Kvotflyktingar

Senast ändrad 5 May 2017

Sverige har sedan 1950 ett kvotflyktingsystem med målet att ge de mest utsatta skydd i Sverige.1I oktober 2016 beslutade regeringen tillsammans med Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna att Sverige ska öka mottagandet av kvotflyktingar till 5000 per år innan 2018.

Det ökade mottagandet av kvotflyktingar inleddes 2017 och Sverige kommer ta emot 3400 kvotflyktingar, vilket är en ökning med 1500 från tidigare år. 2018 kommer antalet öka med ytterligare 1600 kvotflyktingar till 5000. Regeringens anledning till detta beslut är det ökande antalet flyktingar i världen som är i akut behov av skydd. 2

Kvotflyktingar är de som lever i ett annat land än det de flytt ifrån och som erbjuds vidarebosättning i ett tredje land. Vidarebosättning är en av UNHCR:s tre långsiktiga lösningar för flyktingar utöver lokal integrering och frivilligt återvändande. De flyktingar som vidarebosätts bor antingen i ett av UNHCR:s flyktingläger eller i stad eller på landsbygd i det land de först flytt till.    

Kvotflyktingar till Sverige blir utvalda av FN:s flyktingorgan UNHCR. Grunden för UNHCR:s urval är en bedömning enligt sju kriterier för vilka som är i störst behov av vidarebosättning, därför att deras skyddsbehov inte tillfredsställs i det land de befinner sig i eller för att andra långsiktiga lösningar saknas.3 Kvotflyktingar väljs ut bland människor som redan har fått flyktingstatus, antingen enligt Flyktingkonventionen eller UNHCR:s bredare definition som innefattar de som till exempel flyr från väpnad konflikt.

När en flykting erbjuds vidarebosättning i Sverige genom kvotflyktingsystemet får flyktingen ett organiserat mottagande. Kvotflyktingar får även, om möjligt, en förberedande “Sverige-introduktion” på 1-3 dagar. Under introduktionen går representanter från Migrationsverket och den kommun flyktingen ska placeras i igenom hur flyttprocessen kommer att gå till och vad som kommer hända när hen kommer till Sverige.4 Hela vidarebosättningen av kvotflyktingar sker genom ett samarbete mellan Migrationsverket, UNHCR, International Organisation for Migration (IOM) och den kommun som flyktingen kommer att placeras i. 5Kvotflyktingsystemet står alltså i grav kontrast till det mottagningssystem som majoriteten av flyktingar genomgår. Även om deras flyktingstatus är densamma som konventionsflyktingars så är kvotflyktingar ensamma om att få en trygg, organiserad resa till Sverige.

2016 vidarebosattes 125 600 flyktingar genom UNHCR:s kvotsystem, vilket motsvarar mindre än 1 procent av världens flyktingar.6 USA tar emot flest kvotflyktingar, över hälften av totalen, följt av Kanada, Australien, Norge, Tyskland och Sverige (2015).7 37 länder var 2016 del av UNHCR:s vidarebosättningsprogram. Innan och efter andra världskriget var vidarebosättning ett viktigare verktyg för flyktingmottagande än vad det är idag. 1979 fick ungefär 1 av 20 flyktingar skydd genom vidarebosättning, vilket gick ner till 1 av 400 1996, men är alltså nu tillbaka till ungefär 1 av 100. 8  

Historiskt är det inte alltid de med störst behov av skydd som blir kvotflyktingar. Efter andra världskriget hade flera länder till exempel vidarebosättningssystem där kvotflyktingarna behandlades som arbetskraft. Under kalla kriget var framförallt USA villig att ta emot kvotflyktingar som flydde från Sovjetunionen.9 Idag är används UNHCR:s kvotsystem också strategiskt som ett sätt för länder att visa internationell solidaritet.

Idag finns det inget gemensamt kvotflyktingsystem inom EU. Det är upp till varje land att bestämma huruvida de ska erbjuda vidarebosättning till kvotflyktingar. För att minska trycket på Italien och Grekland beslutade EU 2015 att omförflytta 160 000 flyktingar till andra EU-länder.10 Sverige har åtagit sig att ta emot 350 av dessa och har hittills tagit emot 39 personer ifrån Italien. Flera länder valde att inte delta och fram till april 2017 har ungefär 18 000 omförflyttats.11

  1. Migrationsverket: Sveriges flyktingkvot
  2. Regeringen: Sverige ska ta emot fler kvotflyktingar
  3. UNHCR: Sida 37
  4. Migrationsverket: Frågor och svar
  5. Migrationsverket: Frågor och svar om kvotflyktingar
  6. UNHCR: Resettlement
  7. UNHCR: Sida 57
  8. Troeller, Gary (2002), “UNHCR Resettlement: Evolution and Future Direction”, International Journal of Refugee Law Vol. 14 No. I.
  9.  Sandvik, Kristin (2010), ”A Legal History: the Emergence of the African Resettlement Candidate in International Refugee Management”, International Journal of Refugee Law Vol. 22 No. 1;; Long 2013: http://www.refworld.org/docid/4ff59a392.html
  10. Europarl: Legislative train
  11. Europa.eu: State of Play – re-location