Vad innebär reformen av EU:s asylsystem?

Senast ändrad 29 June 2018

Inom EU pågår en reform av det gemensamma europeiska asylsystemet, Common European Asylum System (CEAS). Detta efter att ökningen av flyktingar till Europa 2015 synliggjorde svagheter i det nuvarande systemet. Syftet med reformen är att göra systemet effektivare och mer hållbart för migrationstryck, undanröja sekundära förflyttningar1 inom EU och ge lämpligt stöd till de medlemsländer som tar emot det största antalet flyktingar.2 Under veckans EU-toppmöte möttes medlemsländernas stats- och regeringschefer för att nå en överenskommelse om EU:s asylsystem.

I maj-juni 2016 lade EU-kommissionen fram två reformpaket med sju lagförslag i syfte att reformera EU:s asylsystem och skapa fler lagliga och säkra vägar till Europa. Fem av de blivande reformerna är klara för förhandlingar mellan EU:s lagstiftare EU-parlamentet och ministerrådet. Medlemsländerna har ännu inte lyckats nå en kompromiss om de två resterande reformförslagen.3 Under torsdagsnatten på toppmötet försökte EU-ledarna komma överens om reformen av asylsystemet. På toppmötet lyftes även ett förslag om att upprätta migrantläger utanför EU och frågan ska nu utredas.4

Fem lagförslag klara för förhandling

De fem lagförslagen som är klara för förhandling är:

  1. Omvandla skyddsgrundsdirektivet till förordning
    Skyddsgrundsdirektivet reglerar minimiregler för vem som är flykting eller skyddsbehövande i EU. Genom att omvandla det till en förordning blir reglerna identiska i alla EU-länder och blir en del av den nationella lagstiftningen direkt. Syftet med förslaget är att öka harmoniseringen mellan medlemsländernas bedömning av asylskäl genom att slå fast gemensamma skyddsgrunder.5.
  2. Reformerat mottagandedirektiv
    Reformen av mottagandedirektivet syftar till att säkerställa mer harmoniserade mottagandevillkor för asylsökande i EU och därmed minska incitamenten att resa till specifika medlemsländer. Genom att fastställa miniminormer för mottagandet i EU-länderna ska sökande få en värdig behandling i alla medlemsländer. Till exempel ska asylsökande ha tillgång till hälso- och sjukvård. Utkastet innehåller ett förslag om att asylsökande som har tillräckliga medel kan krävas att bidra till kostnaderna för sitt mottagande. Förslaget syftar även till att stärka integrationen genom att asylsökande tidigare ska erbjudas tillträde till arbetsmarknaden.6
  3. EU-regler för vidarebosättning
    Mot bakgrund av migranters farliga resor över Medelhavet har EU-kommissionen föreslagit en EU-ram för vidarebosättning. Vidarebosättning är ett annat begrepp för kvotflyktingmottagande. Det innebär att flyktingar som befinner sig utanför EU väljs ut och erbjuds uppehållstillstånd i ett EU-land efter bestämda kvoter. Syftet är att skapa säkra och lagliga vägar till Europa, avlasta tredjeländer som tar emot ett stort antal asylsökande och utforma gemensamma EU-regler för vidarebosättning.7 Förhoppningen är detta kan hjälpa EU att uppnå de migrationspolitiska målen. UNHCR föreslås ha en central roll vid identifieringen av personer som ska vidarebosättas.8
  4. Ändring av Eurodac
    Eurodac är en databas över fingeravtryck från alla asylsökande över 14 år i EU:s medlemsländer och övriga länder som är anslutna till Dublinförordningen. Databasen syftar till att effektivisera Dublinförordningens tillämpning.9 Förslaget syftar till att förenkla kontroll av illegal invandring och underlätta återanvändande. Enligt förslaget ska Eurodacförordningens användningsområde utvidgas och göra det möjligt att lagra fler personuppgifter. Bland annat ska det vara möjligt att lagra information om tredjelandsmedborgare och statslösa som inte söker asyl men vistas utan tillstånd i EU.10
  5. Inrättande av en EU-asylbyrå
    Syftet är att underlätta och förbättra genomförandet av EU:s asylsystem. Asylbyrån ska ersätta Europeiska byrån för stöd till asylfrågor (EASO). Byrån ska bland annat ges nödvändiga medel och mandat för att hjälpa medlemsländerna i krissituationer.11

Oenighet om reformer av Dublinförordningen och medlemsstaternas asylprocesser

De två lagförslagen som inte är klara för slutförhandlingar är revideringen av Dublinförordningen samt omvandlingen av asylprocedurdirektivet. EU-parlamentet har dock nyligen enats och är färdiga med sina ståndpunkter i båda frågorna.12

Asylprocedurdirektivet föreslås att göras om till en förordning. Syftet är att skapa en mer likartad process i handläggningen av asylärenden mellan EU:s medlemsstater. Detta genom att förenkla, förtydliga och förkorta asylprocessen samt harmonisera kriterierna för vilka länder utanför EU som anses vara “säkra” för migranter att återvända till. Harmoniseringen av asylprocessen ska minska incitamenten för asylsökande att försöka ta sig till specifika medlemsländer.13

Reformen av Dublinförordningen är det förslag som är mest omtvistat. Dublinförordningen avgör vilken medlemsstat som är ansvarig för asylprövningen. Förslaget innehåller en omfördelningsmekanism som ska fördela ansvaret för asylsökande mellan medlemsstaterna efter befolkningsmängd och BNP. En medlemsstat kan välja att inte delta i omfördelningen under 12 månader om staten bidrar ekonomiskt för varje asylsökande som omfördelas till annan medlemsstat. Förslaget innehåller även bestämmelser om åtgärder för att effektivisera handläggningen såsom att tidsfrister kortas ned samt att familjedefinitionen i förordningen utvidgas.14 Förklaringen till det låsta läget är att Polen, Ungern, Slovakien och Tjeckien inte vill delta i omfördelningen. Länderna anser att medlemsländer själva måste ha rätt att styra över sin invandring.15

Läs mer om reformen av Dublinförordningen här.

Förslag om migrantläger utanför Europa

På senare tid har flera företrädare i EU:s medlemsstater lyft idén om att upprätta migrantläger utanför EU, förmodligen i Nordafrika, som asylsökande ska överföras till för att sedan få en asylprövning. Under torsdagsnatten på EU-toppmötet lyftes ett sådant förslag. Medlemsstaternas ledare har kommit överens om att frågan ska utredas. Det är resultatet efter ett infekterat toppmöte där medlemsstaterna har haft svårt att enas i frågan om ansvarsfördelning för asylmottagandet mellan EU-länderna.16

Sveriges linje i förhandlingarna

Sverige vill verka för ett harmoniserat, gemensamt asylsystem inom vilket det finns fler lagliga vägar till EU. Den för Sverige viktigaste frågan i förhandlingarna är att samtliga medlemsländer ska ta ett solidariskt ansvar i asylmottagandet. Förutom ansvarsfrågan tycker Sverige att förslaget om inrättande av en gemensam europeisk asylbyrå är av stor vikt.17 samt att det ska vara möjligt att bevilja permanenta uppehållstillstånd.18 I förhandlingarna har de två svenska EU-parlamentarikerna Cecilia Wikström (L) och Malin Björk (V) ledande roller. Cecilia Wikström (L) är ansvarig för förhandlingarna i EU-parlamentet av reformen av Dublinförordningen och Malin Björk (V) är ansvarig för förhandlingarna i EU-parlamentet om förslaget om gemensamma EU-regler för vidarebosättning.

  1. Med sekundära förflyttningar menas att migranter lämnar inreselandet utan att lämna in en asylansökan och reser vidare till en annan medlemsstat för att söka asyl. Detta har lett till att många asylansökningar görs i andra medlemsstater än första inreseland, vilket försvårar tillämpningen av Dublinförordningen och undergräver effektiviteten hos EU:s asylsystem. Europeiska Kommissionen. För en reform av det gemensamma asylsystemet och öka möjligheter till laglig inresa till Europa
  2. Europeiska Rådet. Reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet
  3. Legislative Train. Strong Asylum Policy
  4. Europaportalen. Migrationskompromiss efter storbråk på EU-toppmöte 2018-06-29
  5. Legislative Train. Reform of the qualification directive
  6. Legislative Train. Reform of the reception conditions directive
  7. Legislative Train. EU Resettlement framework
  8. Europeiska rådet. EU-ram för vidarebosättning: Rådet redo att inleda förhandlingar
  9. European Commission. Identification of applicants (EURODAC)
  10. Legislative Train. Recast Eurodac regulation
  11. Legislative Train. Strengthening the European Asylum Support Office (EASO)
  12. Europaportalen. Asyl och migration
  13. Legislative Train. Reform of the Asylum Procedures Directive
  14. EU-kommissionen. Proposal for a regulation of the European parliament and of the Council establishing the criteria and mechanisms for determining the Member State responsible for examining an application for international protection lodged in one of the Member States by a third-country national or a stateless person, COM(2016) 270 final
  15. Politico. Southern rim rebels against EU migration proposal 2018.05.05
  16. Europaportalen. Migrationskompromiss efter storbråk på EU-toppmöte 2018-06-29
  17. Regeringskansliet. Fakta-PM om EU-förslag 2017/18:FPM39 (2017) 820
  18. Sveriges Radio. Heléne Fritzon (S): Svårt att få gehör för permanenta uppehållstillstånd 2017.10.21