![]() |
|
|
SjukfrånvaroUtrikes födda tar i genomsnitt ut något fler sjukdagar än inrikes födda, vilket verkar bero på att de i högre utsträckning har en mer utsatt arbetsmiljö. Färre personer födda utrikes än inrikes är berättigade till sjukpenning, vilket beror på denna grupps svagare ställning på arbetsmarknaden.* Bland de som är berättigade har det visat sig att utrikes födda personer i genomsnitt tar ut något fler sjukdagar per år än inrikes födda. Undantaget är personer födda i Nordamerika och Oceanien vilka tar ut färre dagar än personer födda i Sverige. Variationerna mellan födelseland är dock stora. Till exempel tog personer födda i Turkiet i genomsnitt ut 40 sjukdagar per år 2005, medan personer födda i Asien tog ut i genomsnitt 21 dagar. Samma år tog personer födda i Sverige ut i genomsnitt 19,4 dagar. En studie från 2002 försöker förklara denna skillnad med hjälp av statistik från 1981-1991, men kan konstatera att det är svårt att dra slutsatser om vad som påverkar antalet rapporterade sjukdagar. Personer från länder där det kommer mycket flyktingar ifrån tar till exempel inte ut fler dagar som man skulle kunna misstänka (undantaget är personer födda i Irak). Studiens slutsats är att det som verkar påverka konsumtionen av sjukpenning mest är nationalitet och utbildningsnivå. Utbildningsnivån antas påverka arbetsmiljön, där låg utbildningsnivå ökar risken att man arbetar i en sämre miljö. Men även nationalitet påverkar vilket arbete man har. Till exempel arbetskraftsinvandrare från Grekland, Turkiet och forna Jugoslavien har en högre sannolikhet för att ta ut fler sjukdagar, vilket antas bero på att dessa arbetar i yrken som är mer fysiskt krävande än inrikes födda och personer födda i Tyskland och USA (vilka ligger på ungefär samma nivå som inrikes födda i antal sjukdagar). Även andra studier visar att arbetskraftsinvandrare som kom till Sverige på 1960- och 1970-talen från Grekland, övriga Europa och Turkiet har högre risk att behöva sjukskriva sig på grund av deras arbetsmiljö. Dessa personer arbetade ofta i den svenska exportindustrin med okvalificerade arbeten och vansklig arbetsmiljö. *För att vara berättigad till sjukpenning krävs att man arbetar i Sverige samt har en årsinkomst på minst 24 % av ett prisbasbelopp. Referenser: Försäkringskassan (2005), ‘Socialförsäkringsboken 2005’ (pdf) Bengtsson, T. And Scott, K. (2002), ’Immigrant Consumption of Sickeness Benefits in Sweden, 1981-1991’, Population Economics 83 Webbadress till den här sidan: |
|
||||||||||
| FORES 2012 - Återanvända webbsidan? | ||||||||||||