Påverkar invandring löner och arbetslöshet?

Det finns inget generellt samband mellan befolkningens storlek och löne- eller sysselsättningsnivåer i ett område. En 10% större befolkning innebär både 10% fler producenter och 10% fler konsumenter och påverkar därför inte i sig förhållandet mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft i ekonomin. Följaktligen finns det inget generellt långsiktigt samband mellan storlek på invandring – eller fertilitet – och långsiktiga sysselsättnings- och lönenivåer.

Det är däremot fullt möjligt att invandring kan ha mer kortsiktiga effekter på arbetsmarknaden, eftersom det tar tid för ekonomin att anpassa sig till den nya situationen. Det gäller dels marknaden för varor och tjänster, det vill säga för marknaden att hitta vad som ska produceras och konsumeras i den nya marknadsjämvikten. Det gäller också fysisk lokalisering av företag, fabriker och maskiner.

Löneutvecklingen påverkar invandringen

Att empiriskt utvärdera invandringens kortsiktiga påverkan på arbetsmarknaden (löner och arbetslöshet) är en svår uppgift. Den vanligaste strategin är att undersöka hur arbetsmarknaden utvecklats i regioner (länder eller delar av länder) där invandringen varit hög jämfört med i regioner där den varit låg. Problemet med den strategin är att invandringen inte är slumpmässig. Sannolikt finns det en god anledning till att den var högre i vissa regioner, som att det kanske var lättare att få jobb där. Det är därför inte förvånande att vi i vissa fall till och med kan uppmäta ett positivt samband mellan löneutveckling och invandring, som då sannolikt reflekterar att löneutvecklingen påverkat invandringen snarare än tvärtom.

För att komma förbi det här problemet har forskare utvärderat invandringens effekter i historiska fall där det går att argumentera för att invandringen varit slumpmässig, i bemärkelsen inte primärt styrd av arbetsmarknadsläget i mottagande region. Väl kända exempel är upphävanden av utvandringsrestriktioner dels i Kuba 1980¹, dels i samband med Sovjetunionens fall.^{2 3} Andra empiriska strategier går ut på att förutsäga invandringen utifrån hur den har sett ut historiskt, motiverat av det faktum att de flesta migrationsströmmar (undantaget flyktingströmmar) ser likartade ut över lång tid.⁴

Kortsiktigt har invandring negativ påverkan på löner

Inga av ovan nämnda empiriska strategier är dock vattentäta – alla går att kritisera. Väger man samman resultaten av ett större antal studier med olika styrkor och svagheter framträder i alla fall en bild av att invandring på kort sikt – upp till tio år – i flera fall ser ut att ha haft en negativ men begränsad påverkan på löner och/eller arbetslöshet. Enligt de mer negativa skattningarna ser en invandring motsvarande 1% av befolkningens storlek ut att kunna minska lönerna på kort sikt med runt 0.3%. Majoriteten av existerande studier landar dock på effekter som är mindre än 0.1%.

Det finns goda anledningar att tro att invandringens påverkan på arbetsmarknaden ser olika ut i olika länder. Exempel på viktiga faktorer som varierar mellan länder är förekomsten av en låglönesektor, graden av regleringar på arbetsmarknaden, internationell kapitalrörlighet, förhållandet mellan inföddas och invandrares utbildningsnivåer och i vilket land invandrarna fick sin utbildning. Likaså kan påverkan tänkas se olika ut inom olika sektorer inom samma land. Givet de metodologiska svårigheter som finns med att skatta invandringens effekter över huvud taget är det emellertid inte möjligt att producera några trovärdiga empiriska resultat i fråga om skillnader mellan olika mottagarländer eller sektorer.

Tove Hovemyr

Läs mer om skribenten

Se alla Toves inlägg