Sysselsättning

Senast ändrad 15 February 2019

Sysselsättningsgraden bland utrikes födda är lägre än bland inrikes födda och andelen arbetslösa är mer än fyra gånger högre bland utrikes födda.1 Sysselsättningen varierar kraftigt med faktorer som tiden i Sverige, kön, utbildningsnivå och anledning till att personen invandrade.

Viktiga begrepp

  • Sysselsättningsgrad är andelen förvärvsarbetande av den totala befolkningen
  • Arbetslösa är andelen ej i förvärvsarbete av den totala arbetskraften och som aktivt söker arbete
  • Personer utanför arbetskraften utgör den del av befolkningen som varken är sysselsatta eller arbetslösa

Lägre sysselsättningsgrad bland utrikes födda

Nivåskillnaden mellan inrikes och utrikes föddas sysselsättning har historiskt sett varit avsevärt mindre än den är idag. Under 1950- och 1960-talet samt större delen av 1970-talet hade utrikes födda i Sverige samma, eller periodvis till och med högre, sysselsättningsgrad än inrikes födda. Från mitten av 1970-talet har sysselsättningsgraden för utrikes födda varit lägre än för den inrikes födda befolkningen. Detta beror delvis på förändringar på den svenska arbetsmarknaden och en övergång från arbetskraftsinvandring till en större andel flykting- och anhöriginvandring. 2 Under 1990-talskrisen sjönk sysselsättningen kraftigt bland utrikes födda, för att sedan öka fram till finanskrisen 2008 då den sjönk igen.

År 2018 låg utrikes föddas sysselsättning på 70,1 procent, jämfört med 86,5 procent bland inrikes födda, för åldrarna 20–64 år. Sysselsättningsgraden för hela befolkningen 20–64 år låg på 82,6 procent i slutet av 2018. De senaste tio åren har sysselsättningsgraden ökat för både inrikes födda och utrikes födda, men gapet mellan inrikes och utrikes föddas sysselsättningsgrad har kvarstått. 3

Google spreadsheet

Källa: SCB. Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

Skillnad mellan könen

Sysselsättningsgraden mellan könen skiljer sig åt för både inrikes och utrikes födda, där utrikes födda kvinnor är den grupp som har lägst andel sysselsatta. Skillnaden mellan utrikes födda män och kvinnors sysselsättningsgrad är större än den mellan inrikes födda män och kvinnor. 4 Sysselsättningsgraden för inrikes födda kvinnor i Sverige är hög i jämförelse med andra OECD-länder, vilket bidrar till att skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda kvinnor i Sverige är större än i många andra länder. 5 Enbart Island har en högre sysselsättning bland inrikes födda kvinnor. 6 Bland utrikes födda kvinnor är sysselsättningsgraden 65,8 procent, jämfört med inrikes födda kvinnors sysselsättning som är 85,2 procent. 7

Google spreadsheet

Källa: SCB. Andel (i procent) förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar efter utbildning, kön och mottagningsår 1997 – 2017

Sysselsättningen ökar med tiden i Sverige

Hur länge en person har bott i Sverige påverkar sannolikheten att få ett jobb. Sysselsättningsgraden ökar med tiden i Sverige för samtliga, men olika mycket beroende på till exempel utbildningsnivå och anledning till att personen invandrade. Personer som har fått asyl i Sverige har till exempel en betydligt lägre sysselsättningsgrad än många andra grupper, men även deras sysselsättningsgrad ökar med tiden i Sverige. 8 Den utrikes födda befolkningen i Sverige har varierande utbildningsnivå, men generellt har utrikes födda från Afrika och Asien en högre andel med endast förgymnasial utbildning, dessa grupper består till stor del av flyktinginvandrare. 9 Utbildningsnivå har en stor påverkan på utrikes föddas chans att få ett arbete. Lågutbildade med endast förgymnasial utbildning 15–74 år har en arbetslöshet på nästan 33,7 procent för män och kvinnor.10  

Google spreadsheet

Källa: SCB. Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

De personer som har bott i Sverige en kortare period har en högre arbetslöshet än de som bott i Sverige en längre tid. 11 Arbetslösheten bland utrikes födda har legat på högre nivåer än för inrikes födda under flera årtionden för både män och kvinnor. Andelen arbetslösa ökade för hela befolkningen efter finanskrisen 2008 och utrikes föddas arbetslöshet har legat på runt 10 procentenheter högre än för inrikes födda sedan dess. Andelen arbetslösa 20–64 år bland utrikes födda låg 2018 på 15 procent, vilket är cirka 12 procentenheter högre än för inrikes födda (3 procent). Bland utrikes födda kvinnor 20–64 år är arbetslösheten 15,3 procent, det kan jämföras med inrikes födda kvinnor där arbetslösheten i samma ålder är 2,8 procent. 12

Google spreadsheet

Källa: SCB. Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

Andelen som står utanför arbetskraften, det vill säga de som varken har eller söker arbete, har sjunkit bland både inrikes och utrikes födda de senaste 10 åren och skillnaden mellan inrikes och utrikes födda som står utanför arbetskraften har minskat under denna period. När man tittar på skillnaden mellan utrikes födda och inrikes födda uppdelat på kön är det tydligt att en stor andel av utrikes födda kvinnor står utanför arbetskraften. Nästan 22,3 procent av kvinnor 20–64 år födda utanför Sverige står utanför arbetskraften (det vill säga ej sysselsatta eller arbetssökande), vilket är mer än 10 procentenheter högre än för kvinnor födda i Sverige.13

Google spreadsheet

Källa: SCB. Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

Flyktingars väg in på svensk arbetsmarknad

För att integrationen i Sverige ska fungera behöver utrikes födda etableras på arbetsmarknaden, men de flesta som invandrar till Sverige som flyktingar har sällan en koppling till arbetsmarknaden. En studie av flyktingars sysselsättningsgrad, som bedrivits under 15 år (år 2000–2015), visar att hälften av alla flyktingar förvärvsarbetar efter 8 år i Sverige. Av dessa är sysselsättningen högst för män med minst gymnasial utbildning och lägst sysselsättning har kvinnor med förgymnasial utbildning. De första två åren ägnar majoriteten av flyktingar åt utbildning eller integrationsprogram som SFI (Svenska för invandrare), vilket innebär att den arbetsmarknadsmässiga integrationen tar längre tid inledningsvis. Andelen flyktingar som förvärvsarbetar har ökat nästintill varje år (med undantag för 2008 och 2009), och skillnaden mellan andelen män respektive kvinnor har minskat varje år. 14

  1. SCB. Arbetskraftsundersökningarna 2018
  2. Ekberg J. “Invandringen och de offentliga finanserna”, Rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2009:3
  3. SCB. Arbetskraftsundersökningen 2018
  4. SCB. Arbetskraftsundersökningarna 1985–2018
  5. Lina Aldén och Mats Hammarstedt (2014), “Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden – en översikt och en internationell jämförelse”, underlagsrapport till Socialdemokraternas forskningskommission: Arbetsmarknadsreformer för jobb och välfärd
  6. OECD. Native-born employment (indicator) (Hämtad 2019-01-29)
  7. SCB. Arbetskraftsundersökningen 2018
  8. SCB. Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005–2013
  9. SCB. Befolkningens utbildning 2016
  10. SCB. Arbetskraftsundersökningen 2018
  11. SCB. Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005–2013
  12. SCB. Arbetskraftsundersökningen 2018
  13. SCB. Arbetskraftsundersökningarna 2005–2018
  14. SCB. Flyktingars väg in på den svenska arbetsmarknaden