Ekonomiskt bistånd

En större andel utrikes än inrikes födda får ekonomiskt bistånd. Nästan hälften av dessa hade varit i Sverige mindre än 4 år. Invandrare är ofta inte berättigade till någon annan bidragsform än försörjningsstöd.

År 2010 fick totalt 6,5 % av Sveriges hushåll ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Av dessa var 52 % inrikes födda, 13 % flyktinghushåll och 35 % utrikes födda hushåll exklusive flyktingar*. Den vanligaste hushållstypen för ekonomiskt bistånd samma år var ensamstående män (43 %), följt av ensamstående kvinnor (40 %). Ensamstående mammor var betydligt vanligare än ensamstående pappor.

Full storlek

Full storlek

*För 2009 samt 2010 finns inga individuella siffror för flyktingar. I siffrorna för 2009 inkluderas flyktingar i summan för utrikes födda och för 2010 är siffrorna uteblivna.

Bland de inrikes födda biståndsmottagarna 2010 var flest, cirka 27 %, 20-24 år. Denna siffra skiljer sig från den för utrikes födda där en fjärdedel utgjordes av personer 30-39 år. För de utrikes födda är skillnaden i andelen biståndsmottagare beroende på vistelsetiden i landet stor. De som varit i Sverige 0-4 år utgjorde nästan hälften av alla utrikes födda biståndsmottagare, medan de som varit i landet mer än 20 år utgjorde 12 %.

Full storlek

Hur stor andel av de utrikes födda som får försörjningsstöd varierar kraftig beroende på skälet till invandringen. I en genomgång av de som kom till Sverige 1997 går det att se att bland de som har asyl som grund för sin bosättning försörjde sig nästan samtliga av de icke sysselsatta genom försörjningsstöd eller introduktionsstöd ett år efter bosättningen. Efter tio år har denna andel reducerats till mindre än 40 % av de som inte är sysselsatta. Eftersom andelen sysselsatta också ökar med tiden i Sverige minskar också det totala antalet vars inkomst kommer ifrån försörjningsstöd; 18 % av det totala antalet kvarstod 2007 bland de som invandrat 1997. Andelen förtidspensionerade bland denna grupp ökar med tiden i Sverige.

Bland anhöriginvandrarna är det betydligt färre vars huvudsakliga inkomst kommer ifrån introduktionsersättning** eller försörjningsstöd. Efter ett år är det färre än hälften som får någon av dessa bidrag. 10 år efter invandringen återstår 12,5 % av de som får försörjningsstöd, vilket också påverkas av att sysselsättningen ökar. Ungefär 20 % av de som inte är sysselsätta har ingen inkomst alls, vilket förmodas bero på att de blir försörjda av en anhörig.

Man bör beakta när man studerar försörjningsstöd till invandrade personer att dessa ofta inte har rätt till någon annan ersättning, så som till exempel arbetslöshetsersättning eller pension, eftersom dessa ersättningar kräver att man bott i Sverige under en längre tid. Eftersom utrikes födda har en något svagare ställning på arbetsmarknaden än inrikes födda blir således proportionen utrikes födda bland de som erhåller försörjningsstöd något högre. Detta gör dock också att det troligtvis finns mindre till exempel av missbruk och andra sociala problem bland invandrargruppen med försörjningsstöd än övriga med försörjningsstöd.

För att vara berättigad till sjukpenning krävs att man arbetar i Sverige samt har en årsinkomst på minst 24 % av ett prisbasbelopp. År 2002 var 90 % av alla födda i Sverige berättigade till sjukpenning. Den grupp som hade lägst andel sjukpenningsberättigade samma år var personer födda i Mellanöstern, Nordafrika och Turkiet, där andelen var 68 %. Bland personer födda i Grekland har dock enbart 60 % rätt till sjukpenning, vilket är lägre än för personer födda i övriga EU15-länder där 76 % är berättigade till sjukpenning.

*Med inrikes födda hushåll avses hushåll där samtliga medlemmar är födda inrikes, med flyktinghushåll avses hushåll där minst en medlem är flykting.

**En kommun kan erbjuda en flykting eller vissa andra utlänningar introduktionsersättning istället för ekonomiskt bistånd om flyktingen förbinder sig att följa en introduktionsplan.

Referenser:

Socialstyrelsen (2011), ’Ekonomiskt bistånd 2010. Utbetalda belopp samt antal biståndsmottagare och biståndshushåll’(pdf)

Socialstyrelsen (2010), ’Ekonomiskt bistånd 2009. Utbetalda belopp samt antal biståndsmottagare och biståndshushåll’(pdf)

Socialstyrelsen (2009), ’Ekonomiskt bistånd 2008. Utbetalda belopp samt antal biståndsmottagare och biståndshushåll’ Integrationsrapport 2 (diagram s. 20 och 37) (pdf)

Franzén, Eva (2003), I välfärdstatens väntrum - studier av invandrares socialbidragstagande, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

Försäkringskassan (2005), ‘Socialförsäkringsboken 2005’ (pdf)

Webbadress till den här sidan:
http://www.migrationsinfo.se/valfard/ekonomiskt-bistand/