Migrationsinfo sammanfattar migrationsåret 2018

Senast ändrad 27 February 2019

Hur många sökte asyl 2018? Hur många fick arbetstillstånd och vilka viktiga lagar och överenskommelser klubbades igenom under året? Migrationsinfo ger dig en sammanfattning över migrationsåret 2018.

De senaste 150 åren har Sverige gått från att vara ett utvandringsland till ett invandringsland. Historiskt sett har invandringen till Sverige varierat och under vissa perioder har migration haft speciellt stor betydelse. Kriget i Syrien resulterade i att antalet personer som sökt asyl i Sverige var på historiskt höga nivåer under 2015, då cirka 163 000 personer sökte asyl i Sverige, dubbelt så många som under 2014. Invandringen 2017 och 2018 var lägre än föregående år, detta efter fem år av ökat antal invandringar till Sverige.1

Att invandringen har minskat förklaras av minskningen av de syrienföddas invandring. Antalet invandrare födda i Syrien som folkbokför sig i Sverige minskade kraftigt under 2017 efter flera års ökning, men var precis som under de tre senaste åren den enskilt största gruppen invandrade. 15 procent av de som invandrade 2017 var födda i Syrien.2 Invandrare födda i Syrien var fortsatt den största gruppen under det första halvåret 2018, men hade minskat med 34 procent jämfört med samma period året innan.3

Hur många människor fick uppehållstillstånd?

2018 fick 132 696 personer uppehållstillstånd i Sverige. Av dessa var familjeanknytning den vanligaste typen av uppehållstillstånd som utfärdats, följt av uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl och därefter asyl. Detta går att jämföra med 2016 då asylskäl var det vanligaste skälet för uppehållstillstånd i Sverige.4

Google spreadsheet

Källa: Migrationsverket. Beviljade uppehållstillstånd 2018

Hur många kom hit som anhöriginvandrare?

2018 fick 68 015 personer uppehållstillstånd för att de var anhöriga till en person i Sverige som har antingen svenskt medborgarskap eller uppehållstillstånd i Sverige. Inom denna grupp omfattas uppehållstillstånd som har beviljats för adoption, anhöriga till personer som har fått uppehållstillstånd på asylgrunder, barn födda i Sverige till förälder med permanent uppehållstillstånd samt övriga. 24,5 procent var anhöriga till personer som har fått uppehållstillstånd på asylgrunder. Bland dessa 68 015 personer fick 15 371 personer, motsvarande 22,6 procent, uppehållstillstånd som anhöriga till personer som har arbetskraftsinvandrat till Sverige.5

Läs mer om anhöriginvandring

Google spreadsheet

Källa: Migrationsverket. Beviljade uppehållstillstånd 2018

Hur många fick arbetstillstånd?

Personer från länder utanför EU/EES som vill arbeta i Sverige behöver ansöka om arbetstillstånd. Under 2018 beviljades drygt 20 800 arbetstillstånd i Sverige, vilket är en ökning jämfört med 2017 och 2016 då ungefär 15 500 respektive 12 500 personer beviljades arbetstillstånd. Under 2018 kom arbetskraftsinvandrare till Sverige främst från Thailand (5 148 personer) och Indien (4 966 personer). De två överlägset vanligaste yrkesgrupperna för arbetskraftsinvandrare år 2018 är bärplockare följt av IT-specialister, vilket skiljer sig från 2017 och 2016 då IT-specialister var den vanligaste yrkesgruppen.6

Läs mer om arbetskraftsinvandring

Google spreadsheet

Hur många människor sökte asyl?

Under 2018 ansökte 21 502 personer om asyl i Sverige, vilket är drygt 4 000 färre asylansökningar än 2017.7 Detta är under genomsnittet för perioden 2000–2011 då Sverige i genomsnitt tog emot ca 26 000 asylsökande per år. Efter 2011 ökade antalet asylsökande till Sverige i takt med att kriget i Syrien eskalerade och situationen i flyktinglägren i de syriska grannländerna förvärrades. Ökningen nådde sin topp under rekordåret 2015, då totalt 162 877 människor ansökte om asyl varav 70 000 var barn. Hälften av dessa barn var ensamkommande.8 Antalet asylsökande minskade kraftigt under 2016 i och med införandet av bland annat inre och yttre gränskontroller, lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige samt EU:s överenskommelse med Turkiet. Sedan dess har antalet asylansökningar fortsatt att minska.

Läs mer om asylsökande i Sverige
Läs mer om den tillfälliga lagen

Google spreadsheet

Källa: Migrationsverket. Antal asylsökande per månad 2013–2018

Av de asylsökande som kom till Sverige under 2018 var cirka 40 procent kvinnor, detta jämfört med 29 procent 2015. Det vanligaste medborgarskapslandet för asylsökande har under de senaste åren varit Syrien. Under 2018 ansökte 2 709 syrier asyl i Sverige.9

Google spreadsheet

Källa: Migrationsverket. Inkomna ansökningar om asyl 2018

Av det totala antalet asylsökande 2018 var drygt fyra procent ensamkommande barn och ungdomar. Under 2018 sökte 944 ensamkommande barn asyl i Sverige.10 Det är att jämföra med 2015 då 35 369 ensamkommande barn sökte asyl, fler än någonsin tidigare. Cirka 74 procent av de ensamkommande som sökte asyl 2018 var pojkar.11 Under år 2018 avgjordes 1 629 asylärenden för ensamkommande barn, varav drygt hälften beviljades asyl. Migrationsverkets beviljandegrad för asylärenden för ensamkommande barn som behandlades under 2018 var 53 procent.

Majoriteten (en av tre) av de som fick asyl föll under kategorin flyktingar, därefter kvotflyktingar respektive alternativt skyddsbehövande som utgör en femtedel vardera av de som beviljades asyl under året.12

Google spreadsheet

Källa: Migrationsverket. Beviljade uppehållstillstånd 2018

 

Viktiga migrationshändelser 2018

Ändring av etableringsprogrammet

Ett nytt regelverk infördes för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet den 1 januari 2018. De nya reglerna innebär bland annat att regelverket för nyanländas etablering blir mer likt det som gäller för övriga arbetssökande och att den nyanländes ansvar att etablera sig själv förstärks. Regelverket infördes bland annat för att minska detaljstyrning i lag. Detta ska göra etableringsarbetet effektivare genom att den administrativa arbetsbördan minskas, bland annat genom att flytta handläggningen av etableringsersättningen från Arbetsförmedlingen till Försäkringskassan. Individens motivation att etablera sig förväntas öka eftersom individen riskerar att få sin ersättning indragen om den nyanlände inte deltar i insatserna som han eller hon ska.13

Läs mer om etableringsprogrammet

Den nya gymnasielagen

Den 7 juni 2018 antogs den så kallade gymnasielagen som innebar en ny möjlighet för cirka 9 000 ensamkommande unga för gymnasiestudier. De ensamkommande som omfattas av lagen kom till Sverige före den 25 november 2015 och har på grund av Migrationsverket långa handläggningstider hunnit bli 18 år. Detta begränsade deras möjlighet att få stanna i Sverige eftersom den tillfälliga lagens stramare asylregler började gälla för dem. Ansökan om ett uppehållstillstånd enligt gymnasielagen fick endast lämnas in mellan den 1 juli och 30 september 2018.14 I början av 2019 hade över 5 200 personer fått uppehållstillstånd genom gymnasielagen.15

Läs mer om den nya gymnasielagen

EU-toppmötet

Inom EU pågår en reform av det gemensamma europeiska asylsystemet, Common European Asylum System (CEAS). I maj–juli 2016 lade EU-kommissionen fram två reformpaket med sju lagförslag i syfte att reformera EU:s asylsystem och skapa fler lagliga och säkra vägar till Europa. På EU-toppmötet den 2829 juni 2018 möttes medlemsländernas stats- och regeringschefer för att nå en överenskommelse om EU:s asylsystem. Fem av de blivande reformerna är klara för förhandlingar mellan EU:s lagstiftare EU-parlamentet och ministerrådet.16 Medlemsländerna har ännu inte lyckats nå en kompromiss om två av reformförslagen och på toppmötet visades EU-ländernas splittrade åsikter i frågan. Vid toppmötet lyftes även ett förslag om att upprätta migrantläger utanför EU, där EU tillsammans med FN:s flyktingorgan UNHCR ska göra en första asylprövning.17  De som har skyddsbehov kan få komma till EU medan övriga får återvända till sina hemländer. 18

Läs mer om reformen av EU:s asylsystem

FN:s globala migrationsavtal

Den 10 december 2018 antog FN:s medlemsländer, inklusive Sverige, det globala migrationsavtalet. Syftet med överenskommelsen är att tillsammans bättre hantera migrationsrelaterade utmaningar, stärka migranters rättigheter och bidra till hållbar utveckling. Avtalet, som inte är bindande, består av 23 punkter som syftar till att förbättra möjligheterna till legal migration och ge de länder som tar emot migranter bättre förutsättningar. Det är första gången i historien som världens länder har samlats och kommit överens om flera olika aspekter av migration i en gemensam överenskommelse. Avtalet omfattar migranter som gästarbetare, arbetskraftsinvandrare, forskare och studenter – dock inte flyktingar.19

Läs mer om FN:s globala migrationsavtal