|
|
|
Internationella studenterTill höstterminen 2011 kommer anmälnings- och studieavgifter för utländska studenter som inte är medlemmar i EU eller EES-staterna att införas. Antalet utländska studenter vid svenska universitet och högskolor har ökat stadigt under de senaste åren. **2010 var en fjärdedel av alla nybörjarstudenter vid svenska universitet inresande från utlandet.** Kommentar: Freemover-student: ordnar sina studier på egen hand. Utbytesstudent: deltar i ett utbytesprogram. Av de 13 800 utbytesstudenter som var nybörjare i svensk högskoleutbildning läsåret 2009/10 kom 75 procent från Europa. Därefter följde Asien och Nordamerika. De enskilt största länderna var Tyskland, Frankrike och Spanien. Förutom länderna i Europa, som helt dominerade utbytesprogrammen, kom många utbytesstudenter från Kina och USA. Till höstterminen 2011 kommer anmälnings- och studieavgifter för utländska studenter som inte är medlemmar i EU eller EES-staterna att införas. Tidigare har studier varit avgiftsfria även för internationella studenter. En effekt av att studenter från andra länder väljer att läsa i Sverige under en period är att de utgör ett tillskott av högutbildad arbetskraft. Många av de internationella studenterna återfinns också inom områden där det finns en efterfrågan på arbetskraft. Effekten gäller dock bara om studenterna kan och väljer att stanna och arbeta i Sverige. Under 2009, första året då man kunde söka arbetstillstånd utan att behöva lämna Sverige, beviljades 435 före detta studenter arbetstillstånd. Fram till 1 juni i år var det 137 personer, varav 39 % tog ett jobb utav krav på särskild yrkesutbildning, medan ca 31 % hade ett arbete med krav på teoretisk specialistkompetens. De flesta studenter som beviljats arbetstillstånd kommer från Pakistan, Bangladesh och Kina och de vanligaste yrkena är köks- och restaurangbiträden, dataspecialister, civilingenjörer och arkitekter. Det är alltså en mycket låg andel, för 2009 ca 1,2 %, av de internationella studenterna som söker arbetstillstånd i Sverige efter avslutad utbildning här. Det går också att efter avslutade studier söka uppehållstillstånd på grund av anknytning, det vill säga att man träffat någon som man vill leva med i Sverige. Då får man också rätt att arbeta. Hur många av anknytningsinvandrarna som tidigare varit studenter vid svenska högskolor är dock svårt att beräkna. Språket är en viktig orsak till att så få får jobb i Sverige efter studierna, menar både universitet och rekryterare enligt den statliga utredningen om cirkulär migration från 2010. En jämförelse med Norge visar dock att en betydligt större andel, cirka 18 % av utländska studenter utanför EES, stannade i Norge en period efter studierna åren 1991-2005. Andra anledningar till att få utländska studenter stannar i Sverige efter avslutade studier kan vara att arbetsgivare har svårt att värdera vilken kompetens en person har som delvis har utländsk utbildning. En tredje orsak kan vara att dessa studenter redan är mer flyttbenägna än andra och därför lättare flyttar dit de fått erbjudande om arbete. Innan lagändringen om arbetskraftsinvandring infördes rekryterades till exempel utländska studenter vid universitet i Sverige för att arbeta i Norge. Inom ramen för cirkulär migration kan utländska studenter skapa goda förutsättningar för internationella kontakter och en “good will”-effekt för Sverige i andra länder, även om de inte stannar för att arbeta i Sverige efter studierna. 2004 fanns det 2,7 miljoner internationella studenter i världen. Referenser: Migrationsverket (2010), ‘Avgjorda arbetsmarknadsärenden innevarande år’ (pdf) Högskoleverket (2010), ‘Statistik - Internationell mobilitet’ Webbadress till den här sidan: |
|
||||||||||
| FORES 2012 - Återanvända webbsidan? | ||||||||||||
RSS