Teman

Invandring 2011 jämfört med 2010

-2,4 %

Mer
Utvandring 2011 jämfört med 2010

+4,8 %

Mer
Andel bifall av avgjorda asylärenden 2011

30%

Mer
Företagare bland utrikes födda 2010

9,1%

Mer
Andel högutbildade av utrikes födda 2008

34%

Mer
Andel utrikes födda läkare 2009

26,2%

Mer
Hem > Välfärd > Föräldrapenning

Föräldrapenning

Utrikes födda delar mer lika i föräldraförsäkringen än inrikes födda. Det är också fler invandrare som enbart tar ut föräldrapenning på grundnivå, alltså den lägsta ersättningsnivån. Denna andel minskar dock mycket efter tid i landet.

Kvinnor tar ut många fler dagar från föräldrapenningen än vad män gör i Sverige och det skiljer nästan ingenting beroende på födelseland. De mammor som tog ut flest dagar i förhållande till papporna år 2005 var de födda i Europa exklusive Norden, EU15 och Sverige. Bland dessa tog kvinnorna ut 87 % av det totala antalet uttagna dagar. De som delade mest lika var personer födda Mellanöstern, Afrika och Turkiet. Bland dessa tog kvinnorna ut 83 % av dagarna. Bland personer födda i Sverige tog kvinnorna ut 86 % av dagarna i föräldrapenningen.

Full storlek

Föräldrar vars barn är födda utomlands har i genomsnitt fler outnyttjade dagar i föräldraförsäkringen. Totalt finns det 450 dagar och bland föräldrar där barnen är födda i Sverige utnyttjas alla dagar utom 35,9 i medeltal. Bland föräldrar vars barn är födda i ett annat land varierar medeltalet för de outnyttjade dagarna mellan 237,5 till 361,1 beroende på vart barnen är födda. Medeltalet är 276 dagar. Färre dagar används också ju äldre barnet är vid invandringstillfället. Föräldrar kan använda dagar i föräldraförsäkringen fram till barnet fyllt åta år eller avslutat sitt första skolår.

Full storlek

Full storlek

Det är en högre andel bland de utrikes födda som enbart tar ut föräldrapenning på grundnivå, vilket är den lägsta ersättningsnivån. Bland personer födda i Sverige var denna andel 2009 2,7 % för kvinnorna och 0,7 % för männen, vilket var de lägsta andelarna. Högst andel kvinnor med enbart grundnivå finner vi bland personer födda i Afrika söder om Sahara – 31,3 %. Högst andel män med enbart grundnivå återfinns bland personer födda i Mellanöstern, Nordafrika och Turkiet – 15,8 %.

Full storlek

Detta skiljer sig dock mycket åt beroende på hur länge personer varit i landet innan barnet föds. Statistik från 2005 visar att bland kvinnor födda i Afrika söder om Sahara som varit i Sverige mindre än 4 år innan barnet föds tog 87 % ut föräldrapenning enbart på grundnivå, medan motsvarande siffra för samma grupp som varit i landet 11 år innan barnet föddes var 12 %. Detta kan direkt kopplas till utrikes födda personers ställning på arbetsmarknaden, som generellt sett är svagare än inrikes födda men som blir betydligt starkare med åren i Sverige. Föräldrapenningen är inte behovsprövad utan ersättningen är kopplad till arbetsinkomst, vilket bidrar till att låg sysselsättningsnivå ger hög andel med föräldrapenning enbart på grundnivå.

*Mena är Algeriet, Bahrain, Egypten, Förenade arabemiraterna, Gaza, Iran, Irak, Israel, Jordanien, Kuwait, Lebanon, Libyen, Marocko, Oman, Qatar, Saudiarabien, Syrien, Tunisien, Turkiet, Västbanken och Yemen.

Referenser:

Försäkringskassan (2010), ‘Outnyttjad föräldrapenning. En studie om föräldrapenningsdagar som inte har använts’, Socialförsäkringsrapport 2010:14 (Diagram s. 18 och 19) (pdf)

Försäkringskassan (2005), ‘Socialförsäkringsboken 2005’ (Diagram s. 40) (pdf)

Försäkringskassan (2010), ‘Socialförsäkringen i siffror 2009’ (Diagram s. 20) (pdf)

Webbadress till den här sidan:
http://www.migrationsinfo.se/valfard/foraldrapenning/


Dela med andra: Facebook- ikon Twitter-ikon Del.icio.us- ikon

Om Migrationsinfo

Migrationsinfo presenterar forskning och statistik med koppling till migration; till exempel välfärd, ekonomi, sysselsättning och demografi. Mer

 

Ställ en fråga

E-postadress
Fråga

Kontakt

Postadress

FORES
Bellmansgatan 10
118 20 Stockholm

E-post

kontakt@migrationsinfo.se

Beställ vår folder

Du kan beställa vår folder genom att fylla i beställningsformuläret. Den går att se i pdf-format här.

Följ Migrationsinfo
Twitter
Facebook
RSS

FORES 2012 - Återanvända webbsidan?