Migrationsuppgörelsen och regeringens nya lagförslag sammanfattade

Den 23 oktober kom regeringen tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna fram till en migrationsuppgörelse. Fyra veckor senare, den 24 november föreslog regeringen ytterligare åtgärder och restriktioner för svenskt flyktingmottagande. Regeringens förslag var inte en del av en uppgörelse med de övriga partierna som var med i migrationsuppgörelsen i oktober. Här sammanfattar vi i korthet både migrationsuppgörelsen och regeringens nya lagförslag.

Den 23 oktober kom regeringen (S och Mp) tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna fram till en bred migrationsuppgörelse som innehöll dels tidsbegränsade insatser för att “skapa ordning och reda i mottagandet”, dels långsiktiga åtgärder för att stärka etableringen av nyanlända.¹ Fyra veckor senare, den 24 november föreslog regeringen (S och Mp) ytterligare restriktioner för svenskt flyktingmottagande.² Regeringens förslag innebär att svensk lagstiftning tillfälligt ska anpassas till EU-rättens miniminivå och därmed frångå Utlänningslagen. Lagförslaget är inte en del av en uppgörelse med de övriga partierna som var med i migrationsuppgörelsen i oktober. Här sammanfattar vi i korthet både migrationsuppgörelsen och regeringens nya lagförslag.

Migrationsuppgörelsen i korthet

Tillfälliga uppehållstillstånd
En tidsbegränsad lagändring ska införas under tre år, där tillfälliga uppehållstillstånd ska gälla som huvudregel. Undantagna är ensamkommande barn, barnfamiljer och kvotflyktingar. Dessa ska som regel få fortsatt permanent uppehållstillstånd. Däremot ska konventionsflyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande som huvudregel ges tillfälliga uppehållstillstånd istället för permanenta. När det tillfälliga uppehållstillståndet löpt ut och skyddsskälet kvarstår ska det tillfälliga uppehållstillståndet bli permanent. Om skyddsskälet upphört och personen däremot kan uppvisa en taxerad inkomst på en nivå som det går att försörja sig på kan permanent uppehållstillstånd beviljas. Konventionsflyktingar och alternativt skyddsbehövande står idag för den allra största andelen beviljade uppehållstillstånd.

Lagliga vägar
Kvotflyktingar utses av FN:s flyktingorgan UNHCR och vidarebosätts i Sverige genom avtal. Sverige tar varje år emot ungefär 1 900 kvotflyktingar. Andelen kvotflyktingar föreslås öka successivt till 5 000 per år. Man ska tillsätta en utredning om lagliga vägar för att söka asyl i EU. Humanitära visum är ett exempel på en fråga som utredningen ska titta på.³

Läs mer om kvotflyktingar i Sverige.

Omfördelning av 120 000 asylsökande inom EU
Regeringen vill också att Sverige ska begära att vara med i omfördelningen av 120 000 asylsökande inom EU. Omfördelningen syftar på det beslut som togs av EU den 22:a september i år och berör i första hand asylsökande som befinner sig i Grekland och Italien.

Ensamkommande barns situation ska utredas
Allt från mottagandet av barnen genom socialtjänsten och Migrationsverket till hur systemen med gode män, tolkar och boendeformer fungerar ska ses över.

Läs mer om ensamkommande barn i Sverige.

Försörjningskrav vid anhöriginvandring
Undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring som gällt för svenska medborgare och för medborgare i annan EES-stat eller Schweiz, samt för dem som bott i Sverige i mer än fyra år ska tas bort. Ändringen ska gälla nyetablerade relationer.

Handläggningstiden ska kortas
För att korta handläggningstiden vill regeringen skynda på asylprocessen genom att prioritera ärenden med typiskt sett hög beviljandegrad och snabbare kunna ge avslag avseende ogrundade ansökningar och ansökningar från ”säkra länder”.

Utrymme ska skapas för fler asylsökande på anläggningsboende
För att skapa utrymme för fler asylsökande på anläggningsboenden ska rätten till anläggningsboende och dagersättning för personer som ska avvisas eller utvisas ur landet tas bort. De personer som har beviljats uppehållstillstånd ska inte kunna tacka nej till erbjuden bostad och stanna kvar på anläggningsboenden.

Ytterligare ekonomiskt stöd
Sverige ska dessutom ansöka om tillgängliga EU-medel för att bättre kunna hantera flyktingkrisen. Engångspengar ska skjutas till kommuner och civilsamhällets organisationer som är tungt belastade ekonomiskt. Totalt handlar det om 10 miljarder kronor. Slutligen ska ett kommunstöd för bostadsbyggande utformas.

Man har även kommit fram till följande åtgärder:

• Tidiga insatser under asyltiden
• Kommunerna ska dela på ansvaret för mottagande av nyanlända
• Snabbare och bättre etablering på arbetsmarknaden
• Utvidgning av möjligheter till YA-jobb
• Fler möjligheter till praktik
• Utvidgning av RUT-avdraget
• Tydligare krav för att erhålla försörjningsstöd
• Begränsning av föräldrapenning
• Ytterligare möjligheter att klara boendesituationen
• Fler skolplatser
• Fler lärare och fler vuxna i skolan – lärarkompetensen bland de som kommer ska tillvaratas

Regeringens nya lagförslag i korthet

Den 24:e november presenterade regeringen egna förslag på åtgärder för att “skapa andrum för svenskt flyktingmottagande”. Dessa förslag syftar till att svensk lagstiftning ska anpassas till EU:s miniminivå. Framförallt syftar förslagen till att kraftigt minska antalet personer som söker asyl och som beviljas uppehållstillstånd. De nya reglerna ska vara tillfälliga och gälla i tre år.²

Tillfälligt uppehållstillstånd införs som huvudregel för alla utom kvotflyktingar
Lagförslaget innebär att den svenska lagstiftningen tillfälligt anpassas till minimikraven enligt internationella konventioner och EU-rätten. Enligt förslaget ska rätten till permanent uppehållstillstånd fråntas alla utom kvotflyktingar. Tillfälliga uppehållstillstånd ska gälla även för ensamkommande barn och för barnfamiljer, vilket är en förändring sedan migrationsuppgörelsen.Undantag gäller för de barn och barnfamiljer som registrerat sin ansökan innan denna uppgörelse presenterats och som är under 18 år vid beslutstillfället.

Konventionsflyktingar ska beviljas uppehållstillstånd i tre år och alternativt skyddsbehövande i ett år. När det tillfälliga uppehållstillståndet löpt ut kan det omprövas, men även då är huvudregeln att tillståndet blir tillfälligt. Även detta skiljer sig från migrationsuppgörelsen där huvudregeln var att tillståndet skulle bli permanent om skyddsskäl kvarstod. Permanent uppehållstillstånd kan enbart beviljas om man kan visa att man har en taxerad inkomst som det går att försörja sig på.

Skyddsbehövande i övrigt och särskilt ömmande omständigheter inte längre skäl till uppehållstillstånd
Kategorierna skyddsbehövande i övrigt och särskilt ömmande omständigheter tas bort och kommer inte längre utgöra skäl till uppehållstillstånd. Dessa kategorier har endast funnits i svensk lagstiftning och har därmed inte skyddats genom internationella konventioner eller EU-rätt. Kategorierna har fångat upp personer som inte kan återvända till sitt hemland på grund av svår sjukdom, en miljökatastrof eller för att de känner “välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp”. Mellan januari och november 2015 beviljades 1 513 asylsökande uppehållstillstånd enligt dessa kriterier.⁵ Kategorin särskilt ömmande omständigheter ska bytas ut mot “humanitära skäl i vissa mycket begränsade undantagsfall”.

Läs mer om asylskälen enligt befintlig svensk lagstiftning

Rätten till anhöriginvandring begränsas kraftigt
Alternativt skyddsbehövande med tillfälliga uppehållstillstånd har inte rätt till familjeåterförening. Flyktingar med tillfälliga uppehållstillstånd kommer endast att kunna återförenas med sin kärnfamilj. Makar måste vara över 21 år för att ha rätt till familjeåterförening.

Läs mer om anhöriginvandring till Sverige

Försörjningskrav
Försörjningskrav ska krävas för all anhöriginvandring utom när flyktingar ansöker om familjeåterförening under de första tre månaderna efter att de beviljats flyktingstatus.

ID-kontroller och medicinsk åldersbedömning
Regeringen vill även införa medicinsk åldersbestämning av asylsökande för att kunna bedöma personens ålder. Detta vill man göra för att fastställa om den asylsökande söker asyl som barn eller vuxen.

Man beslutade även att införa ID-kontroller på bussar, tåg och båtar till Sverige. Kontrollerna motiveras som “särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet”. Kontrollerna startade den 4e januari 2016.⁶ Lagrådet riktar skarp kritik mot förslaget. Läs lagrådets utlåtande.