Segregation

Etnisk boendesegregation beskriver dels en koncentration av invandrare eller infödda till ett område, dels koncentration av en viss etnicitet till ett visst område. Båda dessa former förekommer i Sverige och invandrare tenderar att bo mer segregerat efter ett par år i Sverige.

Etnisk segregation betyder att människor med liknande etnisk bakgrund bor i samma områden i högre utsträckning än vad de skulle ha gjort om de slumpmässigt hade fördelats i landet. En metod för att mäta etnisk segregation är att jämföra antalet grannar med samma etniska bakgrund med vad det antalet skulle ha varit om personerna hade fördelats slumpvis i landet.

En studie från 2010 har studerat den etniska segregationen i Stockholm, Göteborg och Malmö samt kranskommuner för året 2006. Studien visar på en omfattande etnisk segregation i alla dessa områden. Invandrade personer har i genomsnitt 40 % invandrade grannar, medan motsvarande siffra för personer med svensk bakgrund är cirka 20 % i Stockholm och Malmö, och 15 % i Göteborg. Den etniska boendesegregationen verkar ha ökat sedan 1985 och denna ökning gäller främst redan invandrartäta områden.

Kommentar: Vid noll segregation skulle samtliga grupper ha lika stor andel invandrade grannar.

Full storlek

Det finns två typer av etnisk segregation. Den ena innebär, som beskrivet ovan, att det finns en boendeuppdelning mellan infödda och invandrade. Den andra typen består i att människor bor i områden där det finns personer från samma land, vad som ibland kallas för etniska enklaver. Även den andra typen förekommer i Sverige. Överexponeringen, det vill säga skillnaden mellan den faktiska exponeringen av landsmän eller invandrade och den förväntade vid slumpmässigt utfall, av landsmän som grannar är i många fall mycket högre än överexponeringen av invandrade grannar generellt.

Kommentar:Segregation mellan personer födda i Sverige, icke-synliga utrikesfödda samt synliga utrikes födda, befolkningen 16 år och äldre. Se Socialstyrelsen (2010) s. 193 (pdf) för definitioner.

Full storlek

En studie av Socialstyrelsen från 2010 har mätt den etniska segregationen i kombination med den ekonomiska segregationen i olika grannskap inom storstadsregioner och större städer. Studien delar in grannskapen efter en etnisk status, från mycket homogen svensk befolkning till mycket stor koncentration av synliga invandrargrupper, och ekonomisk status, från mycket resursrika till mycket resursfattiga.*

Studien visar att etnisk segregation tydligt följer ekonomisk segregation såtillvida att resursfattiga grannskap ofta har hög koncentration av invandrare.

Kommentar: Regionuppdelning från vänster i diagrammet: stor-Göteborg, stor-Malmö och stor-Stockholm. För definitioner se Socialstyrelsen (2010) (pdf) s. 297-298.

Full storlek

De invandrare som bor i områden som befolkningsmässigt är mycket “svenska” är ofta mer resursstarka än de svenskfödda som bor i området. Till exempel är de oftare högutbildade. De infödda svenskar som bor i invandrartäta områden är tvärtom resurssvagare och är mindre utbildade än de invandrare som bor i grannskapet.

Är boendesegregation frivillig eller ofrivillig, är den symptom på sociala och ekonomiska ojämlikheter eller enbart utfall av människors önskan att bo nära andra med samma kulturella och etniska bakgrund? Flera studier pekar på att människor söker sig till orter där landsmän eller personer med liknande bakgrund finns representerade. I Sverige har forskning visat att när flyktingar flyttar inom Sverige, så kallad sekundärmigration, flyttar de ofta till orter med fler landsmän och andra invandrare än vad som fanns i de orter de ursprungligen bosatt sig i. Efter fem år i Sverige verkar invandrade personer i Sverige vara mer segregerade än vad de var vid ankomsten – de har fler grannar som själva är invandrade än vad de hade fem år tidigare.

Det är dock fortfarande svårt att avgöra vad detta val beror på. Närhet till landsmän kan ha vissa positiva effekter i arbetsmarknadssynpunkt. En annan orsak kan ha att göra med en generell preferens som forskning har visat att människor har, nämligen att bilda familj med någon ur den egna etniska/kulturella gruppen.

Faktorer som inte avspeglar frivillighet kan vara diskriminering på bostads- och arbetsmarknaden och resursbrist. Att diskriminering existerar har flera studier visat. Resursbrist handlar främst om socioekonomisk ställning, vilket svarar för en stor del av förklaringen till boendesegregation. Personer med högre inkomster och högre utbildning är mindre etniskt segregerade, alltså de har färre invandrade grannar. Det är dock inte säkert att den etniska segregationen skulle minska om den socioekonomiska ställningen bland invandrargrupper skulle förbättras, eftersom till exempel högutbildade invandrare då skulle kunna välja att bo både bland landsmän och i ett socioekonomiskt starkt grannskap.

• *Med storstadsregioner och större städer avses: Stor-Stockholm, stor-Göteborg, stor-Malmö, Borås, Eskilstuna, Gävle, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Karlstad, Linköping, Norrköping, Sundsvall, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö och Örebro.

  *Synliga invandrare är personer med ursprung i Sydöstra Europa och utanför Europa. Icke-synliga invandrare är personer med ursprung i övriga Norden, Västra och Nordöstra Europa, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland. För diskussion se Socialstyrelsen (2010) s. 184.

Referenser:

Socialstyrelsen (2010), ‘Boendesegregation’ i Social rapport 2010 (Diagram s. 189 och 193) (pdf)

Nordström Skans, O. Och Åslund, Å. (2010), ’Etnisk segregation i storstäderna – bostadsområden, arbetsplatser, skolor och familjebildning 1985-2006’, IFAU rapport 4 (Diagram s. 17) (pdf)

Webbadress till den här sidan:
http://www.migrationsinfo.se/valfard/boende/segregation/