Relativ fattigdom

Senast ändrad 16 August 2016

EU:s definition av relativ fattigdom innebär att en person har en inkomst efter skatt som underskrider 60 procent av landets medianinkomst. Personer som löper risk för fattigdom antas inte ha tillräckliga ekonomiska resurser för att kunna leva på en nivå som anses godtagbar i samhället.

I Sverige har andelen av befolkningen som har en inkomst under 60 procent av medianinkomsten ökat de senaste åren. År 2008 var hade 12 procent av befolkningen en inkomst under gränsen för relativ fattigdom. Tre år senare hade andelen ökat till 14 procent. Under samma period ökade samtidigt den disponibla inkomsten generellt i Sverige, vilket innebär att gränsen för relativ fattigdom har höjts, räknat i kronor. Hushållen som 2008 hade en inkomst runt 60 procent av medianinkomsten och som inte har fått högre inkomster under perioden, har därmed hamnat under den relativa fattigdomsgränsen. 1

Det är fler utrikesfödda än inrikes födda som lever i relativ fattigdom. Den största gruppen i relativ fattigdom år 2011 fanns bland personer födda utanför EU, där nästan var tredje hade en inkomst under 60 procent av medianinkomsten. Det är mer än en dubbelt så stor andel jämfört med gruppen inrikes födda. Andelen i relativ fattigdom bland de som är födda i ett annat land inom EU skiljer sig inte markant från de inrikes födda. Före 2011 fanns det under några år en skillnad, men de senaste åren har de två grupperna närmat sig varandra. När hela gruppen utrikes födda studeras framgår det att ungefär var fjärde person har en inkomst som innebär risk för fattigdom, vilket är en ökning jämfört med 2010 men i nivå med 2008.2

Google spreadsheet
*EU 15 exklusive Norden samt Australien, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Schweiz och USA

Utrikesfödda i Sverige löper större risk att leva i fattigdom

Det finns stora skillnader kopplat till födelseland men framförallt tid i Sverige. 49 procent av alla födda i ett ”icke väst-land” och som varit i Sverige 1-10 år lever i relativ fattigdom, medan andelen av de som varit i Sverige i 21 år eller längre och är födda i samma länder är 16,4 procent. En studie från 2001 konstaterar att utrikesfödda personer i Sverige löper en större risk att leva i fattigdom även när man kontrollerar för ålder, kön, utbildning och civiltillstånd.3

I en jämförelse av den relativa fattigdomen bland utrikes födda personer i Sverige och Danmark från 2007 påvisas att trots ländernas strukturella likheter är relativ fattigdom bland invandrare ett vanligare fenomen i Danmark, även om det i båda länderna är vanligare bland utrikes- än inrikes födda. I studien förmodas detta kunna bero på dels att kompositionen av immigranterna kan vara olika, dels på att Sveriges välfärdssystem är mer gynnsamt för familjer med många barn än vad det danska systemet är. Utrikes födda kvinnor hade 2007 ett fruktsamhetstal på 2,21 barn per kvinna, medan inrikes födda kvinnor hade 1,82 barn per kvinna. (För att kunna reproducera befolkningen krävs att varje kvinna föder 2,1 barn).4

Läs mer om befolkningstillväxt.