Tillgång till vård

Senast ändrad 22 April 2016

I vilken utsträckning migranter har tillgång till vård varierar från land till land. I Sverige har människor som fått uppehållstillstånd rätt till vård i samma utsträckning som svenska medborgare medan asylsökande och irreguljära immigranter har rätt till vård som inte kan vänta, exempelvis akutvård och mödrahälsovård.

I svensk lag står det att landsting och kommun ska erbjuda sjukvård till alla bosatta inom landstinget. Utöver de som är svenska medborgare har även de som på olika grunder fått ett uppehållstillstånd tillgång till fullgod svensk sjukvård. Människor som sökt asyl i Sverige kan ta del av den svenska sjukvården i viss utsträckning och sedan juli 2013 gäller samma regler för de som håller sig gömda i Sverige samt för papperslösa.1

Läs mer om papperslösa

Alla barn har rätt till sjukvård oavsett medborgarskap

Asylsökande blir erbjudna en kostnadsfri hälsoundersökning vid ankomst till Sverige och papperslösa och gömda får samma erbjudande när de uppsöker vård. Personer som uppehåller sig i Sverige utan uppehållstillstånd har även rätt till akut sjuk- och tandvård, mödrahälsovård, vård vid abort och graviditet, preventivmedelsrådgivning och vård i samband med smittsam sjukdom.

Asylsökande, papperslösa och gömda barn under 18 år har alla rätt till sjukvård och tandvård på samma villkor som andra barn i samma landsting.

Asylsökande som inte förstår svenska har även rätt att ha en tolk närvarande under läkarbesöket. Denna tjänst ska vara kostnadsfri. I många landsting erbjuds sjukvård på flera språk, information om detta finns på varje landstings hemsida och ibland på vårdcentralernas egna hemsidor.2 3

Rättigheter till vård reglerade i FN-konvention

Sverige har såsom flera av EU-länderna erkänt alla individers rätt att “såväl i fysiskt som psykiskt avseende åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa” enligt FN:s internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, artikel 12. Även i länder som Belgien, Frankrike, Italien och Spanien har man lagstiftat om detta och ger alltså irreguljära immigranter rätt till fri eller subventionerad sjukvård.4

Dyr sjukvård innan lagändringen

Innan lagändringen som trädde i kraft i juli 2013 var de som befann sig i Sverige utan tillstånd, så kallade papperslösa, själva tvungna att bekosta sina vårdkostnader. Enligt en svensk enkätundersökning gjord 2006 av Läkare utan gränser fick papperslösa patienter vanligtvis betala mellan 1400-2000 kr för ett läkarbesök och en förlossning kunde kosta omkring 21 000 kr. Nu är papperslösa och gömda, liksom asylsökande, endast skyldiga att betala patientavgift vid läkarbesök, som i regel ligger på 50 kr.5

 

  1.  Migrationsverket: Hälso. och sjukvård, 2013
  2.  Vårdguiden: Vård i Sverige om man är asylsökande, gömd eller papperslös, 2013
  3.  Vårdguiden: Regler och Rättigheter
  4.  FN: Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, 1966, New York
  5.  Ohlson, M. (2006), ‘Irreguljära immigranter står utanför svensk sjukvård’, Läkartidningen 103, s. 3452-3455