Intervju: Återsändandeavtalet med Afghanistan

Senast ändrad 7 November 2016

Sverige har skrivit ett återsändandeavtal med Afghanistan som gör det möjligt för Sverige att återsända afghaner som har fått avslag på sin ansökan om asyl. Avtalet omfattar även ensamkommande barn. Vi har intervjuat Kjell-Terje Torvik, verksamhetsexpert på Migrationsverket för att reda ut vad avtalet kommer att innebära.

För att ett återsändande ska kunna genomföras kräver Sverige att den som blir återsänd ska erbjudas ett “värdigt mottagande”. Vad krävs för att ett mottagande ska anses vara “värdigt”?

Ett värdigt mottagande måste vara tryggt för den återsända. Speciellt om det rör sig om ett barn. Om den återsända är yngre än 18 år måste det finnas en familjemedlem på plats i Afghanistan som kan ta emot barnet. I dagsläget finns det ingen annan institution som skulle kunna ta emot ett barn i stället för en familjemedlem och det finns mig veterligen ingen plan på att upprätta den typen av mottagande i Afghanistan från Sveriges sida. Andra länder som Norge driver dock den frågan mer aktivt. De som återsänds kommer också erbjudas ett ekonomiskt återetableringsstöd på 30 000 kr per vuxen, 15 000 kr per barn, men inte mer än 75 000 kr per familj.

Säkerhetsläget förvärras i Afghanistan. Migrationsverket rapporterar själva om denna negativa trend och säger att det just nu pågår en intensifiering av våldet på flera håll i landet och att allt fler civila dödsoffer har blivit en konsekvens av detta.1 Med detta i åtanke hur ser Migrationsverket på säkerhetsläget?

Migrationsverket utgår ifrån vår egen säkerhetsanalys som publicerades i juni i år och förväntas uppdateras under oktober månad. Enligt rådande säkerhetsuppskattning så pågår det någon form av väpnad konflikt i nästan alla landets provinser, men säkerhetsläget skiljer sig mycket mellan olika områden, och större städer som Kabul anses vara säkra nog att återsända till.

Vad händer med de som har sin hemvist i en farligare del av landet?

Alla som blir återsända ska ha rätt att återvända till sin hemvist om de vill. För de som inte kan återvända till sin egen hemvist så ska det finnas en möjlighet att bosätta sig i andra delar av landet, speciellt i och runt de stora städerna där säkerhetsläget är bättre. Inom ramen för återsändandaravtalet ska Sverige ge personerna i fråga ekonomiskt stöd genom ett återetableringsstöd. Samtidigt har Afghanistan åtagit sig att ge speciellt stöd till dessa personer. Detta är grunden för ett värdigt mottagande.

Afghanistans huvudstad är redan idag både överbefolkad och under svår ekonomisk belastning med väldigt hög arbetslöshet och brist på service. 2 Hur förhåller sig Migrationsverket till detta?

Innan ett återsändande av en person som fått avslag på sin ansökan blir aktuell gör Migrationsverket en analys med målet att kunna garantera ett säkert och värdigt mottagande. Men en analys av bostadssituationen eller det ekonomiska läget ingår inte i detta. Det vi främst tittar på är om det är säkert för personen i fråga att återvända.

Läs mer om läget i Afghanistan

Den internationella barnkonventionen säger att man alltid måste ställa barnets bästa i det första rummet. 3 Nu kommer barnkonventionen också eventuellt bli svensk lag. Hur kan man skicka tillbaka barn till ett av världens fattigaste länder där det också pågår väpnade konflikter, utan att bryta mot barnkonventionen?

Migrationsverket är en myndighet som endast har i uppdrag att verkställa politiska beslut. Men man kan säga att även om barnets intresse står i främsta rummet är det inte ensamt i rummet, man måste också förhålla sig till statens intressen. Staten vill upprätthålla den reglerade invandringen och har ekonomiska intressen att förhålla sig till. Så det är viktigt för den folkvalda församlingen att ha effektiva system för återsändande av de som inte får uppehållstillstånd. Och att återsända barn strider inte i sig självt mot barnkonventionen.

När det kommer till barn ser Migrationsverket det som viktigt att barns ärenden handläggs så snabbt som möjligt, därför prioriteras de. Barns anknytning till landet de kommer ifrån blir annars svagare och anknytningen till Sverige blir starkare vilket gör det svårare för de barn som inte får stanna att återintegreras i landet de kommer ifrån. Man ska inte underskatta den anknytning ett barn har till sitt hemland. Det handlar om kultur, språk, vänner och familjeanknytning.

Däremot är det viktigt för Migrationsverket att barnet ska få sin röst hörd och vara införstådd med sina rättigheter under hela asyl-processen. Myndigheten är därför väldigt noggrann med att dokumentera detta för att man även i efterhand ska kunna gå tillbaka och se att barnets rättigheter har blivit respekterade.

Många av de ensamkommande barn som räknas som afghaner har spenderat hela eller stora delar av sitt liv i Iran. Många har sin familj där och vissa har aldrig satt sin fot i Afghanistan och är därför juridiskt statslösa. Hur förhåller sig Migrationsverket till detta i sin bedömning?

Migrationsverket bedömer varje fall individuellt och här är tiden barnet har spenderat i Iran en faktor. Vi tolkar lagen som att även om barnet spenderat större delen av sitt liv i Iran kan barnet återsändas till Afghanistan om barnet har familj i landet. Det blir dock ett problem om det inte finns någon familj i Afghanistan som kan ta emot barnet. Vuxna kan återsändas till Afghanistan, även om de har spenderat större delen av sitt liv i Iran och deras familj är kvar där. Det här ett nytt ställningstagande för Migrationsverket i och med att Sverige skrivit på ett återsändandeavtal med Afghanistan. Det har alltså ännu inte prövats i domstol.

I nuläget vet vi däremot inte hur asylfall där personen är “statslös”, det vill säga född som flykting i Iran utan varken afghanskt eller iranskt medborgarskap, ska hanteras. En person med afghanska föräldrar ärver deras medborgarskap och kommer troligen kunna få ett hemlandspass. Som alltid kommer en individuell prövning för varje fall göras, men i dessa fall kan speciell hänsyn tas. Hittills har i princip alla från gruppen som har sin familj i Iran fått uppehållstillstånd, men om man kan ordna ett mottagande i framtiden kan de komma att sändas till Afghanistan.

  1. Migrationsverket: Afghanistan. Säkerhetsläget, potentiellt utsatta personkategorier, situationen för kvinnor, barn, hazarer samt internflykt, 2016-04-27
  2. Svenska Afghanistankommittén: Sociala förhållanden
  3. UNICEF: Barnkonventionen