|
|
|
HatbrottHatbrotten har ökat i Sverige och de vanligaste motiven är främlingsfientliga och/eller rasistiska. En mycket låg andel av brotten uppklaras. Hatbrott är när någon utsätter en annan person utifrån dess etniska bakgrund, religion, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet. Det är ett relativt nytt begrepp på en gammal företeelse och det är motivet till brottet som avgör om det är ett hatbrott eller inte. I de flesta anmälningarna om hatbrott är motiven främlingsfientliga och/eller rasistiska. Eftersom definitionen av ett hatbrott har ändrats flera gånger sedan 1999, senast 2008, är det svårt att jämföra statistiken. Trots detta kan man konstatera att hatbrotten har ökat i Sverige. Kommentar:Uppgifter för brott med transfobiska motiv ej tillgängliga för åren 2004-2007 Den vanligaste brottstypen är olaga hot/ofredande, följt av våldsbrott och ärekränkning. Vid antisemitiska hatbrott är dock hets mot folkgrupp vanligast förekommande och vid antireligiösa hatbrott är klotter och skadegörelse vanligt. 80 % av gärningsmännen är män och 65 % av de som utsätts för hatbrott är också män. Uppklaringen vid hatbrott är låg och för de brott som anmäldes under 2008 hade en gärningsperson bundits till målet för 7 % av brotten under loppet av ett-två års tid. Under 2009 fanns drygt 5 800 anmälda hatbrott och utav dessa hade 4 116 främlingsfientliga motiv. Kommentar:Våldsbrott innefattar dödligt våld, misshandel och våld mot tjänsteman. Definitionen av vad som är ett främlingsfientligt/rasistiskt hatbrott har förändrats mellan åren 2007 och 2008. Referenser: Molarin, A. och Frenzel, A. (2009), ’Hatbrott 2009’, BRÅ Rapport 2010:12 (pdf) Webbadress till den här sidan: |
|
||||||||||
| FORES 2012 - Återanvända webbsidan? | ||||||||||||
RSS