Turkiet-avtalet

Senast ändrad 28 February 2017

Den 18 mars 2016 slöt EU och Turkiet ett avtal om att minska antalet flyktingar som tar sig från Turkiet och vidare in i EU. EU menar att avtalet dels öppnar upp en säker och laglig väg för syriska flyktingar till EU, dels att det stoppar människosmugglingen till Europa.

Vad innebär avtalet?

Avtalet är en fortsättning på de samtal som ägde rum mellan Turkiet och EU den 29 november 2015. Överenskommelsen innebar att alla nya irreguljära migranter som kom från Turkiet till de grekiska öarna efter den 20 mars 2016 skulle skickas tillbaka till Turkiet. Avtalet är enligt EU i linje med EU-rätt och internationell rätt. Man menar att inga kollektiva utvisningar kommer att ske, samt att flyktingarna skyddas av den så kallade “non-refoulement principen” vilket innebär att man inte får utvisa eller avvisa flyktingar till platser som anses farliga.1 Dessa försäkringar från EU:s sida står i skarp kontrast till den kritik som riktats mot avtalet från många organisationer. (Läs mer om kritiken längre ner i artikeln.)

Turkiet ska också tillsammans med berörda EU-länder vidta åtgärder för att inga nya illegala rutter till EU skapas via land- eller sjöväg. Så fort antalet flyktingar som tar vägen från Turkiet till Grekland minskar ska också ett frivilligt humanitärt mottagningssystem aktiveras där EU:s medlemsländer kan delta på frivillig basis. För varje syrisk flykting som återsänds till Turkiet ska en syrisk flykting vidarebosättas från Turkiet till EU.

I gengäld för att Turkiet tar emot och stoppar flyktingar från att resa över Medelhavet till Europa har EU gått med på ett antal punkter, däribland att ta bort kravet på visum för turkiska medborgare senast i slutet av juni 2016 under förutsättning att Turkiet uppfyller vissa krav: Bland annat migrations- och gränsbevakning för att förhindra att människor på flykt ska kunna ta sig in i landet, giltiga resedokument som överensstämmer med EU-regelverk, att grundläggande rättigheter respekteras samt förebygga och motverka organiserad brottslighet, terrorism och korruption.2 EU förband sig också att ge 3 miljarder euro till Turkiet för att hjälpa flyktingar i landet. EU kommer att ge ytterligare 3 miljarder euro innan slutet av 2018.3 Som en del i avtalet har Turkiet även krävt att förhandlingarna om ett turkiskt EU-medlemskap ska återupptas.4 I början av 2017 hade Turkiet fortfarande inte levt upp till alla punkter i avtalet och turkiska medborgare måste fortsatt söka visum för att komma in i EU.

Fler flyktingar tar den farliga sjövägen till Italien

Efter att avtalet trädde i kraft har antalet flyktingar som ankommit till EU via Medelhavet minskat, men enligt den tyska nyhetstidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung5 började flyktingar istället söka andra vägar in i EU med hjälp av människosmugglare. Antalet personer som har tagit sig den farliga sjövägen via Libyen till Italien har också ökat. FN:s flyktingorgan har bekräftat att nästan 181 500 båtflyktingar anlände till Italien 2016, de flesta via Libyen.6 7

Google spreadsheet

Källa: UNHCR: Mediterranean situation

Google spreadsheet

Källa: IOM: Flows to Europe overview

På vilken rättslig grund sker återsändningarna?

Människor som inte söker asyl i Grekland kommer att skickas tillbaka till Turkiet. Enligt EU är den rättsliga grunden för detta ett avtal från 20148 mellan Grekland och Turkiet, som även gäller tredjelandsmedborgare. De personer som söker asyl i Grekland ska få sina ansökningar behandlade individuellt och detta ska enligt EU ske i enlighet med återsändandeförbudet. EU-medlemsländer har också rätt att avvisa asylansökningar direkt i vissa fall, det vill säga skicka tillbaka flyktingar till hemländer utan att ens titta på asylansökan.9

Avtalet kritiseras och bedöms som inhumant

Kritiken som riktats mot avtalet handlar framförallt om tre punkter. Dels att avtalet strider mot återsändandeförbudet; dels hur Turkiet behandlar de flyktingar som befinner sig i Turkiet och dels de förhållanden som flyktingarna lever under i det slutna registreringslägret i Moria på den grekiska ön Lesbos.

Grekland ska i och med det nya avtalet göra en lagändring där Turkiet utses till ett säkert land för migranter att återsändas till. EU-kommissionen har definierat ett säkert land som ett land som ska vara rättssäkert och demokratiskt. Där ska det i allmänhet inte förekomma förföljelse, tortyr, eller omänsklig behandling.10 Amnesty International menar dock att återsändandet av migranter till Turkiet från Grekland strider mot EU-rätt, turkisk och internationell rätt eftersom de anser att återsändningarna bryter mot flyktingkonventionen.11 Europadomstolen dömde dessutom ut Greklands asylsystem 2011, vilket bör ses som en tydlig markering mot att Greklands hantering av asylansökningar inte är rättssäkert.12

Så sent som i oktober förra året innan förhandlingarna börjat mellan EU och Turkiet uttalade sig statsminister Stefan Löfven i en intervju med Sveriges Radio, där han bekräftade att Sverige inte anser att Turkiet är ett säkert land med tanke på bristen av mänskliga rättigheter och hur flyktingar behandlas.13

En annan kritik vad gäller avtalet är att det inte tar hänsyn till asylsökande från andra länder än Syrien.14 Amnesty menar att återsändandet av asylsökande till länder som Afghanistan strider mot internationell rätt då landet inte anses vara säkert, bland annat på grund av att stora delar av befolkningen lever under ständigt hot från talibanerna. Amnesty rapporterade att redan några timmar efter att avtalet gick igenom skickades runt 30 asylsökande från Afghanistan tillbaka till sitt hemland.15

Läs mer om situationen i Afghanistan

Organisationer avslutade sin verksamhet i Moria i protest

Migranter som anlänt till Lesbos före den 20 mars har blivit placerade i ett öppet läger på ön. De som anlänt efter den 20 mars har istället placerats i ett slutet registreringsläger i Moria på den östra sidan av Lesbos. Flera organisationer är mycket kritiska till det slutna lägret. Både UNHCR och Läkare utan gränser avslutade sina verksamheter där i protest och menar att det finns andra mer humana sätt att behandla migranterna. Läkare utan gränser menar att uppgörelsen helt enkelt syftar till att stoppa människor från att komma till Europa. Moria-lägret förändrades från en så kallad “hotspot” där migranter hade möjligheten att söka asyl i Grekland eller annat EU-land, till en uppsamlingsplats varifrån de skickas tillbaka till Turkiet direkt utan att kunna söka asyl. Organisationen menade att den här förändringen innebar att grundläggande mänskliga rättigheter inte längre respekterades och Läkare utan gränser ville inte delta i vad de kallar för en “massdeportering” tillbaka till Turkiet. 16

UNHCR menade att genomförandet av det nya avtalet hade skett för snabbt innan man hade hunnit vidta viktiga säkerhetsåtgärder som behövde finnas på plats i Grekland. Man menade att Grekland varken har kapacitet att bedöma de asylansökningar som kommer in, eller de förutsättningar som behövs för att ta hand om människor på ett säkert sätt i väntan på en prövning av deras ansökan.17

 

  1. Non-refoulement är en internationell princip som bygger på att man inte får utvisa eller avvisa flyktingar till ställen där de är i fara eller på grund av deras etniska tillhörighet, religion sexuella läggning med mera.
  2. EU; Visa-avtalet mellan EU och Turkiet (2016-03-16)
  3. Europeiska rådet; “Uttalande från EU och Turkiet 18e mars 2016”
  4. Europaportalen; “Genombrott i flyktingkrisen: migranter ska skickas tillbaka till Turkiet” (2016-03-08)
  5. “Für fünftausend Euro nach Italien” Frankfurter Allgemeine Zeitung (27-03-2016)
  6. Europaportalen: “EU:s flyktingpolitik driver fram nya smuggelvägar” (2016-03-29)
  7. UNHCR: Mediterranean Situation
  8. Europaparlamentet (2014-02-10): “Recommendation on the draft Council decision on the conclusion of the Agreement between the European Union and the Republic of Turkey on the readmission of persons residing without authorisation”
  9. EU; Implementing the EU-Turkey-Agreement (2016-04-04)
  10. Europaportalen; “Ny flyktingpolitik: oklara effekter om säkra länder” (2015-10-07)
  11. Amnesty International (2016-04-01): “Turkey: Illegal mass returns on Syrian Refugees expose fatal flaws in EU-Turkey deal”
  12. Europaportalen, “Hemlighetsfullt EU-toppmöte” (2016-03-18)
  13.  Sveriges Radio, Intervju med statsminister Stefan Löfven (2015-10-15)
  14. Europaportalen, “Grekland och Turkiet får huvudroller i europeiskt asyldrama” (2016-03-16)
  15. Amnesty International, “Turkey ‘safe country’ sham revealed as dozens of Afghans forcibly returned hours after EU refugee deal” (2016-03-23)
  16. Läkare Utan Gränser, “Lesbos: vi vägrar att bli del av ett omänskligt system” (2016-03-23)
  17. UNHCR; “UNHCR redefines role in Greece as EU-Turkey deal comes into effect” (2016-03-22)