Serbiens roll i Europas flyktingpolitik

Senast ändrad 2 November 2017

Balkanrutten som löper genom Serbien med gräns mot Ungern och Kroatien var 2015 en av de vanligaste flyktvägarna till EU. Under 2015 och första kvartalet 2016 passerade uppemot en miljon flyktingar genom Serbien på sin väg till EU 1. Migrationsinfo.se träffade Migrationsverkets regionala sambandsman för Västra Balkan Erik Rehó på Sveriges ambassad i Serbiens huvudstad Belgrad.

Den vanligaste vägen för flyktingar som sökte sig till EU under 2015 och 2016 var genom balkan, längs den så kallade “balkanrutten”. Under 2015 stötte flyktingar på balkanrutten på problem. I september stängde Ungern gränsen helt och byggde ett 175 kilometer långt staket längs gränsen mot Serbien. 2 Antalet personer som reste genom balkan minskade ytterligare efter att EU och Turkiet nådde en migrationsöverenskommelse i mars 2016, vilket gjorde det svårare att komma till Serbien. 3.  Ett år senare skärpte Ungern sin lagstiftning ytterligare vilket innebar att all asylprövning för de över 14 års ålder skulle ske i “stängda transitzoner” vid den serbiska gränsen efter den 28 mars 2017. 4

I september 2015 kom EU-länderna överens i Ministerrådet om ett tillfälligt omplaceringssystem där medlemsländer åtog sig att ta emot asylsökande från Italien och Grekland 5.

– Många pratar om att rutten kommer bli vanligare igen nu när omplaceringsprogrammet löpte ut den 26 september 2017, vilket minskar möjligheten att lagligt ta sig vidare till andra EU-länder, det berättar Erik Rehó när migrationsinfo.se träffar honom på Sveriges ambassad i Belgrad.

Pushbacks från Kroatien och Ungern

Idag är ett av Serbiens största bekymmer så kallade ”push backs”, en push back är när en asylsökande ertappas på ett lands territorium och inte ges möjlighet att söka asyl utan återförs till annat land på ett icke-lagrättsligt sätt. Från Kroatien sker olagliga push backs regelbundet 6. Ungern har valt en annan strategi för att återsända flyktingar till Serbien, de har försökt legalisera sina push backs, förklarar Erik Rehó.

– Ungern har sedan ett år uttalat nationellt kristillstånd. Alla flyktingar som ertappas på ungersk mark återförs till andra sidan gränsstaketet. De hänvisas istället till de lagliga gränspassagerna, det vill säga transitzonerna. Staketet som går längs gränsen mellan Ungern och Serbien är byggd tre meter in på ungersk mark. På så sätt skickas de formellt inte tillbaka till Serbien, men har ingen reell möjlighet att ta sig in i landet utan blir tvungna att återvända till Serbien igen, berättar Erik Rehó.

Flyktingar som vill undvika push backs måste vända sig till transitzonerna. Vid de två zonerna, som ligger i Tompa och Röszke, tillåts endast tio personer per dag att passera, fem i respektive zon. Tidigare var det mycket tumult och bråk vid gränsövergången, för att undvika det har ett system med väntelistor upprättats. 7

– Systemet, som är minst sagt komplicerat, går ut på att migranterna själva utser community leaders på flyktingförläggningarna, en för varje land: Pakistan, Afghanistan, Syrien och så vidare. De ansvarar för listan. Kvinnor, barn och familjer har förtur, medan ensamma män kan få vänta i flera år. Community leadern sköter kommunikationen direkt med ungerska polisen, ibland med UNHCR som medlare. Systemet anklagas ofta för att sakna transparens. Jag har varit här ett år nu och jag har själv inte helt förstått hur det där listsystemet fungerar, berättar Erik Rehó.

Serbien vill närma sig EU

I oktober 2017 rapporterar UNHCR att 4258 flyktingar befinner sig i Serbien, 3743 av dessa befinner sig inom mottagningssystemet, då som boende i något av de 18 framförallt EU-finansierade lägren runt om i landet. 8 Uppskattningsvis kommer runt 500 personer i veckan till Serbien, säger Erik Rehó. Drygt 200 av dem tar inte kontakt med serbiska myndigheter utan reser genast vidare utan att upptäckas. Mellan 150 och 200 flyktingar säger sig ha för avsikt att söka asyl, oftast efter att ha blivit ertappade av polis eller efter att de misslyckats med att ta sig in i Ungern. 9 Enligt serbisk lagstiftning ska Inrikesministeriet inom loppet av 15 dagar uppta en formell asylansökan. 10

– Den serbiska asylprocessen haltar. Serbien förmår inte att följa upp asylansökningarna och den överväldigande majoriteten har inte Serbien som tilltänkt destination, utan vill vidare till Tyskland, Sverige eller Frankrike. Men många flyktingar vill legalisera sin vistelse i landet. Så i realiteten får de mat och husrum och gör lite som de vill. Många väntar på sin tur på listan till Ungern och letar parallellt efter andra sätt att ta sig vidare till EU, berättar Erik Rehó

Av de boende på flyktingförläggningarna är det endast en bråkdel som söker asyl. Även där avviker de flesta från att slutföra asylprocessen. Enligt uppgifter Erik Rehó tagit del av så har hittills i år endast tre personer fått asyl i Serbien.

– För Serbien som siktar på att bli medlem i EU innan 2025 ser detta inte bra ut, även om Serbien gjort lovvärda ansträngningar för att hjälpa flyktingar med ett humanitärt angreppssätt. Serbien har en asylprocess, de har skrivit under Genevekonventionen och är ett säkert land för asylsökande. Samtidigt har nämnts att Serbien vill införa en så kallad ‘tolererad vistelse’ som ett alternativ i en ny utlänningslag. Det skulle innebära laglig tillgång till skola och sjukvård för flyktingar som befinner sig i Serbien utan att ha sökt asyl, vilket är positivt. Dock skulle de skulle få laglig status utan att vara asylsökande, vilket tar bort incitamentet till att söka asyl och integreras i Serbien, förklarar Erik Rehó.

Serbiens geografiska läge med grannar som inte lever upp till sina flyktingåtaganden som EU-land går inte att bortse från. Däribland Kroatien och Ungern med sina push backs, men även andra grannar vars agerande inte heller motsvarar EU:s förväntningar.

– Alla flyktingar i Serbien har tagit sig dit via ett EU-land, alltså Grekland eller Bulgarien, där många redan har registrerat en asylansökan eller där myndigheterna inte har registrerat dem, vilket är problematiskt. Det visar på ett misslyckande från EU:s sida att följa regelverket. Serbien upplever att de får betala priset för EUs misslyckade flyktingpolitik, säger Erik Rehó.