Papperslösa

Senast ändrad 21 April 2016

Ordet papperslös används för att beteckna människor som befinner sig i Sverige utan tillstånd. Ibland används begreppen “illegala invandrare” eller “illegala utlänningar” istället för papperslösa, men detta kan leda till felaktiga associationer mellan migration och kriminalitet.

Också irreguljär migration betecknar människor som befinner sig i ett land utan tillstånd. Barn till papperslösa föräldrar räknas också till gruppen papperslösa. Man ska inte förväxla papperslösa med gömda flyktingar då denna definition syftar på personer som sökt asyl och fått avslag, men inte lämnat landet.

Enligt svensk utlänningslag är huvudprincipen att utlänningar ska ha uppehållstillstånd för att stanna i mer än tre månader, så länge de inte är EU-medborgare då EES-avtalet gäller. Papperslösa kan alltså ha rest in i landet legalt, med eller utan visum, men vistas här utan tillstånd om de stannat längre än den tid deras visum tillåtit. Enligt arbetsrätten är det också olagligt att arbeta utan arbetstillstånd, vilket innebär att papperslösa oftast inte har möjlighet att försörja sig.1

Hur många papperslösa finns i Sverige?

Det är svårt att beräkna hur många papperslösa och gömda människor som finns i Sverige. Enligt ungefärliga beräkningar från 2010 uppehåller sig mellan 10 000 och 35 000 papperslösa personer i Sverige och av dessa är uppskattningsvis 2–3 000 barn. Inom EU beräknar man att det finns ca 2,8–8 miljoner papperslösa. Anledningen till att det är så svårt att beräkna antalet papperslösa är att de inte finns registrerade någonstans i landet de uppehåller sig och deras rädsla för att bli utvisade gör att de oftast håller sig på avstånd från myndigheterna.

Papperslösa har rätt till vård som inte kan vänta

Vad gäller sjukvård trädde ett nytt regelverk i kraft i juli 2013 som rör papperslösas rätt till vård. Det förändrade regelverket innebär kortfattat att personer som håller sig undan verkställning av utvisnings- eller avvisningsbeslut (”gömda”) och personer som vistas i landet utan att ha ansökt om tillstånd för detta (”papperslösa”) nu har laglig rätt till subventionerad vård i samma utsträckning som asylsökande som befinner sig i Sverige.2

Papperslösa personer som inte fyllt 18 år ges rätt till:

  • Fullständig vård
  • Regelbunden fullständig tandvård
  • Läkemedel

Gömda och papperslösa vuxna ges rätt till subventionerad:

  • Vård som inte kan anstå samt mödrahälsovård
  • Preventivmedelsrådgivning och vård vid abort
  • Hälsoundersökning
  • Tandvård som inte kan anstå
  • Läkemedel som receptförskrivs i samband med sådan hälso- och sjukvård som nämns i första punkten
  • Kostnadsfri vård enligt smittoskyddslagen

I sammanhanget bör nämnas att landsting redan innan beslutet trädde i kraft haft möjlighet att erbjuda vård upp till samma nivå som gäller för bosatta inom landstinget men nu är alltså papperslösas rätt till vård fastställd i lag.

Läs mer om tillgång till sjukvård

Papperslösa barn har rätt till skolgång

Sedan juli 2013 har dessutom papperslösa barn rätt att gå i skolan. Alla barn mellan 6 och 18 år har nu laglig rätt till skolgång, även om papperslösa barn inte omfattas av skolplikten. Skola och socialnämnd har numera ingen underrättelseskyldighet att meddela polismyndighet när det gäller papperslösa familjer. För att kunna värna om papperslösa familjers anonymitet kan skolan fatta beslut om att sekretessbelägga uppgifter om en elev. Ett sådant beslut kan dock upphävas om det överklagas till domstol.3

  1. Regeringen: Vård efter behov och på lika villkor – en mänsklig rättighet, Betänkande av Utredningen om vård för papperslösa m.fl. (2011)
  2. Regeringen: Vård efter behov och på lika villkor – en mänsklig rättighet, Betänkande av Utredningen om vård för papperslösa m.fl. (2011)
  3.  Skolverket: Papperslösa barn i skolan, 2013