnombudsmannen. I sitt remissvar beskrev Barnombudsmannen ändringarna i lagen som “barnfientliga och står i bjärt kontrast mot de åtaganden Sverige har enligt barnkonventionen”.11

Sedan ändringen av Dublinförordningen kan beslut om överföring av ensamkommande barn endast ske om barnet fått ett laga kraft beslut i ett annat land. Finns inget sådant beslut från tidigare asylansökningar så prövas barnets ärende i Sverige. Det betyder att ytterst få barn omfattas av Dublinförordningen och att ännu färre faktiskt påverkas av den.12

Läs mer om Dublinförordningen

Olika myndigheters ansvar för mottagandet av de ensamkommande barnen

I Sverige delas ansvaret för mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar mellan kommuner, landsting och flera andra myndigheter. När ensamkommande barn ansöker om asyl anvisar Migrationsverket en kommun att ansvara för barnets boende och omsorg. Migrationsverket fick den 28 januari 2016 i uppdrag av regeringen att utarbeta en ny anvisningsmodell för ensamkommande barn och unga. Modellen, som infördes den 1 april 2016, omfattar alla Sveriges kommuner och ska säkerställa att fördelningen av barnen på sikt blir jämnare. Andelarna har beslutats av Migrationsverket i samråd med länsstyrelserna och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).13

Barnet placeras i en kommun men finns med i Migrationsverkets mottagningssystem tills uppehållstillstånd beviljats. Under 2017 var antalet kommunmottagna ensamkommande barn ungefär 8 600.14 Alla ensamkommande barn har rätt att företrädas av en god man som träder in i vårdnadshavarens ställe. Den gode mannen har rätten och skyldigheten att bestämma i alla frågor som handlar om barnets personliga, ekonomiska och rättsliga angelägenheter. En annan viktig uppgift är att stödja barnet i kontakterna med Migrationsverket under tiden myndigheten prövar barnets ansökan om asyl. Det ligger också på den gode mannen att stödja barnet i att leta efter anhöriga.15

Ensamkommande barn som beviljats uppehållstillstånd skrivs ut från mottagningssystemet och räknas istället som kommunmottagna i den anvisade kommunen. Migrationsverket ansvarar för att handlägga frågor som berör ekonomiskt bistånd till barnen samt för att sköta kommunernas ersättningar enligt ersättningsförordningen. Länsstyrelsen ansvarar för att det finns möjligheter och resurser för kommunerna att ta emot barnen, sedan förhandlar länsstyrelsen med kommunerna om antalet platser. Kommuner ansvarar för att utreda barnens behov och därefter fatta beslut om insatser och lämpligt boende samt har ansvar för skolundervisningen.16 Kommuner som har en överenskommelse med Migrationsverket om att ta emot asylsökande barn och ungdomar har rätt till statlig ersättning på 500 000 kronor per kalenderår.17

  1. Migrationsverket. Asylsökande till Sverige 2000-2017
  2. Migrationsverket Ensamkommande barn per månad 2004-2017
  3. Migrationsverket. Asylsökande till Sverige 2000-2017
  4. Migrationsverket. Avgjorda asylärenden beslutade av Migrationsverket, ensamkommande barn, förstagångsansökningar 2016, 2017
  5. Migrationsverket. Översikter och statistik från tidigare år
  6. Migrationsverket. Inkomna ansökningar om asyl 2015, 2016 och 2017
  7. Rättsmedicinalverket. Medicinska åldersbedömningar
  8. Migrationsverket. Årsredovisning 2017
  9. Migrationsverket. Årsredovisning 2016
  10. Unicef. Barnkonventionen
  11. Barnombudsmannen. Utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige
  12. Riksdagen, Faktapromemoria 2013/14:FPM103. Ändring av Dublinförordningen
  13. Länsstyrelsen. Ensamkommande barn
  14. Migrationsverket. Kommunmottagna enligt ersättningsförordningen 2017
  15. Migrationsverket. Godemannens roll under asyltiden
  16. Migrationsverket. Olika myndigheters ansvar
  17. Migrationsverket. Ersättning för asylsökande som betalas ut utan ansökan