Tätare koppling mellan svenskt bistånd och migrationspolitiken

I Svenska Dagbladet den 11 januari skrev FN:s generalsekreterare António Guterres “Vi måste sträva mot en värld i vilken migrationens bidrag till välstånd, utveckling och internationell samhörighet hyllas. Vi har den kollektiva möjligheten att nå detta mål.” År 2015 antog världssamfundet 2030-målen för hållbar utveckling. Till skillnad från millenniemålen erkänner man en tydlig koppling mellan internationellt utvecklingsarbete och arbetet med flykt och migration.¹

Sveriges regering har som uppgift att uppfylla 2030-målen och lyfter fram hur bistånd kan förstärka migrationens positiva utvecklingseffekter. I agenda 2030 anges det att migration är ett av de mest grundläggande verktygen för utveckling. ² Internationellt samarbete och bistånd ska även säkerställa full respekt för mänskliga rättigheter och en human behandling av alla migranter oberoende av deras migrationsstatus.³

Katarina Hellström, politisk sakkunnig för Sveriges biståndsminister Isabella Lövin, förklarar migrationens positiva utvecklingseffekter i ett mail till migrationsinfo.se:

– Migration har positiva effekter på utvecklingen i såväl ursprungs- och mottagarländer som för migranterna själva och deras familjer. Migranter är ofta engagerade i utvecklingen i ursprungslandet, till exempel genom finansiella remitteringar och etablering av företag. Deras unika kunskap om behov och möjligheter i ursprungslandet möjliggör överföring av värderingar, idéer och kontaktnät, s.k. sociala och politiska remitteringar. Medlemmar av diasporor i Sverige och i världen uppfattas i allt högre grad som utvecklingsagenter och som ekonomiska krafter av betydelse, säger Katarina Hellström.

Katarina förklarar också att Sverige ska stödja migranters och diasporagruppers överföring av finansiella medel, kunskap och idéer till sina ursprungsländer. Stärkta handelsmöjligheter kan dels bidra till förbättrade framtidsutsikter, dels möjliggöra för låg- och medelinkomstländer att dra nytta av diasporagruppers engagemang. Finansiella remitteringar överstiger vida det internationella biståndet.

Det svenska biståndet

Målet för svenskt bistånd är enligt regeringens policyramverk att “skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck”.⁴ Sverige är ett av de länder som ger mest i bistånd per capita och biståndet finansieras genom skatteintäkter.⁵ Regeringen har budgeterat för att betala ut 1 procent av Sveriges BNP, motsvarande 49 miljarder, i internationellt bistånd för år 2018, vilket är den största summan i Sveriges historia. Sverige har å andra sidan budgeterat för 1 procent av BNP till internationellt bistånd sedan 2006.⁶ Detta är över EU:s mål på 0,7 procent och i linje med OECD:s mål.⁷

Migration och utveckling i budgetpropositionen för 2018

Migration och utveckling är ett nytt tillägg i 2018 års budgetproposition inom området internationellt bistånd. Utvecklingssamarbetet ska bidra till att stärka migrationens positiva utvecklingseffekter, migranters och flyktingars rättigheter, och speciellt kvinnor och flickors rättigheter.⁸ Katarina Hellström förklarar hur regeringen arbetar för att stärka detta:

– Regeringen arbetar på många olika sätt med detta. Till exempel har regeringen nu i november (2017) fattat beslut om anvisningar till en ny global strategi för social hållbarhet. Denna kommer bland annat att fokusera på hur flyktingar och migranter, oavsett kön ska få bättre tillgång till hälso- och sjukvård, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, samt utbildning. Utbildningens roll i konflikt- och postkonflikt samt humanitära kriser ska särskilt uppmärksammas. Detta eftersom flyktingar och migranter, särskilt kvinnor och barn, ofta utgör socialt marginaliserade grupper med bristande tillgång till utbildning samt hälso- och sjukvård inklusive sexuell och reproduktiv hälsa, säger Katarina Hellström.

Biståndet ska även användas för att arbeta förebyggande mot flykt genom att förbättra livsvillkoren i utvecklingsländer, skapa ökad sysselsättning i utvecklingsländer samt verka för hållbara lösningar på utdragna flyktingsituationer.⁹ Katarina Hellström förklarar varför detta är viktigt:

– Det är viktigt att förbättra livsvillkor i ursprungsländer för att skapa alternativ till att migrera på grund av fattigdom, hunger eller annan utsatthet och ökade möjligheter att återvandra. I detta ingår att stärka och värna mänskliga rättigheter och försörjningsmöjligheter, konfliktförebyggande arbete samt att bidra till att hantera miljö- och klimatrelaterade hot. […] Att lägga mer kraft och resurser på utveckling, konfliktlösning och katastrofriskreducering motverkar eller förhindrar att kriser blir utdragna och återkommande, säger Katarina Hellström.

I budgetpropistionen skriver regeringen att dessa målsättningar kräver insatser genom svenskt utvecklingssamarbete, genom EU och tillsammans med andra aktörer. Syrienstrategin och strategin för regionalt utvecklingssamarbete med Afrika söder om Sahara är exempel på svenska insatser som rör migration. EU har givit stöd till Turkiet för att bistå de cirka tre miljoner flyktingar som landet tagit emot, (läs mer om Turkiet-överenskommelsen här) samt till Syriens grannländer och Balkanländer som mottagit ett stort stort antal flyktingar. Sverige är också med och tar fram nya globala ramverk för flyktingar och migranter som ska antas av FN:s medlemsstater under år 2018. ¹⁰ (Läs mer om detta här).

År 2016 gav regeringen nära 1,2 miljarder från biståndsbudgeten i totalt bidrag till FNs flyktingkommissariat (UNHCR). Detta gjorde Sverige till UNHCR:s tredje största givarland.¹¹ Sverige har även de senaste åren givit mest icke-öronmärkt kärnstöd till UNHCR av alla länder. Icke-öronmärkt kärnstöd är den del av bidraget som inte är avsett för specifika ändamål utan kan användas där behoven är som störst, exempelvis för att UNHCR ska kunna hantera nya flyktingkriser.¹²

Biståndspengar används till flyktingmottagande

De senaste åren har en växande andel av det svenska biståndet gått till att finansiera flyktingmottagandet i Sverige.¹³ Trenden är densamma i andra EU-länder. År 2016 använde EU-länderna tillsammans en sjundedel av det totala biståndet till nationellt flyktingmottagande.¹⁴

Under 2015 användes 20,2 miljarder av biståndet till svenskt flyktingmottagande, men det har minskat sedan dess. År 2016 gick det ner till 8,9 miljarder och år 2017 till 8,1 miljarder.¹⁵ Den beräknade kostnaden för flyktingmottagande inom biståndsramen år 2018 är 2,8 miljarder vilket är 5,6 procent av det totala budgeterade internationella bistånd.¹⁶ Minskningen beror dels på färre asylansökningar och kortare handläggningstider.¹⁷

Det är tillåtet enligt OECD:s riktlinjer att rapportera en viss del av kostnaderna för flyktingars första års vistelse som officiellt internationellt bistånd.¹⁸ Däremot fick den svenska regeringen kritik från Riksrevisionen och organisationen Concord under hösten 2016 för att en för stor andel av biståndet gick till flyktingmottagande. Kritiken grundas bland annat i att biståndet används till annat än att främja utvecklingsländernas ekonomiska utveckling och välfärd,¹⁹ vilket är huvudmålet med bistånd. Kritik riktades även mot att biståndet går till Migrationsverkets förvaltningskostnader vilket inte är tillåtet enligt de internationella riktlinjerna.²⁰

Concords samordnare för biståndsfrågor, Åsa Thomasson, förklarar varför Concord anser att det är problematiskt att använda biståndspengar till flyktingkostnader:

– Både flyktingmottagande och internationellt bistånd är oerhört viktiga internationella åtaganden. Flyktingmottagande är en skyldighet under den internationella asylrätten och bistånd är ett globalt ansvar gentemot människor som lever i fattigdom [… ] Att ställa två viktiga kostnader mot varandra och låta människor som lever i fattigdom betala för rika länders förpliktelser enligt asylrätten är fel. Det får problematiska effekter för biståndet på flera sätt. Det mest konkreta är givetvis att när resurserna används till flyktingavräkningar i Sverige så blir det mindre pengar till insatser för människor som lever i fattigdom i utvecklingsländer, säger Åsa Thomasson.

Concord och Riksrevisionen rekommenderade regeringen att se över rapporteringen av kostnader för flyktingmottagandet. Under hösten 2017 har det även antagits nya internationella direktiv för att bland annat göra det tydligare hur bistånd får användas för flyktingmottagande.[Devinit: ODA modernisation]

Regeringen genomför en översyn av modellen för beräkningar av kostnader för asylmottagande. Regeringen har gjort ändringar i budgetpropositionen för internationellt bistånd för 2018. Bland annat räknas inte längre Migrationsverkets administrativa kostnader inom mottagandet in inom biståndsramen. Detta är enligt Katarina Hellström i linje med de nya internationella direktiven.

 

Artikeln är skriven av:

Alice Hertzberg