Dublinförordningen

Dublinförodningen säger att en asylsökande måste söka asyl i det första landet han eller hon anländer till.

Inom EU är det Dublinförordningen som avgör i vilket land den asylsökande ska söka asyl. Enligt Dublinförordningen ska asyl sökas i det första land den asylsökande anländer till från tredje land (alltså ett land utanför EU). Om en asylansökan är inlämnad i ett annat EU land ska alltså detta land skicka tillbaka den asylsökande till det EU-land han eller hon först kom till. Detta gäller inte om den asylsökande redan bott i landet i mer än 6 månader före han eller hon lämnar in sin asylansökan.

År 2009 beslutade migrationsverket att skicka tillbaka 3 584 asylsökanden till ett annat EU-medlemsland i enlighet med Dublinförordningen. Flest av dessa var medborgare i Somalia, följda av personer från Kosovo och Irak. Det EU-land Sverige återsänder flest asylsökande till är Italien, följt av Grekland och Polen.

2009 begärde andra EU-länder att Sverige skulle ta tillbaka 2 896 asylärenden i enlighet med Dublinförordningen. Av dessa beslutade Migrationsverket att överta 97 asylärenden och återta 2 150 personer som redan fått sin asylansökan prövad i Sverige. De länder som oftast begär att Sverige ska ta över eller återta ett asylärende enligt Dublinförordningen är Tyskland, Norge och Finland.

Migrationsverket har under 2010 kommit under prövning av migrationsdomstolen delvis på grund av Dublinförordningen. I resultat av det så bestämde migrationsdomstolen att Sverige ska ta över en asylprövning från Grekland istället och ta avstånd från Dublinförordningen. Utifrån domen valde Migrationsverket att tillsvidare pröva asylärenden från Grekland i sak i Sverige istället för att avgöra beslut om återsändningar baserad på Dublinförordningen.

Referenser:

Mirgationsverkets årsredovisning 2010 (pdf)

Migrationsverkets årsredovisning 2009 (pdf)

EU-upplysningen

Webbadress till den här sidan:
http://www.migrationsinfo.se/migration/varlden/eu/dublinforordningen/