Migrationsverket: minst lika många människor i behov av skydd under 2016

Senast ändrad 13 April 2016

Migrationsverket presenterade i början av februari sin första verksamhets- och utgiftsprognos för 2016. Enligt Anders Danielsson, generaldirektör för Migrationsverket går det dock inte längre att prata om en prognos eftersom läget är så osäkert och många olika faktorer spelar in i hur många människor som söker sig till Sverige. Här sammanfattar vi de faktorer som enligt Migrationsverkets analys är de mest avgörande för hur många människor som söker sig till Sverige 2016.1

Migrationsverket presenterar i sin prognos tre olika beräkningsalternativ som baseras på tre olika scenarion. Dessa scenarion berör allt ifrån utvecklingen i världen, till utfallet av Sveriges åtgärder för att minska antalet asylsökande, men även EU:s och enskilda EU-länders agerande. Framförallt betonar Migrationsverket att Sveriges läge påverkas av hur väl gränskontrollerna längs Schengenområdets yttre gräns mellan Turkiet och Grekland upprätthålls.2

Ännu starkare drivkrafter att fly

Enligt Migrationsverket finns det inga tecken på att den internationella flyktingkrisen mattas av, vilket innebär att minst lika många människor på ett eller annat sätt kommer söka sig till Europa även i år. Det långvariga kriget i Syrien har utvecklats till vår tids värsta humanitära katastrof. I och med att situationen i landet har förvärrats har drivkrafterna att fly blivit ännu starkare än förra året och syrier på flykt förväntas utgöra majoriteten av alla människor på flykt i EU.3

Läs mer om situationen i Syrien

Enligt Migrationsverket befinner sig 600 000 människor i Europa som ännu inte blivit registrerade som asylsökande, trots de utökade gränskontrollerna runtom i Europa. Tyskland är det största mottagarlandet där 477 000 människor lämnade in en asylansökan 2015. I Sverige ansökte nästan 163 000 människor om asyl i fjol och siffran väntas stiga ytterligare under 2016. Migrationsverket anser att så länge som konflikten i Syrien pågår så kommer antalet som söker skydd i Europa och Sverige att öka.4

Effekterna av regeringens åtgärder för att minska antalet asylsökande i Sverige, framförallt genom införandet av ID-kontroller vid gränsen mellan Danmark och Sverige, förväntas avta efterhand då sättet att resa anpassas. Vissa effekter förväntas också av den tillfälliga lag som innebär att de svenska reglerna för asyl- och anhöriginvandring anpassas till minimikraven enligt internationella konventioner och EU-rätten.5

Utsikterna för gemensam migrationspolitik i EU är dåliga

Migrationsverket räknar också med att de redan långa handläggningstiderna förlängs ytterligare. Den genomsnittliga handläggningstiden kommer att öka från 9 till 15 månader. Många som sökte asyl 2015 kommer fortfarande att vänta på besked i början på 2017.6

EU-kommissionen presenterade i maj 2015 en migrationsagenda med förslag på en gemensam strategi för att hantera flyktingfrågan. Men på grund av splittringen mellan EU:s medlemsländer, framförallt mellan öst- och västländer, tar det lång tid att komma fram till beslut och att genomföra nya lagar. Bland annat beslutade EU-länderna att gemensamt omplacera 160 000 skyddsbehövande i Italien och Grekland utifrån en fördelningsnyckel. Detta har ännu inte lyckats. Hittills har man upprättat tre av elva så kallade hotspots, anläggningar där anländande flyktingar och migranter ska registreras för att kunna omplaceras. Dessa finns i Grekland och Italien.7

I oktober presenterade EU en handlingsplan för att förbättra situationen i de turkiska flyktinglägren samt för att kraftigt minska antalet flyktingar och migranter som tar sig från Turkiet till Grekland. I januari 2016 införde Turkiet ett viseringstvång för syrier som reser till Turkiet med båt eller flyg från ett tredje land. Dock är landgränsen fortfarande öppen för syrier på flykt.8