Kvotflyktingar

Senast ändrad 7 September 2018

En kvotflykting är en person som har flytt från sitt land och som har blivit utvald av FN:s flyktingorgan UNHCR för att få flytta till ett annat land. Sverige har sedan 1950 ett kvotflyktingsystem med målet att ge de mest utsatta skydd i Sverige. Det är regeringen och riksdagen som bestämmer hur många kvotflyktingar Sverige ska ta emot.1 I oktober 2016 beslutade regeringen tillsammans med Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna att Sverige ska öka mottagandet av kvotflyktingar till 5 000 per år innan 2018.

Det ökade mottagandet av kvotflyktingar inleddes 2017 och under året tog Sverige emot 3 400 kvotflyktingar, vilket är en ökning med 1 500 från tidigare år. Majoriteten av dessa kom från Syrien. 2018 kommer antalet kvotflyktingar öka till 5 000.2 Ett 30-tal länder runtom i världen tar emot kvotflyktingar i samarbete med UNHCR, bland annat USA, Kanada, Australien, Nya Zeeland, Norge, Danmark, Finland och Nederländerna. 2017 minskade dock den globala vidarebosättningen på grund av att USA minskade sin andel. Samtidigt har Kanada och flera europeiska länder ökat sin andel. Storbritannien planerar till exempel att ta emot 23 000 syrier fram till 2020. Sveriges ökning av platser har gjort att Sverige nu är det tredje största mottagarlandet av kvotflyktingar.3

Kvotflyktingar är de som lever i ett annat land än det de flytt ifrån och som erbjuds vidarebosättning i ett tredje land. Vidarebosättning är en av UNHCR:s tre långsiktiga lösningar för flyktingar utöver lokal integrering och frivilligt återvändande. De flyktingar som vidarebosätts bor antingen i ett av UNHCR:s flyktingläger eller i en stad eller på landsbygden i det land de först flytt till.

Urvalet av kvotflyktingar – så funkar det

Kvotflyktingar till Sverige blir utvalda av FN:s flyktingorgan UNHCR. Grunden för UNHCR:s urval är en bedömning enligt sju kriterier för vilka som är i störst behov av vidarebosättning, därför att deras skyddsbehov inte tillfredsställs i det land de befinner sig i eller för att andra långsiktiga lösningar saknas. Kvotflyktingar väljs ut bland människor som redan har fått flyktingstatus, antingen enligt Flyktingkonventionen eller UNHCR:s bredare definition som innefattar de som till exempel flyr från väpnad konflikt. Dessa presenteras för Migrationsverket som sedan bedömer behovet av skydd i varje ärende. Endast personer som är flyktingar eller alternativt skyddsbehövande enligt utlänningslagen får uppehållstillstånd.4

När en flykting erbjuds vidarebosättning i Sverige genom kvotflyktingsystemet får flyktingen ett organiserat mottagande. Om det är praktiskt möjligt får kvotflyktingar tillgång till informationsinsatser som workshops eller skriftligt material för att förbereda dem på vad som väntar i Sverige. Hela vidarebosättningen av kvotflyktingar sker genom ett samarbete mellan Migrationsverket, UNHCR, International Organisation for Migration (IOM) och den kommun som flyktingen kommer att placeras i. Kvotflyktingsystemet står alltså i kontrast till det mottagningssystem som majoriteten av flyktingar genomgår. Även om deras flyktingstatus är densamma som flyktingar som söker asyl på plats i Sverige så är kvotflyktingar ensamma om att få en trygg, organiserad resa till Sverige. Efter ankomsten till Sverige ansvar kommunen, arbetsförmedlingen och andra lokala aktörer för att hjälpa personens under den första tiden i Sverige.5

Fler än någonsin i behov av vidarebosättning

Enligt UNHCR är behoven av vidarebosättning större än någonsin och 1,2 miljoner flyktingar beräknas behöva denna form av skydd 2018. Det är en ökning med 72 procent sedan 2014. Flyktingar får Syrien representerar för tredje året i rad befolkningen med de största behoven av vidarebosättning.6

Historiskt har det inte alltid varit de med störst behov av skydd som blir kvotflyktingar. Efter andra världskriget hade flera länder till exempel vidarebosättningssystem där kvotflyktingarna behandlades som arbetskraft. Under kalla kriget var framförallt USA villig att ta emot kvotflyktingar som flydde från Sovjetunionen.7 Idag används UNHCR:s kvotsystem strategiskt som ett sätt för länder att visa internationell solidaritet. Vidarebosättning har även kommit att bli en viktigare insats för att förhindra att folk riskerar sina liv i försök att korsa Medelhavet. UNHCR hoppas minska dödsfallen genom att göra vidarebosättning till ett alternativ under vägen. Sveriges vidarebosättningsinsatser 2018 ska därför fokuseras längs den centrala Medelhavsrutten.8

Kvotflyktingmottagande till EU

Vidarebosättning till EU blivit en allt viktigare fråga och mellan juli 2015 och juli 2017 vidarebosattes över 17 000 människor i 22 medlemsstater i UNHCRs regi. EU kommissionen har dessutom uppmanat medlemsländerna att 50 000 människor ska vidarebosättas år 2018-2019.9 Idag finns det inget gemensamt kvotflyktingsystem inom EU. Det är upp till varje land att bestämma huruvida de ska erbjuda vidarebosättning till kvotflyktingar. EU-parlamentet uttalade i en resolution i april 2016 att det finns ett behov av ett EU-gemensamt program för vidarebosättning. Villkoren för ett sådant program förhandlas fortfarande i EU i dagsläget.10

  1. Migrationsverket. Sveriges flyktingkvot
  2. Regeringskansliet. “Sverige ska ta emot fler kvotflyktingar”
  3. Migrationsverket. Sveriges flyktingkvot 2018 ; UNHCR. Resettlement at a glance – 2017 in review
  4. Migrationsverket. Sveriges flyktingkvot 2018 ; UNHCR. Resettlement Handbook
  5. Migrationsverket. Sveriges flyktingkvot
  6. Migrationsverket. Sveriges flyktingkvot 2018
  7. Sandvik, Kristin (2010), ”A Legal History: the Emergence of the African Resettlement Candidate in International Refugee Management”, International Journal of Refugee Law Vol. 22 No. 1; Long 2013: http://www.refworld.org/docid/4ff59a392.html
  8. Migrationsverket. Sveriges flyktingkvot 2018
  9. Migrationsverket. Sveriges flyktingkvot 2018
  10. Europaparlamentet. Legislative train schedule – EU resettlement framework