Centralasiatiska arbetskraftsmigranter i Ryssland
Senast ändrad 7 April 2017

I Ryssland lever otroligt många arbetsmigranter från forna Sovjet. Enligt Russian Global Affairs Journal vistas ungefär 4,2 miljoner arbetsmigranter från de centralasiatiska länderna allena i landet (Kirgizistan, Kazakstan, Turkmenistan, Tadzjikistan, Uzbekistan). 1
Många av dessa Centralasiens migranter tvingas lämna sina hemländer på grund av akut fattigdom och hemlandets ekonomiska instabilitet. Eftersom så pass många centralasiater arbetar i Ryssland bidrar deras remitteringar2 till en stor del av ländernas BNP. Det är svårt att exakt beräkna exakt hur mycket dessa remitteringarna uppgår till i varje land, men Världsbanken uppskattade 2013 att så mycket som 31 procent av Kirgizistans BNP utgjordes av remitteringar från arbetsmigranter i Ryssland. 3 Med tanke på Kirgizistans ringa storlek i jämförelse med Uzbekistan och Kazakstan är det svårt att föreställa sig hur mycket pengar remitteringar till de länderna utgör.
Ett tungt liv för arbetsmigranter i Ryssland
Trots det stora antalet arbetsmigranter som lever i Ryssland har landet inte lyckats implementera lagstiftning som skyddar deras rättigheter. Det är inte ovanligt att gruppen utsätts för främlingsfientlighet, hatbrott, diskriminering, rasprofilering, polisiärt våld och utpressning. Därtill utsätts centralasiatiska arbetsmigranter ofta för attacker från ryska ultranationalistiska grupper. Situationen försvåras ytterligare för de arbetsmigranter som vistas i landet utan ett arbetstillstånd, vilket majoriteten gör. Av de 1 000 000 arbetsmigranter som lever i Moskva har endast 200 000 ett arbetstillstånd. 4 Förutom att centralasiatiska arbetsmigranter har svårt att hitta boende och avancera inom sina arbeten har de även svårt att få sina barn inskrivna i en skola. De blir avvisade på oklara grunder, detta trots att rysk grundlag, såväl som internationell lag säger att alla barn i landet har rätt till skola.
Barnen lämnas hemma
Arbetsmigranter lämnar ofta sina barn i hemlandet med släktingar. Ofta blir dessa barn en källa till inkomst för de som tar hand om dem eftersom föräldrarna lovar månatlig betalning för vårdnaden. Enligt en undersökning av Centralasiengrupperna faller dessa barn också ofta offer för tvångsarbete och vanvård. 5 De barn som tvingats bli separerade från sina föräldrar har svårt att fortsätta sina liv som vanligt och har högre risk att drabbas av psykosociala trauman. Detta på grund av psykologiskt, fysiskt och sexuellt våld de fått utstå från sina släktingar och vårdnadstagare. De barn som blir lämnade av sina föräldrar står inför en ökad risk att falla in i drogmissbruk och våldsamt beteende, avbruten skolgång, tonårsgraviditet, fattigdom och vanvård, diskriminering och social stigmatisering. 6
Ovanligt könsbalanserad migration
Jämfört med de andra fyra centralasiatiska länderna står gruppen arbetsmigranter från Kirgizistan ut genom att vara relativt könsbalanserad. Enligt IOM är hela 58 procent av arbetsmigranterna kvinnor 7, medan endast 20 procent av migranterna från Tadzjikistan och Uzbekistan är kvinnor. Förklaringen till detta kan vara att 57 procent av de gifta kirgiziska migranterna reser till Ryssland tillsammans med sin partner. 8 I vissa fall reser även kvinnor från Kirgizistan ensamma som arbetsmigranter då de uppfattas som pålitligare i att skicka hem pengar. 9 I andra fall reser unga, ogifta kvinnor till Ryssland för att undvika giftermål och patriarkala normer som är speciellt starka i södra Kirgizistan. 10
För mer information om ämnet, se gärna följande källor:
- Nyhetssammanfattningar på engelska om migration i Centralasien från American University of Central Asia.
- Dokumentärfilmen Long Distance Love från Svenska Filminstitutets filmdatabas.
- Russia in Global Affairs ↩
- Remittering betyder återsändande av pengar ↩
- Världsbanken: Migration and Remittance Flows in Europe and Central Asia: Recent Trends and Outlook, 2013-2016 ↩
- Minority Voices: SWM 2014: The experience of Central Asian migrants in Moscow, Russia ↩
- Centralasiengrupperna: Dokument ↩
- FIDH – Worldwide Movement for Human Rights: Kyrgystan – Report: Women and children effected by migration ↩
- IOM (International Organization for Migration) ↩
- OSCE (Organization for Security and Co-operation in Europe): Report: Women and children effected by migration ↩
- Thieme, Susan (2008): Living in Transition: How Kyrgyz Women Juggle Their Different Roles in a Multi-local Setting. Gender, Technology and Development 12 (3), 2008: 325–345, SAGE Publications Los Angeles/London/New Delhi/Singapore, DOI: 10.1177/097185240901200303 (hämtad 2017-03-23 från: http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.899.577&rep=rep1&type=pdf) ↩
- OSCE (Organization for Security and Co-operation in Europe): Report: Women and children effected by migration ↩