Ekonomiskt bistånd

En större andel utrikesfödda än inrikesfödda får ekonomiskt bistånd. Nästan hälften av dessa har varit i Sverige mindre än 4 år. Immigranter är ofta inte berättigade till någon annan bidragsform än försörjningsstöd.

År 2013 fick totalt 5,7 procent av Sveriges hushåll ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Av dessa var 51 procent inrikesfödda, 8 procent flyktinghushåll och 41 procent utrikesfödda hushåll. Den vanligaste hushållstypen för ekonomiskt bistånd samma år var ensamstående kvinnor med barn (22 procent), följt av ensamstående män utan barn (9 procent) och sammanboende par med barn (3 procent). Ensamstående mammor var betydligt vanligare än ensamstående pappor.¹

Flesta i åldrarna 30-39 år

Bland de inrikesfödda biståndsmottagarna år 2013 var en stor andel, cirka 25 procent, mellan 20-24 år. Denna siffra skiljer sig från den för utrikes födda där den största gruppen, ungefär 24 procent, utgjordes av personer mellan 30-39 år. Vidare är andelen biståndsmottagare bland utrikes födda större (9,83 procent) än andelen biståndsmottagare bland inrikes födda (1,65 procent). Andelen av den totala befolkningen som tog emot bidrag 2013 var ungefär 3 procent. ²

För de utrikes födda är skillnaden i andelen biståndsmottagare beroende på vistelsetiden i landet stor. De som varit i Sverige 0-4 år utgjorde drygt 37  procent av alla utrikes födda biståndsmottagare, medan de som varit i landet mer än 20 år utgjorde ungefär 15  procent. 

Hur stor andel av de utrikes födda som får försörjningsstöd varierar mycket beroende på skälet till invandringen. I en genomgång av personer som invandrade till Sverige 1997 går det att se att bland de som har asyl om grund för sin bosättning försörjde sig nästan samtliga av de icke sysselsatta genom försörjningsstöd eller introduktionsstöd ett år efter bosättningen. Efter tio år har denna andel reducerats till mindre än 40 procent av de som inte är sysselsatta. Eftersom andelen sysselsatta också ökar med tiden i Sverige minskar också det totala antalet vars inkomst kommer ifrån försörjningsstöd; 18 procent av det totala antalet kvarstod 2007 bland de som invandrat 1997. Andelen förtidspensionerade bland denna grupp ökar med tiden i Sverige.

Bland anhöriginvandrarna är det betydligt färre vars huvudsakliga inkomst kommer ifrån introduktionsersättning eller försörjningsstöd. Efter ett år är det färre än hälften som får någon av dessa bidrag. 10 år efter invandringen återstår 12,5 procent av de som får försörjningsstöd, vilket också påverkas av att sysselsättningen ökar. Ungefär 20 procent av de som inte är sysselsätta har ingen inkomst alls, vilket förmodas bero på att de blir försörjda av en anhörig.³

När man studerar försörjningsstöd till invandrade personer bör man beakta att dessa ofta inte har rätt till någon annan ersättning, så som till exempel arbetslöshetsersättning eller pension, eftersom dessa ersättningar kräver att man bott i Sverige under en längre tid. Eftersom utrikesfödda har en något svagare ställning på arbetsmarknaden än inrikesfödda blir således proportionen utrikesfödda bland de som erhåller försörjningsstöd något högre. Detta gör dock också att det troligtvis finns mindre exempel av missbruk och andra sociala problem bland invandrargruppen med försörjningsstöd än övriga med försörjningsstöd.

För att vara berättigad till sjukpenning krävs att man arbetar i Sverige samt har en årsinkomst på minst 24 procent av ett prisbasbelopp. År 2013 var 89  procent av alla födda i Sverige mellan 19-64 år berättigade till sjukpenning. Den grupp som hade lägst andel sjukpenningsberättigade samma år var personer födda i Afrika söder om Sahara där andelen var 62 procent. Därefter kom personer födda i Mellanöstern, Nordafrika och Turkiet (68 procent). Den främsta anledningen till att andelen är lägre bland personer födda i vissa regioner utanför Sverige är att de har en sämre arbetsmarknadsanknytning jämfört med personer födda i Sverige. ⁴ 

*Med inrikesfödda hushåll avses hushåll där samtliga medlemmar är födda inrikes, med flyktinghushåll avses hushåll där minst en medlem är flykting.

**En kommun kan erbjuda en flykting eller vissa andra utlänningar introduktionsersättning istället för ekonomiskt bistånd om flyktingen förbinder sig att följa en introduktionsplan.