Klimatflyktingar

Klimatförändringarna och naturkatastrofer gör att människor ibland måste flytta. I Sverige kan man få skyddsstatus på grund av miljökatastrofer.

Klimatproblem och specifikt den globala uppvärmningen kan förorsaka stora befolkningsförflyttningar från platser där det av olika anledningar inte längre går att leva. Exempel på sådana anledningar är till exempel ökad torka på redan torra platser och en stigande havsnivå som gör att vissa lågt liggande öar sakta försvinner under havsytan. Bland dessa är speciellt korallöar i Oceanien såsom Tuvalu och Kiribati extra hotade då dessa öar redan “sjunker” på grund av korallblekning. Även naturkatastrofer såsom orkanen Katrina i USA räknas till orsaker som tvingar människor att bli migranter.

I Sverige kan man få skyddsstatus om man inte kan återvända till sitt land på grund av en miljökatastrof.

Det råder dock delade meningar om ifall dessa människor skall kallas för flyktingar eller inte, beroende bland annat på att de inte skulle klassas som flyktingar enligt FN:s flyktingkonvention. Forskarna tvistar också om de i så fall är klimatflyktingar eller miljöflyktingar, eftersom man inte kan vara säker på att alla orsaker till migrationen har med klimatförändringarna att göra, såsom till exempel miljökatastrofer.

Det råder också oenighet kring hur många människor det rör sig om. Medan vissa menar att det fanns 25 miljoner miljöflyktingar redan 1997, säger andra att ca 250 miljoner människor påverkas av naturkatastrofer varje år och att nästan alla är klimatrelaterade. Men vad gäller de klimat/miljöflyktingar som inte drabbats av naturkatastrofer är det framför allt de små atoll-öarna som påverkas, vilka är ganska få i förhållande till dessa siffror.

Referenser:

Myers, N. (1997), ‘Environmental Refugees’, Population and Envrionment 19, s. 167-18

Renaud, F., Bogarti, J. J., Dun, O., & Warner, K. (2007), ‘Control, Adapt or Flee -How to Face Environmental Migration?’ United Nations University, Institute for Environment and Human Security. Bonn: UNU Institute for Environment and Human Security.

Williams, A. (2008), ‘Turning the Tide: Recognizing Climate Change Refugees in International Law’, Law & Policy, 30 (4), s. 502-529.

Biermann, F., & Boas, I. (2010), ‘Preparing for a Warmer World: Towards a Global Governance System to Protect Climate Refugees.’ Global Environmental Politics, 10, s. 60-88

Webbadress till den här sidan:
http://www.migrationsinfo.se/migration/varlden/klimatflyktingar/